LÄG042 Patologi Block 2 (nr2)

Abdominellt aortaaneurysm (AAA) Är den vanligaste typen av aorta- aneurysm; utgör ca 60% av fallen

Den viktigaste predisponerande faktorn för AAA ateroskleros

Frekvensen av AAA ökar stigande ålder (utvecklas sällan före 50 års ålder) vanligare hos män

De flesta AAA är asymptomatiska och aneurysmen expanderar med tiden

Abdominellt aortaaneurysm orsakas vanligen av förekomst av ett aterosklerotiskt plack i kärlväggen

aterosklerotiskt plack i kärlväggen. Detta har 2 patogena effekter: inflam cell frisätt MMP, begräns diff av syre och näring (lumen&kärlv)

tunica media genomgår degeneration och nekros → artärväggen blir tunnare och mindre motståndskraftig, AAA

riskfaktorer AAA: rökning, hypertoni, predisposition, man ålder, KOL, bukfetma

AAA asyptomation men om symptom obehagskänslor upplevelse av pulsationer och symptom från tryck på omgiv org

AAA kliniska konsekvenser: obstruktion, embolism, impingement, ruptur

AAA Obstruktion av grenar på aorta, t.ex. a. renalis eller a. vertebralis, resulterar i ischemi i organet kärlet försörjer

AAA Embolism av aterosklerotiskt material eller tromb som bildats intill den dilaterade kärlväggen

AAA Impingement av intilliggande strukturer (t.ex. kompression av uretär)

AAA Ruptur in i bukhålan eller retroperitonealt kraftig och oftast dödlig blödning.

Risk för ruptur är relaterad till storlek på AAA

Rupturerat AAA klassik triad: Kraftig buksmärta, utstrål mot ryggen Blodtrycksfall, takykardi, svimning & Pulserande resistens i buken

aneurysm blir större än 5 cm i diameter behandlas AAA kirurgiskt med syfte att minska risken för ruptur

AAA kirurgisk behandl Öppen kirurgi & Endovaskulär kirurgi (EVAR)

Öppen kirurgi AAA → resektion och ersättning med rörformiga transplantat

Endovaskulär kirurgi (EVAR) AAA →femoralis eller radialis punkteras, kärlproteser/transplantat på avsedd plats

Thorakalt aortaaneurysm = lokaliserad utvidgning av aorta thoracalis som överstiger 4 cm.

Thorakalt aortaaneurysm Utgör ca 40% av fallen av aortaaneurysm mindre vanliga jämfört med bukaortaaneurysm.

Thorakala aortaaneurysm klin: andning/sväljningssvårighet ihållande hosta, bröstsmärta, hjärtsjk, aortadissektion elr ruptur

normalt thorakala aortaaneurysm asymptomatiska och upptäcks av en slump.

Vid aneurysm i aorta ascendens och aortabågen görs öppen kirurgi med resektion av drabba kärlsegment, dracongraft

dracongraft synthetic polyester fiber used to surgically repair damaged sections of heart muscle and blood

Vid aneurysm i aorta descendens används endovaskulär kirurgi (EVAR).

Aortadissektion = tillstånd då en del av tunica intima i aorta rivs bort/förstörs, blod högt tryck passerar i lumen, in i kärlväggen

aortadissektion blodfyllnad mellan tunica intima och tunica media falsk lumen.

aortadissektion 2 kategorier: Typ A-, Typ B - dissektion

Typ A-dissektioner = proximala lesioner som involverar aorta ascendens med eller utan aorta descendens

Typ B-dissektioner = distala lesioner som börjar kring avgången för a. subclavia sinistra

undvik term ”dissekerande aortaaneurysm” efts ovanligt att en aortadissektion startar i ett aneurysm.

riskfakt aortadissektion: rökning, perifer kärlsjk ärftlig BV sjk, föregående hjärtkirurgi, trauma

Aortadissektion drabbar oftast de första 10 cm i aorta. utlösande faktorn för förstörelse av tunica intima är oftast okänd

Akut aortadissektion symptom: kraftig bröstsmärta, allmänpåverkan fokal ischemi Skillnad blodtryck vänster & höger arm • Hypotoni

komplikationer akut aortadissektion result. död ruptur, hjärtinfarkt, aortainsufficiens, kompression

Ruptur av dissektionen i pericardiet, pleuran eller bukhålan Tamponad (blod i hjärtsäcken)

Hjärtinfarkt sker vid 1-2% av fallen, resultat av retrograd dissektion i aortaroten som leder till kompression av koronarkärl

Kompression av avgångar från aorta pga förlängning av dissektionen

Typ A-dissektioner behandlas med intravenösa β-blockerare och sedan kirurgiskt.

Typ B-dissektioner behandlas mer konservativt. 75% av drabbade överlever oavsett kirurgi elr antihypertensiva lkm

Hjärtats myokardium och epikardium försörjs av koronarkärlen (kranskärl)

2 st stora koronarkärl som avgår från den mest proximala delen av aorta ascendens:

2 st stora koronarkärl a. coronaria dexter (RCA), a. coronaris sinister (LCA)

A. coronaria dexter (RCA) gren R. interventricularis posterior (PDA)

A. coronaria dexter (RCA) passerar höger om truncus pulmonalis och sedan ned i sulcus coronarius mellan förmak och kammare

A. coronaria dexter (RCA) försörjer höger förmak, delar av höger & vänster kam, sinusknutan, AV-noden, post del septum interventric

R. interventricularis posterior (PDA) Löper i sulcus interventricularis posterior

R. interventricularis posterior (PDA) försörjer närliggande delar av höger & vänster kamm, posteriora 1/3 septum interventriculare

A. coronaria sinister (LCA) grenar R. interventricularis anterior (LAD), R. circumflexus (LCX)

A. coronaria sinister (LCA) mellan auricula sinister och vänstra sidan på truncus pulmonalis i sulcus coronarius

R. interventricularis anterior (LAD) i sulcus interventricularis anterior mellan vänster & höger kammare till apex cordis.

R. interventricularis anterior (LAD) försörjer delar av vänster & höger kammare, anteriora 2/3 av septum interventriculare

R. circumflexus (LCX) = fortsätter i sulcus coronarius till hjärtats posteriora yta

R. circumflexus (LCX) försörjer vänster kammare

Ischemisk hjärtsjukdom (IHD) = samlingsnamn syndrom som orsakas av myokardischemi

myokardischemi= obalans mellan perfusion i koronarkärlen och hjärtmuskelns behov på syre och näring.

Ischemisk hjärtsjukdom (IHD): stabil&instabil angina, hjärtinfarkt/ myokardinfarkt, plötslig hjärtdöd, kronisk IHD

Angina pectoris = kärlkramp, snabb övergående smärta i bröstet eror på regional ischemi i myokardiet, pga ateroskleros i koronarkärl

Angina pectoris 3 typer: stabil-, instabil-, variant- angina

Stabil angina = smärta/obehag i bröstet som följd av fysisk aktivitet beror oftast på aterosklerotiskt plack i ett koronarkärl;

Instabil angina = allt mer frekventa attacker av smärta i bröst kan utlösas av allt mindre ansträngning och till slut även i vila.

Instabil angina Orsakas oftast av ruptur av aterosklerotiska plack med efterföljande trombos

Instabil angina trombos → lumen blir ännu trängre gör att myokardischemi kan uppstå även i vila

Variantangina = smärta/obehag i bröstet som uppstår i vila orsakas av kärlspasm i kranskärl

kärlspasm i kranskärl sker på eller i nära anslutning till aterosklerotiska plack

Plötslig hjärtdöd = plötsligt hjärtstopp som orsakas av arytmier, oftast konsekvens av ischemisk skada i myokardiet

IHD är en konsekvens av otillräcklig perfusion i koronarkärl relativt myokardiets behov av syre och näring (pgaaterosl)

Aterosklerotisk obstruktion kan drabba alla koronarkärl: LAD (40-50%)Höger kransk (30-40%), Ramus circumflexus (15-20%)

Graden av aterosklerotisk obstruktion i kranskärl > 70% stenos=stabil angina, 90%kronisk IHD, > 90% hjärtinfarkt

ateroskleros i kranskärl bidragande faktorer inflammation, trombbildning, vasokonstriktion

Instabil angina, hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd sker vanligtvis pga akut plackförändring med efterföljande trombos

Instabil angina, hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd kallas för akuta koronara syndrom.

Vävnads-stamceller Är beroende av nisch-celler för asymmetrisk celldelning

Vävnads-stamceller finns även hos vuxna och åldrande individer

Vävnads-stamceller hjälper vid regeneration av vävnader

hemosideros kan orsakas av blodtransfusioner

hemosideros ger upphov till upplagring av järn i makrofager

(kav'ĕrn) An anatomic cavity with many interconnecting chambers

Kronisk bronkit utmärks av: Slemkörtelhyperplasi Bägarcmetapl, Skivepitelmetapl bronkiellt respirationsvägsepitel

Hematoxylin Nukleinsyror → färgas blåa

Eosin Elastiska fibrer och retikulära fibrer → rosa

Massons Trikrom Keratin → orange, Muskelfibrer → röda

Silver- färgning Retikulära fibrer → färgas svarta

PAS BM, mucus, glykogen, svamp och mikrober

Cirkumskript Väldefinerad gräns mellan normal vävnad och lesion

Cirkumskript ex Fibroadenom (tumör)

Kapsel def Fibrös kapsel som omger cirkumskript

Kapsel utseende Tjock eosinofil gräns omger lesionen med celler samt kollagen

kapsel ex Follikulärt tyreoideaadenom

Pushing border def Inväxt i och samtidig kompression av omgivande vävnader

pushing border utseende Kan orsaka en pseudokapsel

pushing border ex flesta former njurcancer

Infiltrativ def Invaderar in och blandar sig med de normala omgivande cellerna

infiltrativ utseende Dålig definierad gräns sjukt-friskt

infiltrativ ex Prostataadeno- carcinom

Lobulär def Lesionen väl avgränsad på ett anatomiskt vis

Lobulär utseende Avgränsade rundade noduli av celler som efterliknar en normal anatomisk enhet

lobulär ex Lobulärt kapillärt hemangiom

Acinärt växtsätt def Liknar körtelrör med lumen och på motsatt sida basalmembran

Acinärt växtsätt utseende Likt tvärsnittad njurtubulus, tecken på körtelformation = adenocarcinom eller adenom

Acinärt växtsätt ex Klarcellig njurcancer

Alveolärt växtsätt def Liknar alveoler eller små säckar av celler

Alveolärt växtsätt utseende Nästbildande, dvs en struktur hos lesionen ses men inga körtlar osv

Alveolärt växtsätt ex Paragangliom

Basaloid def Liknar basalceller i epidermis eller basalcellscarcinom

Basaloid utseende Blåaktig tumör växande i nästen med tätt packade kärnor och palissadering

Basaloid ex Basalcells- carcinom

Bifasiskt växtsätt def Två fenotyper i tumören → tumören har två växtsätt

Bifasiskt växtsät utseende Spolformade celler eller öar av epiteloida celler

Bifasiskt växtsät ex Synovialt sakrom

Kribriform def perforerad, som ett virkat mönster

Kribriform utseende Väldefinierade hål inom ett glandulärt lumen

Kribriform ex Adenoid cystiskt adenom

Dyscohesiv def Tendens till bristande cellsammanhållning

Dyscohesiv utseende Celler separerade från varandra, sitter ej fast i varandra

Dyscohesiv ex Lobulärt carcinom in situ (bröstcancer)

Epiteloid def Runda eller ovala celler med riklig cytoplasma

Epiteloid utseende Svullna makrofager med starkt rosa-färgad cytoplasma

Epiteloid ex Epiteloidcells- granulom

Follikulärt växtsätt def Större variant av acinärt växtsätt

Follikulärt växtsätt utseende Tvärsnittad tubulär struktur med stort lumen, liknar tyreoidea

Follikulärt växtsätt ex Tyreoideacancer

Glandulärt växtsätt def Bildar körtelstruktur med lumen (jämför acinärt växtsätt)

Glandulärt växtsätt utseende Sanna körtlar: har polariserade körtlar som omger ett lumen

Glandulärt växtsätt ex Adenocarcinom

Hobnail- mönster def Celler liknar hästskosöm

Hobnail- mönster utseende Epitelceller och epiteloida celler buktar in i lumen på en körtel

Hobnail- mönster ex Angiosarkom

Indian-file- mönster def Cellerna infiltrerar vävnaden i en kolonn

Indian-file- mönster utseende Kolonnen är ofta en cell bred och kan vara kort, löper parallellt med stroma

Indian-file- mönster ex Invasiv lobulär bröstcancer

Pagetoid spridning def Enstaka maligna celler sprider sig benignt i epidermis

Pagetoid spridning utseende Vid låg förstoring ses celler som inte hör hemma i epitelet

Pagetoid spridning ex Pagets mamill- sjukdom

Palissadering def Staket-liknande positionering av perifera tumörcellernas kärnor

Palissadering utseende Parallellt orienterade kärnor som syns redan vid låg förstoring som ett mörkt band

Palissadering ex Basalcellscancer

Papillärt växtsätt def Likt ett träd; växtmönster med fibrovaskulär kärna och ett proliferativt epitel

Papillärt växtsätt utsseende Blomkåls- eller fingersvamps- liknande strukturer

Papillärt växtsätt ex Papillär njurcancer

Polariserad def Epitelceller som har en uniform kärnposition endera apikal eller basal oftast

Polariserad utseende Polariserade celler omger ett sant lumen

Polariserad ex Kribiform DCIS

Retikulär def Liknar ett nätverk

Retikulär utseende Mikrocystisk eller bikake- liknande mönster

Retikulär ex Gulesäckstumör

Spolformad def Består av avlånga celler med spolformad kärna

Spolformad utseende buntar av spolformade celler, antyder möjligheten av mjukdelsneoplasi eller sarkomatoid variant av carcinom

Spolformad ex Leiomyom

Storiformt växtsätt def Celler växer från ett centrum; mönster liknande ekrar radierade från en central punkt

Storiformt växtsätt utseende Cellulär samling av celler med radierande mönster

Storiformt ex Dermatofibro- sarkoma protuberans

Syncytial def Gemensam cytoplasma för en intilliggande cellgrupp

Syncytial utseende Samling celler utan synliga gränser

Syncytial ex Choriocarcinom

Trabekulärt växtsätt def Celler växer i strängar separerade av fibrösa septa

Trabekulärt växtsätt utseende Långa nästen och strängar av celler omgivna av fibröst stroma

Trabekulärt växtsätt ex Onkocytom

Amfofil def Affinitet för både sura och basiska celler

Amfofil utseende Unik blandning av rosa och blått till en lila nyans

Amfofil ex Feokromocytom

Skumceller def Makrofager vars cytoplasma är packad med lipider

Skumceller utseende Makrofager har en liten perifer kärna. Lipidvakuoler ger ett glittrligt granulärt utseende

Skumceller ex Papillär njurcancer

Granulär def Cytoplasma innehåller vakuoler eller granulae

Granulär utseende Skiftande färg men granulär struktur är synbar

Granulär ex Granularcellstumör

Keratinisering def Keratinproducerande

Keratinisering utseende Keratin (horn) är mycket eosinofilt → färgas starkt rosa med rutinfärgning

Keratinisering ex Skivepitelcancer, cervixcancer

Mucös def Mucin-producerande cellpopulation

Mucös utseende Klar/ljus cytoplasma

Mucös ex Adenocarcinom

Onkocyter def Stora celler där cytoplasman är granulär och eosinofil pga ansamling av mitokondrier

Onkocyter utseende ofta benign kärn- morfologi och ser mahogny- färgade ut makroskopiskt

Onkocyter ex Onkocytom

Signeteringscell def Epitelceller med tillplattade kärnor i periferin pga cytoplasma packad med mucin

Signeteringscell utseende Svår att upptäcka, ses ibland lättare vid låg förstoring som rosa material i lamina propria

Signeteringscell ex Signetringscancer

Molding def Kärnor i olika celler pressas ihop och ligger och deformerar varandra pga ringa cytoplasma

Molding utseende Mosaikliknande utseende, ofta i kombination med små täta blå kärnor

Molding ex Småcelligt carcinom

Neuroendokrin kärna def Kärnan består av fint kromatin med s.k. salt- och peppar-mönster

Neuroendokrin kärna utseende Kärnor är runda och ej grova vad gäller kromatinet

Neuroendokrin kärna ex Carcinoid

Pleomorf kärna def Variation i storlek och form

Pleomorf kärna utseende Kärnorna varierar i storlek och jämnhet i kärnmembranet. Malignitetstecken

Pleomorf kärna ex Embryonalt testiscarcinom

Vesikulär kärna def Kärnan ser ut att vara fylld med bubblor

Vesikulär kärna utseende Svullen och avvikande kärna med uppenbara bubblor i kärnan. Malignitetstecken

Nukleolen utseende Förstorad nukleol med ibland knallröd färg = tecken på aktivering av cellens syntes-maskineri. Malignitetstecken

Feokromocytom är en tumör som utgår från den kromafina cellinjen som bildar binjuremärgen.

driver mut changes in the DNA sequence of genes that cause cells to become cancer cells and grow and spread

faktorer bidrar till utveckling och konsekvenser av ateroskleros i kranskärl inflammation, trombbildning, vasokonstriktion

Inflammation ateroskleros endotelc o cirkuler leukocyter- rekryt&aktiv makrofager, ack prolif GM matrix

trobbildning ateroskleros rupturerat aterosklerotiskt plack inducerar akut koronart syndrom.

Delvis vaskulär ocklusion av en nybildad tromb instabil angina

Total vaskulära obstruktion av en nybildad tromb hjärtattack

Vasokonstriktion ateroskleros Kärlspasm i eller i nära ateroskl plack kan förstärka förstörelse av placken.

Vasokonstriktion i aterosklerotiska plack kan stimuleras av...adrenerga- antagonister, faktorer från tromboc, minder vasodil pga endotelial dysfunk

Instabil angina, hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd sker vanligtvis pga akut plackförändring med efterföljande trombos.

nstabil angina, hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd kallas akuta koronara syndrom

Erosion/ruptur av ett delvis obstruktivt aterosklerotiskt plack i ett kranskärl den händelse som utlöser akuta koronara syndrom.

Erosion/ruptur av ett delvis obstruktivt aterosklerotiskt plack i ett kranskärl Trombos → tromb av varierande storlek genereras

Trombos → tromb av varierande storlek genereras Delvis ockl, instabil ang/plötsl hjärtd. Tot ocklusion hjärtinfarkt/plötsl hjärtd

Hjärtinfarkt = myokardinfarkt nekros av hjärtmuskelceller orsakad av långvarig syrebrist i hjärtmuskeln.

hjärtinfarkt orsakas av att en obstruktiv tromb bildas i ett kranskärl som följd av plackruptur.

Hjärtinfarkt Symptom: retrosternal ihållande bröstsmärta utstrålande smärta vänster överarm& diffusa sympt illamåend, andfådd, yr

Hjärtinfarkt kan drabba människor i alla åldrar men risk ökar gradvis med ökad ålder och med ökande riskfaktorer för ateroskleros

Erosion/ruptur av aterosklerotiskt plack i ett koronarkärl → subendotelt kollagen& materialet i den nekrotiska kärnan exp för blodet

Trombocyter binder in, bildar aggregat och aktiveras → frisättning av TXA2, ADP, serotonin l mer aggregation av trombocyter och kärlspasm

Exponering av TF inducerar aktiv koagulationskaskaden → organiserad tromb som orsakar ocklusion av kärllumen

Aerob metabolism upphör efter vaskulär obstruktion i myokardiet → ↓ [ATP], ansaml av skadliga metaboliter (t.ex. laktat) i kardiomyocyter.

↓ [ATP], ansaml av skadliga metaboliter (t.ex. laktat) i kardiomyocyter. förlust av kontraktilitet, Rev cellskad relax myofibriller, cell ödem, glyk.brist

Långvarig ischemi (åtminstone 20-40 minuter) irreversibla cellskador → koagulationsnekros av kardiomyocyter (infarkt)

koagulationsnekros av kardiomyocyter (infarkt) karaktäriseras av - Inflammation - Granulationsvävnad - Läkning genom ärrbildning

Irreversibla skador av ischemiska kardiomyocyter sker primärt i den subendokardiella zonen.

den subendokardiella zonen, mottaglig för ischemisk skada 2 faktor sist ta emot blodfrån epikard koronarkärl. hög intramuraltryck ↓inflöde blod

långvarig ischemi sprider sig nekrotiska området genom hela hjärtväggen Detta sker normalt inom ca 3-6 timmar efter en hjärtinfarkt.

Plats, storlek och morf av en hjärtinfarkt beror på: kollateraler involv kärl strl & försörjningsområde, varaktighet av ockl, metabola krav m.m

Transmural infarkt = involverar hela kammarväggen, orsakas av ocklusion av ett epikardiellt kranskärl, SThöjning neg Q vågor, förlust av R våg ampl

En transmural infarkt kallas STEMI (ST-segment elevated myocardial infarction)

Subendokardiell infarkt = involverar endast den inre 1/3 av myokardiet och uppvisar oftast inte ST-höjningar eller Q-vågor på EKG.

Subendokardiell infarkt kallas även för NSTEMI (non-ST-segment elevated myocardial infarction).

den subendokardiella zonen mer känslig för nedsatt perfusion och hypoxi.

övergående eller delvis ocklusion av ett kranskärl resultera i ischemiska skador i endast den subendokardiella zonen

Subendokardiell infarkt uppstå om ockluderande tromb i kranskärl lyserar eller löses upp, elr minskn O2-tillförsel (t.ex. hypertoni eller anemi)

Subendokardiell infarkt uppstå alternativt om ökat O2-behov tillstånd (t.ex. takykardi eller hypertoni

Mikroskopisk infarkt = involverar endast små delar av hjärtväggen. Uppstår vid ocklusion av små kärl ej diagnostiska EKG-förändringar.

Mikroskopiska infarkter kan även uppstå vid vaskulit, endokardit (embolisering klaffvegetationer) elr kärlspasm pga höjda niv katekolaminer

Makro och mikro förändringar efter en hjärtinfarkt beror på skadans ålder

Hjärtinfarkt resultera typer av komplikationer: akuta komplikationer arytmi(ventrikelflimmer), plötsl hjärtd, perikardit, myokardiell ruptur

Hjärtinfarkt resultera typer av komplikationer: sena komplikation hjärtsvikt, ventrikulär aneurysm, muraltrombos

Arytmier → orsakas av elektrisk instabilitet (irritabilitet) av ischemiska reg Risk för allvarliga arytmier är högst under den första timmen efter infarkt

Plötslig hjärtd → orsakas av massiv nekros av kardiomyocyter/arytmier Ventrikelflimmer är en vanlig orsak till plötslig hjärtdöd efter en hjärtinfarkt.

Perikardit → sker oftast 2-3 dagar efter hjärtinfarkt, orsakas av akuta inflam i hjärtvägg vid transmural infarkt sprider pericardium ovan

Myokardiell ruptur → drabbar endast 1-5% av pateinter med hjärtinfarkt 3-7 dagar efter. oftast dödlig då i blod i hjärtsäcken och hjärttamponad

Hjärtsvikt (congestive heart failure) → orsakas av förlust av kardiomyocyter och förekomst av ärrvävnad i hjärtmuskeln

Ventrikulär aneurysm → patologisk utvidgning av väggen i vänster kammare oftast ett resultat av stor transmural infarkt.

Ventrikulära aneurysmer medför risk för mural trombos, arytmier och hjärtsvikt

Muraltrombos → trombbildning inuti hjärtat pga av nedsatt myokardiell kontr (→ stas), kammardilatation, endokardiella skador (→ trombogen yta)

Kardiogen chock (0-24h efter infarkt) → hjärtat kan ej pumpa tillräckligt med blod

Reperfusion injury, sometimes called ischemia-reperfusion injury (IRI) or reoxygenation injury, is the tissue damage caused when blood supply returns to tissue

reperfusion restoration of the flow of blood to a previously ischemic tissue or organ

reperfusion åstadkomma med trombolys, angioplastik, bypass operation

hjärtinfarkt Trombolys → nitroglycerin och ASA ges med syfte lösa upp tromben

hjärtinfarkt Angioplastik (kirurgisk ballongvidgning) → en stent placeras inuti det trånga kärlet

hjärtinfarkt Bypassoperation → sätter in ett kärl blod kan passera förbi trånga kärlet på andra sätt. ven som graft, men även a. thoracica interna

reperfusion till en ischemisk vävnad kan resultera i s.k. reperfusionsskada.

Följande faktorer bidrar till reperfusionsskada: Mitokondriell dysfunktion, Förhöjda Ca2+-nivåer, Fria syreradikaler, Inflam

Ischemi → förändrad permeabilitet i mitokondriella membran →prot läcker in i mitok, svullnad rupt yttre membr, pro-apop prot i cytopl, apoptos

Ischemi → sämre Ca2+-omsättning & skador cellmembr → högre intrac Ca2+ kontin okontroll kontr av myofibriller i kardiomyocyter skada cytoskelettdöd

Reperfusion → ökad produktion av ROS (fria syreradikaler) i kardiomyocyter→ cellskador → celldöd

inflamm induc av ischemisk skada drivas på av reperfusion efts ökat inflöde av leukocyter& plasmaproteiner vävnaden mediatorer utsöndr

Aktivering av komplementsystemet bidrar även till reperfusionsskada

Diagnostisering av myokardinfarkt baseras på mätning av nivåer av makromolekyler som läcker ut från skadade kardiomyocyter i blodet.

Diagnostisering av myokardinfarkt: makromolekyler Troponin, CK-MB, myoglobin

Troponin = protein-komplex som binder till aktinfilament i tvärstrimmig muskulatur, och normalt ej finns i blodet-

Troponin-komplexet utgörs av tre proteiner: troponin C, troponin I (TnI) och troponin T (TnT)

TnI- och TnT- nivåer är oftast förhöjda inom 2-4 timmar efter en hjärtinfarkt;

TnI- och TnT- nivåer är oftast förhöjda inom 2-4 timmar efter hjärtinfarkt Sensitiviteten är hög och specificiteten är mycket hög

CK-MB = kreatinkinas som är specifikt för hjärt-muskel. detekterbart inom 2-4 timmar efter en hjärtinfarkt

CK-MB = kreatinkinas nivåer är som högst efter 1-2 dygn och återgår till normalt inom 3 dygn.

CK-MB används inte länge rutinmässigt i sjukvården eftersom CK-MB kan vara förhöjt även vid skelettmuskelskada

Myoglobin = O2-bindande molekyl i muskelvävnad. Nivåer kan mätas vid misstanke om hjärtinfarkt

myoglobin har lägre specificitet jämfört med CK-MB och Troponin

Myokardit = inflammation i hjärtats myokardium sällsynt tillstånd som främst orsakas av virusinfektion eller autoimmunitet.

Myokardit sympt: andfåddhet, diffus bröstsmärta eller tryck i bröstet, trötthet och palpitation (hjärtklappning)

Myokardit Vanliga komplikationer hjärtsvikt och arytmier

I västvärlden är virusinfektioner den viktigaste orsaken till myokardit. virus: • Coxsackievirus A & B (enterovirus) • (CMV) • HIV • Influensavirus

Vissa virus orsakar direkt celldöd. Vävnadsskador orsakas dock ffa av immunsvar som är riktat mot virusinfekterade celler.

Vid myokardit infiltreras myokardiet av lymfocyter och makrofager Aktiv CD8+ T-cel attack virusinfekterade celler i vävnade, marof fagoc rensar

Myokardit kan även orsakas av andra typer av infektioner: protozoer, bakterier, svampar, parasiter

Protozoer - Trypanosoma cruzi (myokardit) ger Chagas sjukdom, vilket är en vanlig sjukdom i delar av Sydamerika.

Myokardit är en väldigt vanlig komplikation av Chagas sjukdom

Toxoplasma gondii → sprids via katter (myokardit) drabbar främst personer med nedsatt immunförsvar

Borrelia burgdorferi → ger borrelia ca 5% av drabbade får myokardit

myokardit kan ha icke-infektiösa orsaker. systemiska sjukdomar med autoimmunt ursprung, såsom SLE, polymyosit

myokardit Andra orsaker är överkänslighetsreaktioner mot läkemedel/droger, s.k. överkänslighetsmyokardit.

Vid misstanke om myokardit undersöks hjärtat primärt med EKG → ger oftast ospecifika fynd, t.ex. ST-höjningar. sen ultraljud

Oftast görs en kranskärlsröntgen för att utesluta IDH vid undersökning för myokardit

Om differentialdiagn har uteslutits tas en myokardbiopsi. (myokardit) kateter genom en ven i halsen → biopsier från kammarseptum i höger kam

Med hjälp av biopsimaterialet kan då specifika former av myokardit eller inlagringssjukdomar diagnostiseras.

(myokardit) Virus kan bestämmas från hjärtvävnad med PCR-teknik.

myokardit mikro: ödem (vätskefyllnad i interstitiet), infiltrat makrof och CD8+ T-celler, Skador på kardiomyocyter, Fibros • Ojämn inflam;

Överkänslighetsmyokardit karakteriseras av interstitiellt och perivaskulärt inflam infiltrat av Lymfocyter • Makrofager • Hög andel eosinofiler

Jättecellsmyokardit karakteriseras av utspritt inflammatoriskt infiltrat i stora delar av myokardiet av jätteceller (fus makrof). folak nekros

Orsaken till jättecellsmyokardit är oklar och dålig prognos

kliniska bilden vid myokardit varierar kraftigt. asympt elr hjärtsvikt&arytmier (plötslig död ibland)

ospecifika symptom: myokardit • Trötthet • Dyspné (andfåddhet) • Palpitation (hjärtklappning) • Diffus bröstsmärta • Feber

Myokardit läker oftast ut av sig självt men Progression från myokardit till dilaterad kardiomyopati förekommer ibland

myokardit vissa fall finns behov av behandling med immunosuppressiva lkm t.ex. vid jättecellsmyokardit eller sarkoidos.

Vid livshotande hjärtsvikt behövs eventuellt hjärttransplantation

Sarkoidos = systemisk sjukdom som karakteriseras av granulomatös inflam i många vävnader och organ.

Sarkoidos drabbar oftast lungor och presenteras då i form av restriktiv lungsjukdom

. Sarkoidos kan även drabba lymfkörtlar, hud, ögon leder, hjärta, CNS och njurar.

Sarkoidos drabbar främst hos personer under 40 år samt förekommer i högre grad i danska och svenska populationer

sarkoidos hjärta arytmier och hjärtsvikt

Etiologi och patogenes vid sarkoidos är okänd. störd immunreg av genetisk predisponerade individer som exponerats för vissa miljöfaktorer.

sarkoidos Processen drivs av CD4+ hjälpar T-celler.

Långvarig granulomatös inflammation i hjärtat kan resultera i fibros (ärrbildning) → hjärtsvikt. elr arytmier vanligt

sarkoidos hjärta mikro: granulom : jätteceller, epiteloidceller(aktiverade makrofager), lyfocyter, plasmac i periferi, Fibros (ärrbildning) i hjärtvävnaden

Kardiomyopati = hjärtmuskelsjukdom, grupp sjk drabbar hjärtmuskeln DCM (dilaterad), HCM (hypertrofisk), restriktiv kardiomyopati

DCM (dilaterad), HCM (hypertrofisk), restriktiv kardiomyopati ofta asympt sen sympt andfådd trött ödemnedre extr progr utveckl hjärtsvikt

Dilaterad kardiomyopati (DCM) progressiv dilatation av hjärtat och systolisk dysfunktion; hjärtat blir förstorat ej pumpa blod lika effektivt.

Dilaterad kardiomyopati kan ha flera orsaker: genetisk defekt (prot cytoskel) myokardit som föregår, toxisk agens alkh, gravid, lkm Doxyrubicin cytostatika

Den fundamentala defekten vid DCM är ineffektiv kontraktion av hjärtmuskeln

ineffektiv kontraktion av hjärtmuskel, minskning av ejektionsfraktionen kompen för minsk SV remodellering av hjärtats kammare (DCM)

DCM, dilatation och förtunnande av hjärtväggen samt förändring av kammarens geometri till en mer sfärisk form.

DCM Så småningom kan kamrarna inte längre dilatera mer kliniska tecken och symptom på hjärtsvikt uppstår.

DCM makro: förstorat hjärta, slappt med dilatation av hjärtats alla hålrum Förtunnande av hjärtväggen i kamrarna - Murala tromber (tromb i hjärtvägg)

DCM mikro: Hypertrofi av de flesta kardiomyocyter samt förstorade cellkärnor, Varierande grad av fibros i interstitie

DCM behandlas oavsett orsak enligt riktlinjer för hjärtsvikt ACE-inhibitorer, β-blockerare och diuretika ges

Mekanisk assistans med LVAD (left ventricular assist device) kan vara ett alternativ för vissa patienter. DCM

Hjärttransplantation är den enda definitiva behandlingen DCM är den vanligaste indikationen för hjärttransplantation idag.

Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hypertrofi av myokardiet (innefattar vanligt kammarseptum), ineffektiv diastolisk fyllnad→minsk SV

Systolisk funktion bevaras vanligtvis vid HCM. orsaker främst genetiska

HCM Majoriteten av drabbade patienter har inga symptom, ökad risk för arytmier och därmed även plötslig hjärtdöd

HCM inte är samma sak som ventrikulär koncentrisk hypertrofi vilket är en kompensationsmekanism vid ex hypertoni och aortastenos.

flesta fall av HCM orsakas av genetiska defekter i proteiner i sarkomerer. missense-mutation i den tunga kedjan i β-myosin, autosom dominant

HCM Andra vanliga orsaker är autosomalt dominant nedärvda mut i gener som kodar för myosin-bindande troponin C och troponin T.

Tillsammans utgör mutationer i dessa tre gener TnC TnT, sarkomerer 70-80% av alla fall av HCM

Över 400 mutationer i sarkomerproteiner som orsakar HCM har identifierats som alla gör att myokardiet blir tjockt och hyperkontraktilt

HCM är asymp mest, andra svår hjärtsvikt, stroke och/eller plötslig hjärtdöd. ju tidigare sjukdomen träder in, desto sämre är prognosen

HCM är den vanligaste orsaken till plötsliga oväntade dödsfall hos unga idrottare.

Farmakologisk behandling av HCM utgörs primärt av β-blockerare I vissa fall ges ett tillägg av kalciumkanalblockerare

HCM Ett alternativ till farmakologisk behandling är kirurgi där delar av myokardiet plockas bort. elr hjärttransplantation

Restriktiv kardiomyopati stelhet i hjärtats kammarväggar minskad compliance (eftergivlighet) i hjärtats kammare, minsk blodfyll diast

Stelheten i kammarväggarna kan vara idiopatisk eller orsakas av systemiska sjukdomar såsom amyloidos eller sarkoidos.

Minskad preload resulterar i minskat cardiac output och därmed diastolisk hjärtsvikt (restriktiv kardiomyopati)

Restriktiv kardiomyopati orsaker 4 grupper. infiltrativ, icke infiltrativ, inlagringsjk, endomyokardiell fibros

infiltrativ (restriktiv kardiomyop) Amyloidos är den vanligaste orsaken till restriktiv kardiomyopati.

Amyloidos deponering och ansamling av specifika proteiner i extracellulärmatrix tendens att bilda olösliga fibriller i β-flak-struktur

Ansamling av amyloid orsakar ett tryck på celler och vävnad vävnadsskada och nedsatt funktion

Amyloidos i hjärtat kan uppstå vid systemisk amyloidos eller enbart vara lokaliserad i hjärtat, och resulterar i stelhet i hjärtväggen

Amyloidos som endast drabbar hjärtat kan orsakas av: depon normal transthyretin, depon mut transthyretin, AL-amyloid (direkt toxisk)

Deponering av normala former av transthyretin transportprotein som bildas i levern)

Deponering av muterade former av transthyretin familjär amyloid kardiomyopati

AL-amyloid som är direkt toxiskt för myokardiet

sarkoidos är en annan orsak till restriktiv kardiomyopati. Sjukdomen involverar bildning av granulom i hjärtvävnaden (infiltrativ)

Icke-infiltrativ restriktiv kardiomyopati Idiopatisk, Diabetes

restriktiv kardiomyopati Inlagringssjukdomar Hemokromatos, Fabry’s sjukdom

Restriktiv kardiomyopati Endomyokardiell fibros Endokardiell fibroelastos, Löffler’s endomyokardit

Endokardiell fibroelastos: fibros i endokardiet minsk compliance i hjärtväggen, drabbar oftast barn, pga mut, infekt, näringsbr

Löffler’s endomyokardit endokardiell fibros orsakas av ett inflammatoriskt infiltrat av eosinofiler i vävnaden

Löffler’s endomyokardit är en komplikation av Löffler’s syndrom, där eosinofiler ackumuleras i lungvävnaden som följd av parasitinfektion

Om amyloidos misstänks vara orsaken till restriktiv kardiomyopati bör diagnosen bekräftas med en vävnadsbiopsi.

Med en biopsi kan amyloiden klassificeras och etiologi (AL elr transthyretin) amyloid deponeras fläckvis, utesluts ej sjukdom med en negativ biopsi

Amyloid färgas mörkt rosa/rött med alkalisk kongofärgning.

Perikardit = inflammation i hjärtsäcken, ->vätska ansamlas mellan lamina parietalis och lamina visceralis i pericardium serosum

Perikardit sympt snabbt inträdande kraftig bröstsmärta, feber palpitation (hjärtklappning) och andfåddhet, svaghet

perikardit Är ett ovanligt tillstånd; primär eller sekundär till andra sjukdomstillstånd, förekommer ofta med olika grader av myokardit

Perikardit orsaker Viral infektion(85%här) bakteriell, svamp, autoimmun, akuthjärtinf, uremi

Akut hjärtinfarkt (Dressler’s syndrom) → ischemi-inducerad inflam i myokardiet sprids till ovanliggande perikardiet -> perikardit

inflammation i perikardiet att vätska och immunceller i små blodkärl i serösa och fibrösa perikardiet filtreras ut i vävnaden->perikardutgjutning

perikardutgjutning (pericardial effusion) vätska ansamlas i hjärtsäcken.

Vid stor utgjutning hjärtsäcken hjärttamponad uppstå, vätskan i hjärtsäcken orsakar kompression av hjärtat, hämmar diastoliskt inflöde i kammare

hjärttamponad (potentiellt livshotande), miskad SV så småningom inträder cirkulatorisk chock och kollaps

Klaffsjukdomar = kardiovaskulära sjk som involverar hjärtats 4 klaffar aortaklaffen, mitralisklaffen, pulmonalisklaffen eller tricuspidalisklaffen.

Klaffsjukdomar kan vara Medfödda → orsakas av kongenitala avvikelser elr Förvärvade →pga åldrande, sjk (t.ex. reumatisk feber), fysio/pato processer

Klaffsjukdomar kan resultera i stenos, insufficiens eller både och: Stenos = förträngning av en klaff, Insufficiens = läckage, klaff sluter ej tätt

Stenos = förträngning av en klaff kan exempelvis orsakas av kalcifiering eller fibros

Insufficiens = läckage, dvs en klaff sluter ej tätt → backflöde av blod, pga (t.ex. endokardit) elr förstör klaff stödjande strukt (t.ex. chordae tendineae)

Degenerativ klaffsjukdom förändringar som påverkar integriteten i klaffars extracellulärmatrix.

Degenerativa förändringar innefattar: Kalcifiering Förändringar i ECM, i prod av MMPs, Degenerativa förändringar i klaffar

Kalcifiering av blad i aortaklaffen eller segel/blad i mitralisklaffen

Förändringar i ECM. I vissa fall utgörs förändringarna av ökad mängd proteoglykan och minskad mängd kollagen/elastin (myxomatös degenerat.)

Degenerativa förändringar i klaffar är nog en oundviklig aspekt av åldrande relaterat till den upprepande mekaniska stress som klaffarna utsätts för

Kalcifierande aortastenos = stenos aortaklaffen orsakas av kalcifiering vanligaste formen av aortastenos, oftast asymptomatisk

Incidens av kalcifierande aortastenos ökar med ökad ålder; pers med anatomiskt normala klaffar inte symptom förrän vid ca 70-80 år

Bikuspid aortaklaff (BAV) = medfött hjärtfel där aortaklaffen består av 2 blad (bikuspid) istället för normala 3 blad (trikuspid)

BAV är det vanligaste medfödda hjärtfelet och förekommer hos ca 1.3% av den vuxna befolkningen.

BAV Den missbildade klaffen blod ej strömmar lika obehindrat, ökat slitage på klaffen med små skador fibros och kalcifiering→ aortastenos.

Symptom på kalcifierande aortastenos uppstår redan vid 40-50 års ålder

Mitralisklaffprolaps = klaffsjukdom förskjutning av ett onormalt förtjockat segel i mitralisklaf in i vän förm under kammarsystole → mitralisinsufficiens

segel i mitralisklaf in i vän förm under kammarsystole → mitralisinsufficiens volymbelastning på vänster kammare och förmak (mitralisprolaps)

Orsaken till mitralisklaffprolaps är primär eller sekundär myxomatös degeneration av ett blad i mitralisklaffen

myxomatös degeneration av ett blad i mitralisklaffen förtun fibrosa& förtj av spongiosa pga deponering av myxomatöst material

förtun fibrosa& förtj av spongiosa pga deponering av myxomatöst material klaffens blad blir fladdriga och försvagade

Orsaken till primär myxomatös degeneration är okänd tros bero på en systemisk inneboende bindvävsdefekt

Myxomatös degeneration av mitralisklaffen är vanligt vid bvsjk såsom Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom

Orsak sekundär myxomatös degeneration förmodl resultat pga skador på myofibroblaster i klaffen orsakat av abnorma hemodynamiska krafter

Mitralisklaffprolaps är asympt hos flesta, sympt palpitationer (hjärtklappning), dyspné (andnöd) eller diffus bröstsmärta.

Mitralisklaffprolaps Vid auskultation hörs ett slags väsande/svischande blåsljud under systole, dvs mellan 1:a och 2:a tonen.

systoliskt klickljud hos vissa patienter med mitralisklaffprolaps pga abrupt tension i klaffens blad och chordae tendineae då klaffen vill stängas.

Reumatisk feber = inflammatorisk sjukdom som uppstår 2-3 veckor efter vissa bakteriella infektioner i mun- och halsområdet

Reumatisk feber vanligast är infektion med β-hemolytiska streptokocker i svalget

Reumatisk feber akut inflammation i många vävnader/organ; hjärtat, leder, huden och hjärnan kan vara involverade

Reumatisk hjärtsjukdom = hjärtmanifestationer av reumatisk feber upprepad inflammation och fibros i hela hjärtat inklusive hjärtklaffar

Reumatisk hjärtsjukdom Orsakas av en autoimmun reaktion mot β-hemolytiska streptokocker

Reumatisk klaffsjukdom = förvärvad orsakad av reumatisk hjärtsjukdom. deformerande mitralisstenos; även i andra klaffar

; reumatisk hjärtsjukdom är den enda orsaken till förvärvad mitralisstenos

Patogenes vid reumatisk hjärtsjukdom molecular mimicry då epitoper på streptokocker liknar antigen på endogena celler

reumatisk hjärtsjukdom autoimmuna reaktioner mot egna vävnader som felaktigt känns igen som främmande

Myokardiet och hjärtklaffar är vanliga strukturer som drabbas av immunmedierad vävnadsskada

CD4+ hjälpar T-celler felaktigt känna igen antigen på endogena celler utsöndra pro-inflammatoriska cytokiner. (reumatisk hjärtsjukdom)

Antikroppar riktade mot endogena antigen i myokardiet och hjärtklaffar utlöser en typ II överkänslighetsreaktion->vävnadsskad reumatisk hjärtsjk

Skador på hjärtklaffar vid reumatisk klaffsjukdom kan resultera i hjärtsvikt sympt som ödem i nedre extremiteter, ascitesdiff bröstsmärta, andnöd.

Infektiös endokardit = mikrobiell infektion lokaliserad till hjärtklaffar eller i sällsynta fall enbart till hjärtats endokardium.

Infektiös endokardit, bakteriell infektion. medianålder 70 ovanligt tillstånd som årligen drabbar ca 500 personer i Sverige

Infektiös endokardit delas in i 2 typer: Akut endokardit, Subakut endokardit

Akut endokardit fulminant sjukdom som varar i dagar till veckor (< 2 veckor) virulent mikroorganism, bakterien Staphylococcus aureus attack klaff

Akut endokardit associerat med betydande morbiditet och mortalitet

Subakut endokardit = beror ofta på streptokocker med låg virulens och resulterar i mild till måttlig sjukdom som utvecklas långsamt under v till mån

Subakut endokardit De flesta patienter återhämtar sig efter antibiotikabehandling

vegetation: en tromb, bakterier och extracellulärmatrix (biofilm) som utsöndras från bakterierna själva, vilket gör att bakterierna kan hålla ihop

Kroppen har inga direkta mekanismer för att eliminera vegetationer på hjärtklaffar efts de ej har egen blodförsörjning svåråtkomlig för immunförsv

Kombinationen av klaffskada, bakteriell tillväxt och brist på ett starkt immunförsvar resulterar i infektiös endokardit.

Infektiös endokardit kan utvecklas hos personer med tidigare anatomiskt normala hjärtklaffar.

infekt. endokardit predisp: Mitralisklaffprolaps, Bikuspid aortaklaff Reumatisk klaffsjk, Intravendrogmis Inflamm tarmsjk, Nedsatt immunförsvar

infektiös endokardit sympt: feber, blåsljud(nytt), tecken på embolisering Nytillkommen hjärtsvikt • Viktnedgång vid långvarig subakut endokardit

Tecken på embolisering. Små septiska embolier lossna från vegetationer på hjärtklaffar & transporteras via blodet till andra organ: ischemi, abcesser

septiska embolier kan exempelvis orsaka olika typer av hudlesioner och glomerulonefrit

Vänstersidig obehandlad infektiös endokardit är generellt dödligt. behandl lämplig långvarig antibiotikabehandl + kirurgisk ersättning av hjärtklaffen

infekt. endokardit För att ge lämplig antibiotikabehandling krävs ett flertal bakterieodlingar

Cerebrovaskulära sjukdomar drabbar hjärnans blodkärl en viktig dödsorsak i västvärlden idag, huvud orsak neurologisk morbiditet.

Cerebrovaskulära sjukdomar orsakas av följande patologiska processer: 1. Trombotisk ocklusion 2. Embolisk ocklusion 3. Vaskulär ruptur

Stroke är ett samlingsnamn för tillstånd som orsakas av Trombotisk elr Embolisk ocklusion, Vaskulär ruptur, : om sympt akut

Trombos och embolism leder båda till brist på O2 och metabola substrat infarkt eller ischemiska skador i områden försörjd av det drabbade kärlet.

Vaskulär ruptur resulterar istället i blödning → direkt vävnadsskada och sekundära ischemiska skador.

Hjärnans arteriella kärlbädd delas in i: Främre & Bakre cirkulationen

Främre cirkulationen försörjs av a. carotis interna och dess grenar

Bakre cirkulationen försörjs av a. vertebralis och dess grenar

Den främre cirkulationen grenar a. carotis interna ACA, MCA

ACA = a. cerebri anterior, parade stora grenar som försörjer hela mediala delarna av frontal- och parietal-loberna

MCA = a. cerebri media, parade stora grenar som förgrenas och projicerar till stora delar av cortex cerebri

Den bakre cirkulationen utgörs grenar a. vertebralis A. basilaris PCA

A. basilaris = gemensamt kärl kotartärerna går samman i inuti skallen sulcus basilaris i ventrala pons.

A. basilaris Dess små och stora grenar (AICA, SCA) försörjer cerebellum, hjärnstam och bakre delar av cerebrum

PCA = a. cerebri posterior, parade terminala grenar på a. basilaris försörjer bl.a. occipitalloben och delar av temporalloben

Circulus Willisi ring av arteriella kärl som utgörs av: a.com. ant, vähö ACA, vähö a. carotis interna, a.cerebri com. post, vähö PCA

MCA är det kärl som oftast drabbas av stroke.

Stroke = samlingsnamn för tillstånd som orsakas av trombos eller mbolism (ischemisk stroke) alternativt av blödning i hjärnan

blödning i hjärnan ger syrebrist och därmed akut inträdande symptom som oförmåga att röra sig, känselbortfall, talsvårigheter, huvudvärk, yrsel, kräkning

För att upptäcka symptom på stroke kan man använda minnesregeln AKUT: Ansikte, Kreoppsdel, Uttal, Tid

Ansikte kan personen le och visa tänderna?

Kroppsdel → kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder?

Uttal → kan personen upprepa en enkel mening?

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige Årligen drabbas 25 000-30 000 svenskar, 20 000 insjuknar för första gången

stroke Medelåldern vid insjuknande är 75 år, riskfakt ålder, hypertoni, rökning, diabetes, obesitas, förmaksflimmer, hjärtinf, svikt

Baserat på orsak delas stroke in i 3 typer: Ischemisk stroke, Intracerebralt hematom, Subarachnoidalblödning

Ischemisk stroke (hjärninfarkt) → 85% av fallen Intracerebralt hematom (parenkymatös blödning) → 10% av fallen

Subarachnoidalblödning → 5% av fallen

Ischemisk stroke kan orsakas av embolisk/trombotisk ocklusion

Embolisk hjärninfarkt = vanligaste formen av hjärninfarkt pga embolism Tromber som bildas inuti hjärtat är en vanlig källa till emboli

Embolisk hjärninfarkt viktiga predisponerande faktorer. myokardiell dysfunktion, klaffsjukdom och förmaksflimmer

Embolisk hjärninfarkt även orsakas av tromboemboli som uppstår i artärer oftast från aterosklerotiska plack i carotiskärlen eller aortabågen.

Emboli från vensidan kan ta sig till artärsidan genom ett öppetstående foramen ovale efter trauma och då orsaka ischemisk stroke.

Eftersom MCA är en direkt förlängning av a. carotis interna drabbas detta kärl oftast av embolisk hjärninfarkt

Trombotisk hjärninfarkt = orsakas av trombos inuti ett kärl i hjärnan ofta orsakas av akut plackförändring av ett aterosklerotiskt plack.

Ateroskleros och akut plack- förändring tenderar att ske i carotisbifurkationen eller där a. basilaris delar sig i 2 PCA.

Trombotisk hjärninfarkt Tromber kan fragmenteras och resultera i distal embolisering

Akut ischemi orsakad av embolisk eller trombotisk ocklusion leder till mitokondriens oxidativa fosforylering stannar av, resulterar i ATP-brist

ATP-brist Minskad aktivitet av ATP-beroende Na+/K+- pumpar i plasmamembranet, ↑[Na+]i och ↓[K+]i → inflöde av vätska → cellulärt ödem

ATP-brist, Kompensatorisk ökning av glykolysen → intra- cellulärt lager av glykogen förbrukas laktat ansamlas → ↓ pH och minskad aktiv enzym

ATP-brist Minskad aktivitet av ATP-beroende Ca2+-pumpar i plasmamembranet → ↑ [Ca2+]i → aktiv enzymer cellskadande effekter

↑ [Ca2+]i → aktiv enzymer cellskadande effekter fosfolipaser, proteaser, endonukleaser, ATPase

ATP-brist: Minskad proteinsyntes, Ökad produktion av ROS & Irreversibla skador på mitokondriella och lysosomala membran → nekros

Nekros av neuron resulterar i neuroinflammation

Transitorisk ischemisk attack (TIA) = snabbt övergående period av neurologisk dysfunk, orsakas av ischemi i hjärnan utan vävnadsdöd.

TIA samma underliggande mekanism som ischemisk stroke men symptom går över inom 5-30 minuter till skillnad från vid en stroke

En TIA bör tas på allvar. 5-10% av drabbade patienter får en stroke inom 2 dagar, TIA ses som en varningssignal för ischemisk stroke

Global cerebral ischemi = utbredd ischemisk-hypoxisk skada i hjärnan som uppstår då blodflödet är kraftigt nedsatt eller avstannar helt

Global cerebral ischem Vanliga orsaker är: Hjärtstopp • Systemisk hypotoni (Psystole < 50 mmHg) • Shock

Resultatet av global cerebral ischemi beror på hur kraftig syrebristen är samt på hur länge den varar.

Neuron är mer känsliga för ischemisk skada jämfört med gliaceller; pyramidc i hippoc&cortex+ Purkinjec i cerebell mycktkänsl ischemiska skador.

Allvarlig global cerebral ischemi resulterar i utbredd celldöd oavsett regional sårbarhet gällande ischemiska skador.

Allvarlig global cerebral ischemi Överlevande patienter blir oftast svårt nedsatta neurologiskt. andra istället hjärndöda

Intracerebralt hematom kan orsakas av: Kärlskador, Kärlmissbildningar, Tumörer

Intracerebralt hematom: Kärlskador Hypertoni, Cerebral amyloid angiopati (CAA)

Intracerebralt hematom: Kärlmissbildningar AVM = arteriovenös missbildning

kärlskada Hypertoni = vanligaste orsaken till intracerebralt hematom Hypertoni degeneration i kärlträdet som ökar risken för kärlruptur.

hypertoni leder till hyalin ateroskleros och s.k. mikroaneurysm vilket är små aneurysm i främst lenticulostriatala kärl

Hypertoni-inducerade intracerebrala hematom sker oftast i basala ganglier, thalamus, pons och cerebellum.

Intracerebralt hematom kärlskada hypertoni sympt beror på blödningens lokalisation och hur kraftig den är.

Intracerebralt hematom utgör ca 15% av alla dödsfall hos individer med kronisk hypertoni

Intracerebralt hematom: Kärlskador: Cerebral amyloid angiopati (CAA) β-amyloid-protein deponeras i kärlväggen i små till medelstora kärl i CNS

Amyloid färgas mörkt rosa/ rött med alkalisk kongofärgning

Amyloidinlagring försvagar kärlväggen → ökad risk för ruptur CAA-associerade blödningar i hjärnbarken drabbar oftast äldre individer

Intracerebralt hematom: Kärlmissbildningar: AVM, arteriovenös missbildning patologiska förbindelser mellan artärer och vener

AVM patologiska förbindelser mellan artärer och vener blod shuntas förbi kapillärbädden (AV-shuntar)

AVM Missbildningen ökar oftast i storlek med tiden då blodflödet genom shunten ökar → stora kärlnystan utvecklas

AVM debutsymptom i ung ålder är epilepsianfall, huvudvärk eller trycksymptom samt neurologiska bortfall pga ischemi.

AVM riskerar att rupturera och därmed orsaka intracerebralt hematom eller subarachnoidalblödning

Intracerebralt hematom: Tumörer blöder lätt och kan därmed orsaka intracerebralt hematom

Subarachnoidalblödning= blödning i subarachnoidalrummet, dvs utrymmet mellan arachnoidea och underliggande pia mater.

Subarachnoidalblödning pga oftast på ruptur av ett sacculärt aneurysm i något arteriellt kärl i subarachnoidalrummet

Subarachnoidalblödning kan även orsakas av kärlmissbildningar (t.ex. AVM), trauma, koagulopati eller tumörer

Ruptur av ett sacculärt aneurysm är vanligaste orsaken till subarachnoidalblödning.

Ett sacculärt aneurysm är en diskret utbuktning i en del av en artärvägg och har en sfärisk form.

Aneurysm finns inte vid födseln, utan utvecklas över tid pga underliggande kärldefekter

Ungefär 90% av alla cerebrala sacculära aneurysm uppstår i den främre cirkulationen i nära anslutning till circulus Willisi

Eftersom circulus Willisi finns i subarachnoidalrummet resulterar ruptur av ett sacculärt aneurysm i en subarachnoidalblödning.

ungefär 1/3 av fallen rupturerar sacculära aneurysm som följd av akut förhöjning av det intrakraniella trycket ex orgasm elr tarmtömning

Subarachnoidalblödning kan ge följande symptom: Åskknallshuvudvärk, Medvetandesänkning, Illamående och kräkningar

Subarachnoidalblödning Medvetandesänkning → orsakas av förhöjt intrakraniellt tryck och efterföljande herniering

Epiduralhematom = blödning i epiduralrummet, mellan skallen och duran pga trauma som resulterar i skallfraktur och blödning från a. meningea media.

Epiduralhematom sympt huvudvärk, konfusion, kräkningar & oförmåga att röra vissa kroppsdelar

Click

Type

Listen

Games

Drucken