Kemi 1

All None Speichern

• atom Byggesten som all materia består av.
• Proton Finns i kärnan och är positiv (+)
• Neutron Finns i kärnan och har ingen laddning.
• Elektron Finns runt kärnan och är negativ (-)
• Atomkärna Atomens centrum: protoner + neutroner.
• Elektronskal Områden runt kärnan där elektroner finns.
• Bohrs atommodell Modell där elektronerna ligger i olika skal runt kärnan.
• Exciterad atom En elektron har fått energi och hoppat till ett högre skal.
• Grundämne Består av bara en sorts atomer.
• Isotop Samma grundämne, men olika antal neutroner.
• Atommassenhet (u) En väldigt liten enhet för atomers massa.
• Enhetsladdning Laddningen +1 hos protonen eller -1 hos elektronen.
• Atomnummer Z Antalet protoner.
• Neutrontal N Antalet neutroner.
• Masstal A Protoner + neutroner.
• A = Z + N Masstal = protoner + neutroner.
• Radioaktivt sönderfall En instabil atomkärna förändras och skickar ut strålning.
• Alfastrålning Består av 2 protoner + 2 neutroner.
• Betastrålning Består vid beta-sönderfall av elektroner.
• Gammastrålning Energi i form av mycket energirik elektromagnetisk strålning.
• Materia Allt som har massa och tar plats.
• Rent ämne Bara en sorts partiklar.
• Homogen blandning Jämnt blandad, ser likadan ut överallt.
• Heterogen blandning Inte jämt blandad; olika delar kan urskiljas.
• Lösning En homogen blandning där ett ämne lösts i ett annat.
• Legering Blandning som innehåller metaller.
• Kemisk förening Olika grundämnen som är kemiskt bundna.
• Reaktionsformel Visar vilka ämnen som reagerar och bildas.
• Fast ämne Partiklarna sitter tätt och vibrerar.
• Vätska Partiklarna är nära men kan röra sig.
• Gas Partiklarna är långt ifrån varandra och rör sig fritt.
• Smältning Fast - vätska.
• Kokning Vätska - gas.
• Kondensation Gas - vätska.
• Stelning Vätska - fast.
• Sublimering Fast - gas direkt.
• Periodiska systemet Alla grundämnen sorterade efter atomnummer.
• Grupp Lodrät kolumn.
• Period Vågrät rad.
• Valenselektron Elektron i yttersta skalet.
• Elektronformel Visar hur elektronerna fördelas i skalen.
• Ädelgas Grupp 18; har fullt yttersta skal och är stabila.
• Ädelgasstruktur Fullt yttersta elektronskal.
• Alkalimetaller Grupp 1, har 1 valenselektron.
• Alkaliska jordartsmetaller Grupp 2, har 2 valenselektroner
• Halogener Grupp 17, har 7 valenselektroner.
• Positiv jon Har lämnat ifrån sig elektroner.
• Negativ jon Har tagit upp elektroner.
• Jonförening/salt Består av positiva och negativa joner.
• Jonbindning Attraktionen mellan + och − joner.
• Kristall Partiklarna ligger ordnade i ett regelbundet mönster.
• Atomjon En enda atom som är en jon.
• Sammansatt jon Flera atomer som tillsammans har en laddning.
• Jonladdning Hur positiv eller negativ jonen är.
• Formel för jonförening Visar vilka joner och hur många som behövs.
• Na⁺ + Cl⁻ NaCl
• Kovalent bindning Atomer delar på elektroner.
• Molekyl Flera atomer som sitter ihop med kovalenta bindningar.
• Grundämnesmolekyl Molekyl med bara ett grundämne, t.ex. Oxidjon
• Enkelbindning 1 delat elektronpar.
• Dubbelbindning 2 delade elektronpar.
• Trippelbindning 3 delade elektronpar.
• H—H O=O N≡N enkel, dubbel, trippel.
• Elektronegativitet Hur starkt en atom drar i elektroner.
• Polär kovalent bindning Elektronerna delas ojämnt.
• Dipol Molekyl som har en lite positiv och en lite negativ sida.
• Metan — CH₄ Kol + 4 väten.
• Ammoniak — NH₃ Kväve + 3 väten
• Koldioxid — CO₂ Kol + 2 syren, två dubbelbindningar.
• Vatten — H₂O Syre + 2 väten, vatten är en dipol eftersom elektronerna dras mer mot syret.

All None Speichern