Kognitiv

Fotoreceptorer Ljuskänsliga celler, finns två typer. Ljus → hornhinnan → linsen → näthinnan. Hornhinnan och linsen fokuserar ljuset mot näthinnan.

Stavar Känsliga för ljus, lägre synskärpa, färgblinda, finns inte i fovea.

tappar Fungerar inte i svagt ljus, högre synskärpa, färgkänsliga, finns främst i eller nära fovea; inga i utkanten av ögat.

Foveva Är centralpunkten i gula fläcken, en grop där vår högsta synskärpa ligger. Fovean hjälper oss att uppfatta riktigt små objekt.

Kantförstärkning/lateral inhibition Nervimpulser mellan tapparna i näthinnan som hämmar i sidled (lateralt). Angränsande område till den figur som man fixerar upplevs därmed försvagad i färg eller grå nyans.

Stimulering i mitten av receptiva fältet Leder till en snabbare avfyrningshastighet (neuronen signalerar snabbare).

Stimulerande i omkringliggande område av receptiva fältet Leder till en långsammare avfyrningshastighet (neuronen signalerar under baseline).

Samtidig stimulering i hela receptiva fältet Både i mitten och omrking (vid kanten av pupillen kan man säga) har samma effekt som ingen stimulering alls.

Kantdektetorer Det är nervceller som avfyrar, när en stimulus inom receptiva fältet innehåller en kant i viss riktning. Ju mindre kanten man ser liknar cellens “favoritkant”, desto mer sällan avfyrar den. Med andra ord, om en kant liknar cellens “favoritkant” mycket så avfyrar den oftare.

Parallellbearbetning Då olika typer av information analyseras samtidigt, därför att neuronerna i V1 är specialiserade på olika analys. Det är effektivt, ökar snabbhet och tillåter påverkan mellan olika analyser - vilket innebär att informationen vägs samman.

vad-systemet Går från occipitalloben → temporalloben. Detta system identifierar objekt.

var-systemet Går från occipitalloben → parietalloben. Detta system bedömer positionen hos objektet.

Neckerkuben En figur som är en reversibel eller tvetydig/oklar. Reversibel innebär att man kan se den på två olika sätt. Den framkallar en perceptionsväxling mellan alternativa tolkningar. Den har visuella egenskaper som kan tolkas olika, men man kan bara se en tolkning åt gången.

Gestaltprinciper Bygger på hur människor tänker, finns 5 stycken gestaltprinciper.

Likhetsprincipen/similarity Objekt med liknande färg, storlek, form och riktning tenderar att tolkas som att de tillhör samma grupp.

Närhetsprincipen/Proximity Objekt som är placerade nära varandra tenderar att uppfattas som att de hör tillsammans i en grupp.

Kontinuitet/Good continuation Objekt som är placerade så att de överlappar varandra förväntar vi oss att om vi separerar dem från varandra så kommer de fortfarande vara “hela”. Exempelvis om det är en stor skylt framför en byggnad, så förväntar vi oss att byggnaden fortfarande fortsätter bakom skylten och att det ej är ett hål där.

Avslutning/Closure Objekt som är ofullständiga tenderar man att ändå se som kompletta objekt. Exempelvis en kvadrat vars linje ej är fullständig, utan en streckad linje, tenderar att ändå ses som en kvadrat istället för flera streck bara.

Enkelhet/Simplicity Denna princip menar att vi tolkar allting i dess enklaste form, även när objektet är uppbyggt av flertalet olika former.

Perceptuell konstans Vi uppfattar egenskaperna hos ett objekt som konstanta även när våra ögon får annan information. Exempel på dessa kan vara ljuskonstans, storlekskonstans och formkonstans. En dörr kan vara ett exempel på när vi kan tolka genom perceptuell konstans. Står dörren helt öppen kan det se ut som ett rakt sträck bara, medan om dörren är stängd kan det se ut som en rektangulär form.

Omedveten inferens (Hermann von Helmholtz) Är en omedveten reflex, där perceptionen skapas via antaganden om världen. Vi måste förlita oss på våra tidigare erfarenheter kring omvärlden för att kunna konstruera detta. Avståndsinformation vi har används för att beräkna storlek hos objekt och multiplicerar bildstorlek med avstånden.

Ljusillusionen Lateral inhibition (kantförstärkning) producerar en kontrasteffekt och skuggan förstärker effekten. Detta är även omedveten inferens.

Objektigenkänning Handlar om hur vi uppfattar objekt, kan handla om variationer i perspektiv. Exempel: vi känner igen katter även bakifrån eller från sidan. Här kan vi använda oss av antingen bottom-up eller top-down för att uppfatta objekten.

Artikulationssätt Hur ljud produceras. Var i munnen ljuden produceras - luftströmmen. Exempelvis längst bak eller framme vid läpparna

Frikativer Bildas genom att luftströmmen kraftigt förträngs, “brusljud” uppstår. De är relativt långa ljud, som avslutas mjukt. Exempel: V, S, F.

Klusiler Luftströmmen hindras av läpparna eller tungan, det byggs upp ett lufttryck i halsen och munnen. Luften släpps vanligen ut i en “explosion”. Exempel: P, T, K, B, D, G.

Nasaler Bildas genom att vägen till näshålan öppnas, nästan alltid toner. Dessa blir svåra att säga när man är förkyld. Exempel: M, N, NJ.

Betoning Var man lägger “trycket” när man uttalar ett ord. Exempelvis: KAN du springa? Kan DU springa?

Intonation Har med tonfall att göra. Exempelvis: tomten som gubben som kommer på julafton, eller tomten som vårt hus står på.

Semantisk (innehållsmässig) kontext Innebörden av ord tillsammans. Exempelvis plan; de hade en plan → de såg ett plan flyga förbi.

Fonotaktiska regler Vilka kombinationer av bokstäver som är tillåtna. Kan vara svårt när man lär sig nytt språk. Exempel: “jagbehöver gåpåtoa”.

Lexical neighborhood density Tar längre tid att identifiera ord som har många grannar, som liknar varandra och börjar på samma ljud. Exempelvis: sol, stol, pool, cool

Cohort theory (Marslen - Wilson & Tyler, 1980) Att känna igen talade ord. Exempelvis: man hör bokstäverna “fä” och alla ord man kan som börjar på “fä” får högre aktiveringsgrad (word initial cohort). “Fä” -lt - lg -lla -ngelse. Har ordet “polis” presenterats på något vis i detta kontext så kommer man mest troligtvis säga “fängelse”.

Phonemic restoration effect - Top-down påverkar vilka fonem människor tycks höra. Exempel: hund*akt → hundvakt. Fyller ut med sin tidigare kunskap, då top-down är kunskapsbaserat

Kategorisk perception Innebär att människor har lättare att skilja på fonem ur olika kategorier än inom samma kategori. Exempel: “D” eller “K” är lättare än inom bara R-ljud.

Fonem Minsta betydelseskiljande språkljud i ord. Skrivs inom / /- tecken. Exempel: katt → /k/ /a/ /t/ → 3 fonem. Jag kan byta ut /k/ till /n/ och då blir det natt → /n/ /a/ /t/ - 3 fonem. Det finns inte enskilda bokstäver till varje fonem, utan vissa fonem utgörs av kombinationer av olika bokstäver

Artkulationsställe Dental (tänder), Labial (läppar) och Velar (gom).

Allofoner Alternativa uttal av samma fonem. I svenska är /s/ och /z/ allofoner. Exempel: tungspets R eller tungrots R.

Assimilation/koartikulation Fonems uttal är olika beroende på kringliggande fonem. Exempel: /s/ i sil och syl. I syl är läpparna redan rundade på /s/, medan i sil är läpparna rakare i /s/.

Ord Huvudenheten i alla språk.

Innehållsord Vanligtvis substantiv, verb, adjektiv och adverb. Exempel: Denice åt pasta på restaurangen → Denice, åt, pasta, restaurangen.

Formord Vanliga småord; Pronomen (han/hon), räkneord (ett, två), prepositioner (i, på, under), bisatsinledare (att, som, eftersom). Exempel: Denice åt pasta på restaurangen, som hon gillar mycket → på, som, hon

Morfem Minsta betydelsebärande enhet i ett språk. Det ska inte alltså kunna delas upp i mindre delar. Exempel: Boll, hund, stol.

Rotmorfem Det som kan stå själv, självständiga ord. Exempel: Boll.

Böjningsmorfem Även kallat suffix. Böjningarna på ett ord, eller ändelser. Exempel: Boll -ar -(ar)na

Semantik Betydelsen av ord och meningar, hur man strukturerar och tolkar denna information.

Syntax Uppbyggnad av fraser och meningar. Gör så att vi kan förstå meningar och förhållande vi aldrig tidigare har stött på. Ger information om vem som agerar, vad som görs, föremål för handlingen (objekt) och hur handlingen utförs.

Lexical decisions Avgör vad som är riktiga ord. Exempel: torv, vorp, mjölk, mat.

Konversation Ett socialt samspel, vi säger sällan vad vi menar då vi förväntar oss att samtalspartner förstår vad som menas av sammanhanget

Grices 4 maximer Quantity - Bidra med info till samtalet men inte alltför mycket. Quality - Du förväntas tala sanning. Relation - Ditt bidrag till konversationen ska vara relevant.

Pragmatik Att förstå vad som menas av sammanhanget. Exempelvis: Jag orkar inte laga mat → vi borde beställa hem mat. Det är lite kallt här inne → du borde stänga fönstret.

Visual imagery En mental bild genom att visuellt uppfatta något objekt, en händelse eller annat dylikt, när det som uppfattas ej är närvarande för sinnena. Exempel: Du läser en bok och skapar mentala bilder om hur karaktärerna ser ut, eller att du skapar en mental bild av hur kartan du tittade på tidigare såg ut.

Dual coding Information som kan kodas både verbalt och i bilder.

High-imagery words - Kan kodas verbalt och i bilder. Konkreta substantiv och verb, ger fler sätt att återkalla information.

Low-imagery words Kan endast kodas verbalt. Formord: utan, vid, i.

Exekutiva funktioner Ett teoretiskt system som man antar kontrollerar våra kognitiva processer, reglerar vilka funktioner vi bör använda i olika situationer.

Updating Förmåga att ta in ny information till den information du redan har, uppdatera informationen. Inom componential model och centrala exekutiv.

Shifting - Att växla uppmärksamhet mellan nummer-siffror, lokalt-globalt, plus-minus. Inom componential model och centrala exekutiv.

Inhibition Förmåga att inhibera (stoppa) irrelevant information från att störa pågående uppgift. Inom componential model och centrala exekutiv.

Tower of Hanoi Ett test där man mäter antal förflyttningar av brickor samt tid.

Hill-climbing strategy En strategi som många använder, små skillnader mellan individer. Sätter upp delmål för att minska avstånd till det stora målet. (Trial and error?)

Analogier System av likheter mellan olika objekt och situationer, betyder jämförbarhet, likhet, i kontexten av problemlösning bland annat. Experter använder sig av dessa både i vardag och testsituationer. De sätter upp delmål, kan se relationer mellan delar i ett problem, ser hela strukturen och förstår vad de används till. Exempelvis schackspelare.

Kreativitet (Simonton & Damian, 2012) 1. Förmåga/kunskap inom ämnet 2. Personligheten spelar roll (våga ta risker, ignorera kritik…) 3. Motivation (intrinsic motivation) 4. Miljöns betydelse (support, frihet, resurser)

Inkubation Vissa forskare hävdar att detta släpper stressen och tröttheten, därmed får man bättre problemlösningsförmåga och kanske byter taktik. Vissa forskare hävdar däremot att det nödvändigtvis inte ger någon positiv effekt, och att om det sker så är det pga. fler ideer blir aktiverade under inkubationen och ger en upplysning som antingen eller ger lösningen.

Intelligens (Binet, 1857-1911) Kapacitet som är viktig för många olika aspekter av kognitiv funktion. Forskare som arbetar med frågeställningar kopplade till människors problemlösningsförmåga anser att detta är sammanlänkat till vår förmåga att söka (efter svaret på problemet) (Newell & Simon, 1972; Mayer, 2012)

IQ-test (äldre) Ett mått på intelligens togs via ett kompositmått på prestation i: förmåga att kopiera bilder, upprepa en lista av siffror, förstå en berättelse, räkna matematik osv. Tidiga mått på intelligens blev resultatet från testen delat på ålder, gånger 100 = IQ (intelligence quotient). Detta används ej längre för att räkna ut intelligens

Ravens Progressive Matrices test Ett icke-verbalt intelligenstest för att mäta generell begåvning (IQ) och abstrakt tänkande. Testpersonen presenteras olika serier av mönster och ska bedöma fortsättningen av dessa utifrån ett antal svarsalternativ.

WAIS visual puzzle test Bedömer den generella (kognitiva) begåvningen (IQ). Testpersonen ska lägga kuberna i samma mönster som visas i blocket framför de, som ett pussel.

Test-retest reliabilitet Angående IQ-test. En person har samma resultat på intelligenstest vid 6 år som vid 18 år. Resultatet upprepar sig.

Predicerbar validitet Angående IQ-test. Kan exempelvis förutsäga en individs förmåga att klara sig i sin utbildning framöver. Finns en stark korrelation mellan: testresultat och akademisk prestation, arbetsprestation (mest för komplexa jobb). Även mellan högt testresultat och lägre grad av kriminalitet, tonårsgraviditeter, dö i bilolyckor med mera. Kortfattat är testresultaten förutsägbara av hur vi kommer prestera i livet.

Kristalliserad intelligens Ökar med ålder → Vi använder vår lagrade kunskap/minnen för att lösa våra problem. Exempelvis verbal kunskap eller tränande förmågor sedan tidigare; ordförrådstest, kunna räkna upp städer i Sverige.

Flytande intelligens - Avtar ju äldre vi blir → Förmåga att lösa nya typer av problem och dra slutsatser när man ej har någon bakgrundskunskap. Söker nya vägar på ett flexibelt sätt. Denna typ av intelligens är känslig för alkoholkonsumtion, trötthet, depression med mera. Flytande och kristalliserad intelligens korrelerar med varandra, hög i den ena brukar vara samma i den andra.

Praktisk intelligens/Street smart Att ha en social färdighet och kan ta sig fram i grupper och i samhället genom den intelligensen. Går ej att mäta genom IQ-test. Emotionell intelligens - Går att mäta med IQ-test. Förmågan att hantera egna och andras känslor, ha relationer, motivera sig själv och vara empatisk. Ett närliggande begrepp är social kompetens.

Theory of multiple intelligences (Gardner, 1983, 2006) En utmanare till IQ-testet. En teori som grundar sig på att det finns 8 olika faktorer som vi borde ta hänsyn till när vi bedömer någons intelligens.

Flynn-effekten Innebär att resultaten från intelligenstester under lång tid blev högre för varje år.

Arv och miljö Båda är beroende av varandra och formar tillsammans vår intelligens. Tvillingstudier visar hur arv påverkar, och flynn-effekten visar på hur miljön påverkar.

Capgras syndrom En person med detta syndrom kan känna igen anhöriga, men personen tror dessa är bedragare. De tror att deras “riktiga” anhöriga är exempelvis kidnappade eller något ännu värre. Skada i amygdala resulterar i en förlust av känslomässig respons, och skada i prefrontala cortex försämrar tanke samt resonemang. Av Capgras syndrom kan vi se att igenkänning innefattar separata mekanismer; faktisk kunskap och känslomässig kunskap.

Normal ansiktsigenkänning Här har personen en intakt perceptuell igenkänning, och en lämplig/passande emotionell reaktion. Eftersom dessa två aspekter är överens med varandra uppstår ett riktigt igenkännande av en anhörig.

Ansiktsigenkänning med Capgras syndrom Personen har även här en intakt perceptuell igenkänning, men den emotionella delen respons bör uppstå när personen ser en anhörig är frånvarande. Detta leder till en konflikt mellan igenkännandet och den emotionella delen, vilket i sig leder till ett frånvarande av igenkännande av den anhöriga.

Hindbrain (bakhjärnan) Består av cerebellum (lillhjärnan), pons och medulla oblongata. Denna delen av hjärnan innehåller viktiga livsfunktioner såsom hjärtslag, andningsrytm, hållning, balans och vakenhet. Lillhjärnan i sig innefattar funktioner såsom rörelse, balans, spatialt resonemang, ljudurskiljande och sensorisk integration.

Midbrain (mitthjärnan) nnehåller funktioner såsom att koordinera rörelse (speciellt ögonrörelser), hörselbanor från öronen till framhjärnan och reglering av smärtsamma upplevelser. Kortfattat kan man säga att auditiv och visuell information bearbetas här.

Forebrain (framhjärnan) - Denna delen omger mitthjärnan och större delen av bakhjärnan. Framhjärnan består av cerebrum (storhjärnan). Funktioner som finns här kan vara att bearbeta sensorisk information, tanke och resonemang, problemlösning, motoriska funktioner, Den yttre ytan av framhjärnan är cerebrala cortex, och täcker ungefär 80% av hjärnan.

Subkortikala strukturer Strukturer i hjärnan. Finns “två” av varje, en på varsin sida i hjärnan, ungefär som en spegelbild.

Talamus Fungerar som en sensorisk relästation. Med andra ord skickar talamus information vidare ut i hjärnan.

Hypotalamus Enkla motiverade beteenden finns här; äta, dricka, sex.

Limbiska systemet Består av amygdala och hippocampus.

Amygdala Sköter emotionellt processande.

Hippocampus Fokuserat på lärande och minne.

Lateralisering Innebär att hjärnan indelat i grovt symmetriska halvor, höger och vänster halvor. Dessa halvor är sammankopplade genom kommissioner (tjocka buntar av fibrer), och corpus callosum är den största bunten.

Contralateral cortical organization Motor cortex i varje hjärnhalva sköter den motsatta sidans kontroll av kroppsliga rörelser. Contralateral betyder motsatt.

Delad hjärna Det var förut en sista utväg för människor med svår epilepsi. Genom att skära av corpus callosum begränsades kommunikationen mellan hjärnhalvorna allvarligt. Detta kunde sedan bevisa vissa hemisfäriska specialiseringar av funktioner. Med hemisfärisk menas hjärnans halvor, i detta fall att man kunde se specialiseringar av funktioner i de två halvorna.

Kognitiv neurovetenskap Använder varierande metoder för att studera hjärnan och nervsystemet. Exempelvis neuropsykologi, neuroimaging och elektriska inspelningar av hjärnan. Neuropsykologi - Fokuserar på studerandet av hjärnan och dess relation till funktioner. Klinisk neuropsykologi och organskador.

Neuroimaging Bildbehandlingstekniker. Det finns strukturell bildbehandling och funktionell bildbehandling.

Strukturell bildbehandling CT scans och MRI scans. Detekterar hjärnstrukturer, inte aktivitet. CT scans - På svenska heter det datortomografi, men man brukar säga skiktröntgen. Skapar detaljerade bilder på hjärnan och gör så det går att upptäcka skador eller sjukdomar. Använder röntgenstrålar för att få fram bilden.

MRI scans På svenska blir det magnetisk resonanstomografi, kallas magnetröntgen. MRI scans används för att hitta skador och sjukdomar genom att skapa bilder.. Detta brukar man använda när man ska undersöka saker som är svårt att se med “vanlig” röntgen. Skillnaden är att MRI använder magnetfält och radiovågor för att få fram bilder

Funktionell bildbehandling PET scans och fMRI scans. Styrka: spatialt lokalisera aktivitet. Svaghet: temporärt lokalisera aktivitet.

PET scans Används för att följa det som har upptäckts vid en tidigare undersökning. Exempelvis att man har hittat en tumör och vill få mer kunskap om tumören, om den är cancer

fMRI scans Gör det möjligt att avbilda hjärnans “arbete”. Lokaliserar kroppens funktioner till specifika områden i hjärnan. Exempelvis rör du på handen går det att se var i hjärnan det blir aktivitet.

Elektrisk inspelning - EEG. Styrka: temporärt lokalisera aktivitet. Svaghet: spatialt lokalisera aktivitet.

EEG Spelar in elektrisk kommunikation inom nervcellerna; skjutning av aktionspotential i en nervcell, aktionspotential triggad av kemisk kommunikation från en eller mer andra nervceller. Detta används för att studera breda rytmer såsom sömnstadier, eller event-related potentials (ERPs).

TMS - Undersöknings/behandlingsmetod med elektromagnet mot skalpen, som gör så att neuronerna antingen depolariserar eller hyperpolariserar av den elektriska aktiviteten.

Primary motor projection area Lokaliserad vid frontalloben.

Primary somatosensory projection area - Hudsensationer, finns i parietalloben.

Primary projection areas för hörsel Temporalloben.

Primary projection areas för syn Occipitalloben.

Assosociationsområden Ungefär 75% av cerebrala cortex. Innehåller många subregioner.

Apraxia - Motorisk sjukdom

Agnosia Störning i förmågan att identifiera objekt.

Aphasia Språkstörning.

Neglect syndrome Ignorerar halva den visuella världen.

Prefrontal skada Problem i planering, strategiskt tänkande

Single cell recording Observerar elektrisk aktivitet inom en neuron.

Uppmärksamhet - Förmågan att koncentrera sig, att fokusera på en uppgift medan du ignorerar en annan. Det hela handlar om hur fördelningen av resurser sker.

Medveten uppmärksamhet Tänk som en ficklampa, där vi lyser har vi vår uppmärksamhet. Det kan vara utåt; något vi ser eller hör. Det kan vara inåt; ens tankar.

Sökning Är aktivt när vi söker efter ett speciellt mål, blir oftast svårare om man har distraktioner.

Selektiv uppmärksamhet Kan beskrivas med cocktailpartyeffekten. Det handlar om förmågan att följa en konversation under tiden man är upptagen med en annan (Cherry, 1953). Namnet kan vara särskilt uppmärksamhetsfångande. Här finns det individuella skillnader. Personer med hög arbetsminneskapacitet var bättre att blockera bort irrelevant information såsom det egna namnet (Conway, Cowan & Bunting, 2001).

Broadbent’s filter theory En tidig modell för filtrering. Viss information tas in och blir uppmärksammad, medan annan information ignoreras.

Treisman's attenuation model Vi har en form av tidig selektering, där ljudet inte tas bort utan dämpas. Dämpade ljuden processas som omedvetet.

Late filter model Vi tar in och tolkar alla ljud, och sedan väljer vad vi lyssnar på.

Delad uppmärksamhet Uppmärksamheten har begränsade resurser. Vi kan inte utföra två uppmärksamhetskrävande uppgifter samtidigt utan att vår prestation försämras. Man kan däremot öka prestationen genom att träna, eftersom då förbättras automatiken. Ett exempel på delad uppmärksamhet i vardagen kan vara när du kör bil.

Attention capture En metod för att studera människors uppmärksamhet. Det kan göras genom att ha exempelvis auditiva mål, visuella mål eller vibrationer. Ett exempel i vardagen kan vara att du har en hund som alltid skäller när du någon knackar på dörren, och därför är det inte ett oväntat stimuli att hunden skäller. Däremot om din hund aldrig har skällt när någon knackat tidigare, men gör det nu, så kan det bli ett oväntat stimuli för oss.

Stroop-effekten Det uppstår en inre konflikt hos oss när vi läser ett ord som betyder en färg, men är själva ordet är skrivet i en annan färg . Exempelvis ordet BLÅ är skrivet med röd färg. Kortfattat att bara nämna färgen på ordet utan att “läsa” själva ordet.

Change blindness När ouppmärksammade objekt förändras utan att observatören märker det. Kan vara exempelvis att en person får se två bilder, där det är flertalet saker borta från ena bilden, men observatören kan inte uppfatta det.

Inattentional blindness När ouppmärksammad information (visuellt/auditivt) inte kommer till medvetandet. När en individ inte uppfattar ett oväntat stimulus i vanlig syn, som baseras på bristande uppmärksamhet snarare än synfel. Exempel: du märker ej att du har en bil bredvid dig precis när du tänkte byta till den filen.

Hemispatial neglect Patienter missar att anmärka objekt eller händelser som existerar i sidan av yta, som är motsatt till den skadade hjärnhalvan. Exempel: konstnären Anton Raederscheidt som bara målade ordentligt på halva delen av tavlan.

Arbetsminne Tankar just nu. Förmågan att kunna lagra och bearbeta information under kort tid. Kan vara verbalt, visuellt och komplext. Används hela tiden för att tänka, tala, räkna, läsa och förstå text osv.

Långtidsminne Förra sommaren, Sveriges huvudstad, hur man cyklar. Man kan även säga episodiskt minne, semantiskt minne och procedurminne.

The modal model (Atkinson & Shriffin, 1968) - Först är det inkommande information, som sedan förs till sensoriska minnet och tolkas → vidare till arbetsminnet där informationen hålls kvar genom upprepning (memory rehearsal) → för att sedan hamna i långtidsminnet. Informationen som bearbetats går sedan att hämta tillbaka från långtidsminnet till arbetsminnet. Information kan förloras i arbetsminnet om det inte repeteras (inte nog fokuserad, ouppmärksam, oviktigt eller överbelastning).

Primacy effect Bättre minne för den information som presenterades först i serien, jämfört med information i mitten av serien. Exempel: Memory rehearsal ökar chanserna att informationen hamnar i långtidsminnet. Tidiga ord repeteras mer, vilket innebär större chans av överföring till långtidsminnet. Ju längre ner i serien, desto mer delas uppmärksamheten upp mellan ny information, vilket innebär att all ny information får allt mindre uppmärksamhet.

Recency effect Bättre minne för den information som presenteras sist i serien, eftersom den informationen inte störs av efterkommande information. Den sista informationen finns ännu kvar i arbetsminnet, och tidigare information har störts ut av den nya senare informationen. Verbalt arbetsminne - Kan vara siffor, exempelvis ett telefonnummer. Kan innehålla 7+-2 enheter samtidigt.

Chunking För att kunna minnas/lagra så många siffror som möjligt använder vi oss av chunking. Exempel: 123456789 → 123 456 789

Fonologiska loopen (Baddeley, 1986) Förmågan som hjälper oss att lagra språklig information (telefonnummer, främmande ord). Den är viktig för språkinlärningen.

Visuospatiala sketchblocket Förmågan att minnas visuell och spatial information, exempelvis vart du parkerade bilen, eller minnas vägen hem från affären. Ett bevis för att detta finns är att det är svårt att utföra två visuellt krävande uppgifter samtidigt; köra bil och visualisera en fotbollsmatch.

Episodiska bufferten Samordnar syn- och hörselintryck till uppfattning av en händelse.

Williams syndrom Personer med detta syndrom har svårt med visuellt bearbetning, men en fullt intakt verbal bearbetningsförmåga.

Komplext arbetsminne Innefattar samtidig lagring och bearbetning av info. Exempelvis huvudräkning; att minnas talen (lagra) och utföra beräkningen (bearbeta). Detta har starka korrelationer med läsförståelse och logiskt resonemang, generellt en stor betydelse i vardagen.

Centrala exekutiven Man kan säga att denna är “chefen” i det hela, som kontrollerar och reglerar kognitiv bearbetning. Kontrollerar fonologiska loopen, episodiska bufferten och visuospatiala sketchblocket, vilka man kan kalla för “underarbetarna”. Centrala exekutiven hjälper oss att rikta uppmärksamheten och att bestämma vilken information som är relevant eller ej. Den skiftar mellan alla dessa uppgifter.

Maintenance rehearsal Upprepning av den nya informationen.

Elaborate/relational rehearsal Koppla ihop den nya informationen med tidigare information. Blir en fokus på innebörden, vilket betyder att det blir en djupare bearbetning än maintenance rehearsal. Därav är detta mer effektivt.

Shallow processing Ytlig bearbetning. Exempel: Är HUND skrivet i stora bokstäver? Sant eller falskt.

Deep processing Djup bearbetning, kräver att man tänker på innebörden. Detta är lättare att hämta från minnet. Exempel: Passar ordet “hund” in i meningen “Han var ute och gick med sin ___”?

Intentional learning Medveten inlärning, man har en förväntan om att bli testad. Exempelvis i skolan eller på jobbet.

Incidental learning Inlärning utan avsikt att lära sig. Kan ske när vi exempelvis ser en film, läser en bok, pratar med en vän.

Kontextberoende inlärning (Baddeley & Godden, 1975) Inlärningen påverkas av vilket tillstånd man är i under inlärningssituationen. Det är lättare att minnas ny information om man är i samma tillstånd (fysiskt, känslomässigt, mentalt) vid återgivningen som vid inlärningen. Exempelvis ett barn lär sig först simma i en simhall, på morgonen när det är tomt i poolen. Det kan senare bli svårare för barnet att kanske simma i havet, utomlands, när det är massvis med andra barn som också är där. En situation när kontextberoende inlärning kan hjälpa till däremot, är under vittnesförhör.

Encoding specificity Att minnas viss information och i vilket kontext man presenterades för den. Lättare att känna igen om informationen presenteras i liknande kontext.

Mnemonics Bygger på att man “lättar till” innebörden till det man ska minnas. Exempel: prioriteringsreglerna i matte → Multiplikation, Division, Addition, Subtraktion → Mamma Dukar Aldrig Sent.

Spontaneous recall Fri återgivning, att plocka fram information ur minnet utan ledtrådar. Exempel: “Vilket stad var det du är ifrån?”.

Cued recall Att plocka fram information ur minnet med hjälp av ledtrådar. Exempel: “Staden börjar på G”.

Recognition Att få se/höra information och avgöra om det är rätt. Exempel: “Var det Gällivare du är ifrån?”.

Familjäritet (Ang. igenkänning) Något som är bekant men man vet ej varifrån. Gäller att bedöma utifrån familjäritet om man inte riktigt minns. Exempel: “Den staden låter så bekant så det måste vara det”.

Source memory Medvetet minne av kontexten. Exempel: Du minns att ni har pratat om staden i tidigare konversationer.

Explicit minne Medvetet minne, testas i direkta minnestester (recall, recognition).

Implicit minne Omedvetet minne, testas i indirekta minnestester (priming etc.).

Deklarativt minne - Medvetet minne (påminner om semantiskt minne).

Vittnespsykologi Studerar faktorer som påverkar vittnesutsagors grad av tillförlitlighet och fullständighet. Innefattar både vad som påverkar ett vittnes minne av händelsen, samt möjlighet till att känna igen förövaren (ansikte, röst)

The CSI myth Teknisk bevisning (ex: DNA) anses ofta mer tillförlitliga än vittnesuppgifter. I många fall finns det inte teknisk bevisning, och i andra fall kan inte tekniska bevisningen förklara vad som har skett.

Innocence project Projektet syftar till att frikänna oskyldigt dömda genom ny DNA-bevisning.

Påverkansfaktorer Olika faktorer som påverkar vittnet. Delas in i estimatorvariabler och systemvariabler.

Estimatorvariabler Det som ej står under rättsväsendets kontroll, utan påverkan kan bara estimera. Exempel: ålder, tid, avstånd, emotionellt omskakande, social påverkan.

Systemvariabler Det som är under rättsväsendets kontroll, påverkan kan elimineras/minskas. Exempel: Lineupkonstruktion, intervju, instruktioner med mera.

Påverkansfaktorer vid inkodning Exponeringstid, ljusförhållanden, avstånd och maskering.

Traumatiska händelseförlopp Det finns två synsätt kring detta. Påståendet “Det glömmer jag aldrig” är ett svagt stöd i forskningen. Däremot ju allvarligare brott desto mindre minnesbild (ex: misshandelsoffer) och offret lämnar mindre fullständiga uppgifter, men de behöver däremot inte vara mindre pålitliga. Vid traumatiska händelser har vi oftast bättre minne för central information.

Easterbrook-hypotesen När vi upplever något traumatiskt sker en mental insnävning av vår uppmärksamhetsfokus. Därav tenderar vi att ha bra minne för central information, men sämre för perifer information. Man kan likna detta lite vid ett typ av tunnelseende/tunnelminne.

Påverkansfaktorer vid lagring Längden på lagringsfasen, omvända traumatiska händelser, social påverkan, interferens, reality monitoring, source monitoring.

Reality monitoring Vad som är faktiskt VS vad vi har föreställt oss. Exempel: Tog jag min medicin imorse, eller tänkte jag bara på det?

Source monitoring Förmågan att skilja på olika externa källor. Exempel: Har jag själv varit med om det här, eller såg jag det bara på tv?

Påverkansfaktorer vid framplockning Typ av frågor (ledande, fri återgivning), avbryta vittnet. Fri återgivning och öppna frågor leder lägst till inkorrekt information.

Vittneskonfrontation En metod för att samla in information gällande det som vittnet tidigare har antagit. Syftet är att den skyldige ska pekas ut eller att en oskyldig frias från misstankar.

Konfrontrationsuppsättning Alla personer som ingår i vittneskonfrontationen.

Målperson Den misstänkte, kan vara skyldig eller oskyldig.

Figuranter De resterande personer som man vet är oskyldiga. Så det enda riktigt misstänkte på exempelvis lineupen är målpersonen, bland dessa figuranter.

Påverkansfaktorer vid vittneskonfrontation Vilka instruktioner som ges åt vittnet, hur man presenterar konfrontationen, hur man administrerar konfrontationen, hur konfrontrationsuppsättningen ska se ut.

Vittneskonfrontation En metod för att samla in information gällande det som vittnet tidigare har antagit. Syftet är att den skyldige ska pekas ut eller att en oskyldig frias från misstankar.

Konfrontrationsuppsättning Alla personer som ingår i vittneskonfrontationen.

Målperson Den misstänkte, kan vara skyldig eller oskyldig.

Figuranter De resterande personer som man vet är oskyldiga. Så det enda riktigt misstänkte på exempelvis lineupen är målpersonen, bland dessa figuranter.

Påverkansfaktorer vid vittneskonfrontation - Vilka instruktioner som ges åt vittnet, hur man presenterar konfrontationen, hur man administrerar konfrontationen, hur konfrontrationsuppsättningen ska se ut.

Falska minnen Vi minns saker som ej hänt/finns, har med förväntningar och association att göra.

Schema - Generell kunskap om vad som är typiskt för vissa saker. Exempel: kök → där brukar det finnas en spis, ett kylskåp, och en diskho osv. Bartlett (1932) menar att vårt minne påverkas av kultur och erfarenheter (schema). Information som inte matchar våra tidigare erfarenheter förvrängs eller glöms ofta helt. Därför är det lättare att minnas saker om vi kan använda våra tidigare erfarenheter för att förstå ny information.

Script - Ett schema för mer komplexa händelser, vad som är typiskt i vissa situationer. Exempel: restaurangbesök → man väntar in hovmästaren, sedan blir man ledd till sitt bord, man brukar få en meny osv. Har vi ej varit i en situation innan är det svårt att veta vad man ska förvänta sig.

The balloon passage (Bransford & Johnson, 1972) Ett experiment där en grupp fick en text att tolka, medan den andra gruppen fick en bild tillhörande texten. Gruppen med en bild kunde lättare förstå informationen.

Koncept Ungefär som en övergripande idé, som är byggstenarna i all kunskap.

Vardagliga koncept Semantiska kategorier, som går att kategorisera. Exempel: djur.

Prototyp Det mest typiska för en kategori (genomsnittet).

Exemplar Övriga mindre typiska, används när det ej finns en prototyp. Barn brukar ofta använda detta.

Definition (ang. koncept) Går alltid att hitta undantag när man ska definiera vilken kategori något tillhör. Man tar hänsyn till sin kunskap som består av definitioner och kriterier i detta fall. Exempel: En hund är ett djur som har fyra ben, som skäller och viftar på svansen. Men går alltid att hitta undantag, exempelvis en hund som bara har tre ben, som inte skäller eller inte har en svans.

Semantiska kategorier Medlemmar inom semantiska kategorier delar karaktäristiska drag som utmärker den kategorin. Alla medlemmar stämmer inte alltid in på definitionen, men tillhör ändå kategorin. Exempel: En tyst trebent chihuahua.

Familjelikhet (Wittgenstein) Medlemmar i en kategori delar familjelikhet. Finns ingen definierande egenskap som delas av alla familjemedlemmar, men det finns karaktäristiska drag. Ju fler karaktäristiska drag ett objekt har, desto mer benägna att anta att det tillhör kategorin. Exempel: En typisk medlem har mörkt hår, skägg och mustasch, stor näsa och glasögon. En icke-typisk medlem har ljust hår, skägg och mustasch, stor näsa och inga glasögon.

Graded membership Objekt som är mer lika prototypen är lättare/går snabbare att kategoribestämma. Exempel: Vissa hundar är “hundigare” än andra.

Exemplar-baserat resonemang Ibland baserar vi vår kategorisering på kunskap om specifika kategorimedlemmar (exemplar) snarare än prototyper. Exempel: Grodan kermit är grön, och äter flugor vilket är prototypiskt. Hans unika drag är att han sjunger, pratar och älskar en gris.

Kunskapsnätverk - Ett nätverk som innehåller all kunskap. Exempel: Kunskapsnätverk om djur. Högst upp har vi kategorin “djur”, som innefattar kriterierna “Har hjärtan, äter mat, andas, har hud”. För att nå en mer specificerad kategori måste vi leta oss vidare i kunskapsnätverket mot andra kategorier. Nedanför kan vi hitta “hundar, som innefattar kriterierna “jagar katter, skäller”. Så, “hundar har hjärtan” kräver två kopplingar: hundar → djur → har hjärtan. Däremot, “hundar skäller” kräver bara en koppling: hundar → skäller.

Kognitiva funktioner som försämras med åldern - Processhastighet, arbetsminne, episodiskt minne, uppmärksamhet, exekutiva funktioner, prospektivt minne, intelligens.

Kognitiva funktioner som ej visar samma mönster Verbala förmågan, semantiskt minne och procedurminne.

Kognitiva funktioner som försämras med åldern Processhastighet, arbetsminne, episodiskt minne, uppmärksamhet, exekutiva funktioner, prospektivt minne, intelligens.

Kognitiva funktioner som ej visar samma mönster Verbala förmågan, semantiskt minne och procedurminne.

Erikssons minnesstadier Från utvecklingspsykologin.

Aktivitetsteorin Teori som säger att äldre människor mår bra av att engagera sig aktivt i olika sysselsättningar som intresserar dem och att bygga ut sitt sociala nätverk.

Preserved-differentiation hypothesis Kognitionen är något statiskt och vi kan inte påverka våra kognitiva funktioner något specifikt. Vi är född till dom vi är, vilket innebär att vi antingen befinner oss på en låg eller hög kognitiv nivå, när man kollar på åldrandet. Generellt är åldrandet predicerbart och ganska stabilt (bortsett från sjukdomar).

Differential preservation hypothesis Vi kan påverka de kognitiva funktionerna, och det finns skillnader i mönster hos individen i den kognitiva utvecklingen. Den utvecklingen styrs till viss del av hur vi tränar vår hjärna.

Kognitiv reserv-hypotesen Hävdar att vissa människors hjärnor kan lösa problem och bearbeta information mer effektivt än andra.

Tvärsnitt En studie som bara genomförs vid ett enda tillfälle.

Longitudinellt - En studie som genomförs under en längre tid, man följer upp med deltagarna och gör upprepade exempelvis testar på dem.

Kohorteffekt Ett forskningsresultat som uppstår på grund av egenskaperna hos den kohort (grupp) som studeras. Exempel: gemensamma historiska/sociala upplevelser, såsom födelseår.

Click

Type

Listen

Games

Drucken