Kognitiv psykologi

Bipolära celler Stimulerar gangliaceller genom lateral inhibition

Ganglionceller Axoner som förenas i synnerven

Synområde i thalamus Laterala knäkroppen

Tappar I gula fläcken, gör att vi kan urskilja färger och se skarpt

Stavar Utanför gula fläcken, förbättrar mörkerseende men färgblinda

Sensoriska registret Lagring för sinnesintryck under en kort stund, registrerar info utan tolkning, kort och stort. Sperling-experiment.

Biedermans "recognition by components" Objektigenkänning genom uppdelning i 36 geoner, kanter och konkaver där två kanter möts. Viewpoint independent.

Bottom-up Automatiska, data och stimuli från sensoriska system. Reagerar endast på data, ingen hänsyn till tidigare erfarenheter. Passiva.

Top-down Kognitiva tänkande, förmågan att plocka fram information ur minnet, fyller ut sinnesintryck med tolkningar/referenser. minne, förväntningar, begrepp, uppmärksamhet.

Pop-out effekt Något står ut från en bild pga särdrag, endast med markant särdrag ej med kombinationer och beroende på likhet i omgivningen

Inattentional blindness Misslyckas med att se saker runt omkring eftersom vi fokuserar på ett visst håll, medveten perception är en begränsad resurs.

Change Blindness Misslyckas upptäcka förändringar i det visuella fältet

Repetitionspriming Stimuli upprepas - uppfattas snabbare vid kommande upprepningar

Associativ priming (semantiskt) Begrepp, ord och idéer är förknippade med varandra, ett begrepp aktiverar ett annat.

Förväntanspriming Får information i förväg - förväntar sig informationen - representation aktiveras - uppfattar information snabbare

Negativ priming Negativ effekt av förväntanspriming, något annat än det man har förväntat sig dyker upp. Längre tid att uppfatta den informationen, blockering pga den informationen. Kan också ske av att annan typ av information stör den man letar efter.

Priming Repetition-Associativ-Förväntan-Negativ, FARN

Early selection Information filtreras bort direkt efter det sensoriska minnet, ignorerad information processas ej. Bearbetning innan identifiering.

Late selection Filtreringen sker antingen innan eller efter info når medvetande, kan förklara att omedveten distraktion distraherar.

Varför är det svårt med delad uppmärksamhet? Begränsad uppmärksamhetskapacitet. Svårighetsgrad - Likheten - Automatisering. PRP.

Psychological Refractory Period, PRP Den fördröjning i respons medan det första stimulit bearbetas. Delad uppmärksamhet kan ge försämrade effekter. Vi kan inte fatta två medvetna beslut samtidigt.

Stroop-effekt Tiden det tar för en person att ange en färg på ett ord av en färg exempelvis. Hjärnan får två typer av information och får svårt att definiera ordet.

Kontrollerad informationsprocess Långsam, flexibel, medveten, öppen för introspektion, mycket uppmärksamhet krävs.

Automatisk informationsprocess Omedveten, snabb, svår att modifiera pga oflexibel, konsumerar få mentala resurser.

Visuo-spatiala skissblocket Visualisering, analog minneskod för mentala bilder, avläsning kan liknas med visuell perception = varseblivning för sinnet. Dock: försvinner snabbt, ka n bara ha en bild åt gången, små otydliga detaljer

3 faktorer vid inlärning Uppmärksamhetsnivå - Elaborering - Självreferens - Särskiljning - Organisation

Interferensteorin Interferens = störning/konflikt, blandar ihop och stör. Proaktiv: gamla minnen stör nya (telefonnummer). Retroaktiv: nya minnen stör gamla (resa med engelska)

Cue-dependent forgetting-teorin Misslyckas ta fram minnen pga oeffektiva cues, som inte var närvarande vid inkodning. Vittnen får cues - om vi får rätt cues - lättare att plocka fram minnet.

Fonologisk Loop Hjälpsystem i arbetsminnet för ljudbärande information, för förståelse, resonemang, inlärning. Hålla kvar ljudbärande info på kort tid. HOVS.

Encoding-Specificity-principen Lättare att minnas om det finns samma cues som vid inkodning -Kontext ger ledtrådar - effektiva i framtagning av LTM, minnesledtråd om vad som lärts in.

Två former av igenkänning Remember, kommer ihåg - Explicit - Källminne - Visualisera - Gå tillbaka till - Kräver underhåll. Know, igenkänning - Känslan - Implicit - Automatisk - Omedveten - Okänsliga för tid.

Implicit minne Omedvetna - Procedurminnen - Saknar källminnen - Igenkänning utan att veta varför - Det man vet kan auktaliseras automatiskt.

Explicit minne Faktaminnen (Semantiska) - Episodiska minnen - Medvetna - Kan återberätta - Källminnen - Visualiserar

Skillnader implicit och explicit minne Deklarativt (rapporterbart) och icke-deklarativt. Implicita = färdigheter, priming, habituering, betingning. Explicita påverkas av tid (blir IM annars), uppmärksamhet, processdjup, elaborering, amnesi medan implicita minnen knappt gör det alls.

Elaborering Djup bearbetning av information, drar slutsatser från den, kopplar samman med tidigare information, det som bevaras i LTM är oftast hela elaborerade strukturen, associationer, slutsatser och fantasier.

Episodiskt minne Spatialt (rum) och kronologiskt (tid) - återkommande - händelser till människor, objekt - subjektiva - sammanhang av betydelse

Semantiskt minne Kunskapsminne - allmänna,vetande - objektiva - koka potatis ex.

Begrepp? Viktiga för kommunikation - kategorisering - kunskap om samlad erfarenhet och klass - utan begrepp blir varje objekt ett nytt.

Prototypbaserad Prototyp=idealiserat genomsnittsexempel att utgår från - kategori utgår från prototyp, subjektiva - likhetsskattning - inga krav på hur många attribut - överensstämmelse med prototyp - oklara gränser

Schema Förstå världen, situationer vi varit i innan - grundantaganden om hur värdlen fungerar baserat på tidigare erfarenheter - socialt plan - underlätta framtagning av minnen - särskilja ny information som avviker - bättre förståelse av situationer - hur vi uppfattar, förväntar och reagerar på situationer

Självbiografiska minnet Grund för identitet, minnessystem av episodiska minnen, jaget och semantiska minnen. Biografiskt - Självbiografiskt - Fält/Observationsperspektiv - Specifika/Generiska

Självbiografiskt - identitetsskapande? Identitet baserad på vad vi minns av personliga minnen och på vilket sätt de återkallas. Strukturer i hjärnan till identitetsskapande, återkallning av medvetna, omedvetna, värderingar och attityder. Utan dem skulle vi vara samma person. Knyter an socialt, skapad av sig själv eller av andra (självdefinierad eller ej). Ändrar tidigare känslor för att passa in i nuvarande självbild - Inga konkreta bevis motsäger dem. Klinisk depression - negativa minnen (Mood congruent)

Misinformation felaktig information, desinformation är vilseledande. Kan manipulera minnen med ny information samtidigt som ny förses. Luftballong.

Childhood amnesia Förust av episodiska minnen i barndom, 3-6 år- Lingvistisk förklaring - Freud

Reminiscence bump Flest minnen 10-30 år- Förklaring kan vara livliga minnen, elaborativa, kognitivt processande för första gången upplevs dem - Inget schema

Självreferens-effekten Minns saker bättre om vi kan relatera till dem och adjektiv som beskriver oss själva. Även positiva aspekter av det.

Emotionellt stimuli påverkar? Emotionella minnen - fler minnen - återkallning än igenkännande - neutrala inte lika viktigt för överlevnad - livliga minnen - detaljerat - amygdala stimuleras, minns bättre, arousal, bedömning innan vi hinner tänka - hippocampus är aktiv ensam vid neutralt stimuli - - kan öka korrrekthet med detaljer men också försämra - tenderar till att se dem som mer korrekta pga de bearbetas

Mood dependent Samma sinnesstämning som vid inkodning - pluggar glad minns glad

Mood congruent Minns information som överensstämmer (kongruent) med sinnesstämning vid inkodning - upplevd känsla överens med humör vid inkodning - negativ minns depp

Självdefinierande minnen Definierar vem du är och varför, från något som lett till förändring. Klargör, definierar, vändpunkter.

Flashbulb memory Starka minnen, hög livlighet - känns verkliga - tenderar att återuppleva -ta bort/lägga till detaljer - generationstrauma.

Click

Type

Listen

Games

Drucken