Klinisk kemi Ordlista

All None Speichern

• Introduktion Den inledande delen av en text eller undersökning som presenterar ämnet eller bakgrunden.
• Referensvärde Ett värde som representerar den normala eller förväntade mängden för en viss parameter i en population.
• Referensintervall Det intervall av värden där man förväntar sig att en stor andel av friska individer ska ligga för en viss parameter.
• Beslutsgräns Ett gränsvärde som används för att fatta beslut i kliniska analyser, t.ex. för att avgöra om en patient behöver behandling.
• Indikation Den medicinska orsak eller tillstånd som motiverar användningen av en behandling eller ett test.
• Provtagning Processen att ta ett biologiskt prov (t.ex. blod, urin) för analys.
• Preanalys De förberedande stegen före själva analysen, som insamling och hantering av prover.
• Postanalys De steg som vidtas efter att analysen har genomförts, inklusive tolkning av resultat och rapportering.
• Analyt /Analys Den tekniska processen för att mäta eller undersöka en specifik parameter i ett prov.
• Interferens När andra ämnen eller faktorer påverkar resultatet av en analys.
• Antikoagulantia Läkemedel som förhindrar blodets koagulering.
• Koagulationsaktivator Substanser som främjar blodets koagulering.
• Fyllnadsgrad Den mängd vätska eller blod i ett provrör i relation till dess kapacitet.
• Koagel En geléaktig massa som bildas när blodet koagulerar.
• Hemolys Nedbrytning av röda blodkroppar, vilket frigör hemoglobin.
• Plasma Den vätska som finns i blodet efter att cellerna har avlägsnats, innehåller bland annat vatten, elektrolyter och proteiner.
• Serum Plasma utan de koagulationsfaktorer som används vid koagulation, erhålls genom att låta blodet koagulera först.
• Hematologi Läran om blodets sammansättning, funktion och sjukdomar.
• Blodstatus (inkl ingående parametrar) En analys som mäter olika blodkomponenter, såsom röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
• Leukocyter Vita blodkroppar som ingår i kroppens immunsystem.
• Erytrocyter Röda blodkroppar som transporterar syre i blodet.
• Kärnförande röda / Retikulocyter Omogna röda blodkroppar som fortfarande har en kärna.
• Anemi Tillstånd med för låga nivåer av röda blodkroppar eller hemoglobin.
• Hyperkrom När röda blodkroppar har för mycket hemoglobin, vilket gör att de blir för mörka.
• Normokrom När röda blodkroppar har en normal mängd hemoglobin.
• Hypokrom När röda blodkroppar har för lite hemoglobin, vilket gör att de blir bleka.
• Mikrocyt En liten röd blodkropp.
• Normocyt En röd blodkropp med normal storlek.
• Makrocyt En stor röd blodkropp.
• Hemostas Processen för att stoppa blödning, inklusive blodets koagulering.
• Rutinanalys En standardiserad och ofta utförd analys för att kontrollera specifika hälsotillstånd.
• Specialanalys En mer specifik och ibland ovanlig analys som utförs för att diagnostisera särskilda sjukdomar eller tillstånd.
• Trombos Bildandet av en blodpropp i blodkärlen.
• Primär hemostas Den initiala fasen av blodstillning, där blodplättar bildar en plugg vid en skada.
• Plasmakoagulation Den andra fasen av hemostasen där koagulationsfaktorer leder till bildandet av fibrin, vilket stabiliserar blodproppen.
• Fibrinolys Nedbrytning av fibrin i blodproppen efter att blödningen har stoppats.
• Koagulationsfaktor Proteiner som är involverade i blodets koagulation.
• Koagulationsutredning En serie tester för att bedöma blodets förmåga att koagulera.
• Omsättningen Processen där kroppen omvandlar och använder näringsämnen eller andra ämnen.
• Enzym Proteiner som katalyserar kemiska reaktioner i kroppen.
• Digestion Nedbrytning av föda i magen och tarmarna för att utvinna näring.
• Maldigestion Ofullständig nedbrytning av föda på grund av brist på matsmältningsenzymer.
• Malabsorption Oförmåga att absorbera näringsämnen från tarmen trots normal nedbrytning.
• Njuren Organ som filtrerar blodet, bildar urin och reglerar kroppens vätskebalans.
• Nefron Den funktionella enheten i njuren, där filtrering och urinproduktion sker.
• Osmolalitet Mätning av koncentrationen av lösta ämnen i en vätska.
• Primärurin Den initiala vätskan som filtreras från blodet i njurarna innan den blir till urin.
• Glomerulus En nätverksstruktur av kapillärer i njurarna där blodet filtreras.
• Tubulus (Proximala och distala) Rörsystem i njurarna där filtrerat blod bearbetas för att bilda urin.
• Sekundärurin Vätska som bildas efter bearbetning av primärurinen i njurarna.
• Glomerulär filtrationshastighet Hastigheten med vilken blodet filtreras genom glomerulus i njurarna.
• Glomerulonefrit Inflammation i glomeruli, ofta orsakad av infektion eller autoimmuna sjukdomar.
• Mittstråle urin Urinprov som tas mitt i urinmiktet för att minska kontaminering från genitalierna.
• Permeabilitet Ett mått på hur lätt ett ämne kan passera genom en barriär, som cellmembran.
• Proteinuri (glomerulär/tubulär) När protein finns i urinen, antingen på grund av skador på glomeruli (glomerulär) eller tubuli (tubulär).
• Selektiv Förmåga att välja eller tillåta specifika ämnen att passera.
• Oselektiv När alla ämnen får passera utan selektion.
• Vätskekarens Den mängd vätska som utsöndras av kroppen.
• Vätska/elektrolyter De ämnen som reglerar vätskebalansen i kroppen, såsom natrium och kalium.
• Intracellulärt/Extracellulärt Vätska som finns inuti cellerna (intracellulärt) respektive utanför cellerna (extracellulärt).
• Ödem Vätskeansamling i vävnader, vilket leder till svullnad.
• Dehydrering Brist på vätska i kroppen.
• Diffusion Processen där molekyler sprids från en hög koncentration till en låg koncentration.
• Osmos Vattnets rörelse genom ett semipermeabelt membran för att balansera koncentrationer av lösta ämnen.
• Hydrostatiskt tryck Det tryck som vätska utövar när den pressas genom ett kärl eller membran.
• Aktiv transport Transport av molekyler mot en koncentrationsgradient, vilket kräver energi.
• Kolloidosmotiskt tryck Det tryck som skapas av proteiner (som albumin) i blodet för att hålla kvar vätska i blodkärlen.
• Elektrolyter Mineraler som bär på elektrisk laddning och är viktiga för kroppens funktioner, såsom natrium, kalium och klorid.
• Hypo- Prefix som betyder låg nivå av något, t.ex. hypokalemi (låg nivå av kalium).
• Hyper- Prefix som betyder hög nivå av något, t.ex. hyperkalemi (hög nivå av kalium).
• Syra/Bas Förhållandet mellan sura och basiska (alkaliska) ämnen i kroppen som påverkar pH-balansen.
• Alkalos Ett tillstånd där pH i blodet är för högt (alkaliskt).
• Acidos Ett tillstånd där pH i blodet är för lågt (surt).
• Buffertsystem Mekanismer som hjälper till att upprätthålla kroppens pH-balans.
• Syrgas-tension Mängden syrgas i blodet, ofta mätt i mmHg.
• Syrgas-saturation Andelen hemoglobin som är bundet till syrgas i blodet.
• Affinitet Hur starkt ett ämne binder till en receptor eller ett annat molekyl.
• Metabol/respiratorisk alkalos/acidos Störningar i syra-basbalansen orsakade av antingen metaboliska (genom ämnesomsättning) eller respiratoriska (genom andningen) faktorer.
• Hjärtdiagnostik Metoder och tester för att bedöma hjärtfunktion och sjukdom.
• Ateroskleros Åderförkalkning, en sjukdom där plack bildas i blodkärlen och kan orsaka blockeringar.
• Akut kranskärlssjukdom Plötsliga problem med blodflödet i hjärtats kranskärl, ofta orsakat av en blodpropp.
• Delta Kan referera till en förändring eller skillnad, t.ex. i koncentration av vissa ämnen eller parametrar.

All None Speichern