Metod begrepp 2.0

All None Speichern

• Univariata en statistisk metod där man analyserar en variabel i taget standardavvikelse och medelvärde. Ex hur bra elever trivs i skolan
• Bivariata analyserar två variabler samtidigt och undersöker sambandet mellan dem. Korrelation och Chi-två-test Ex sambandet mellan rökning och lungcancer.
• Multivariat analyserar tre eller fler variabler samtidigt. Ofta för att se hur flera oberoende variabler påverkar en beroende variabel. Varians och regression Ex sambandet stress, pyskiskohälsa och prestationsångest
• Reliabilitet Tillförlitlighet och pålitlighet vid en mätning. En mätning har hög reliabilitet om den ger samma resultat vid upprepade mättillfällen.
• Klusterurval Urvalsmetod där man delar in populationen i naturliga grupper (kluster), ex skolklasser eller geografiska områden, och sedan slumpmässigt väljer ut hela klustret snarare än enskilda individer.
• Oberoende variabel den variabel som forskare manipulerar eller grupperar efter, för att undersöka hur den påverkar den beroende variabeln. Ex kön i en studie som undersöker skillnader i lön.
• Ordinalskalevariabel en variabel där värdena har en rangordning, men avstånden mellan dem är inte nödvändigtvis lika stora. Ex betyg (A, B, C).
• Begreppsvaliditet hur väl ett teoretiskt begrepp fångas av det som faktiskt mäts. Överenstämmelsen mellan teori och mätning.
• Bortfallsanalys analyserar de enheter som inte svarar eller deltar i undersökningen, för att se om bortfallet kan ha påverkat resultatet och därmed hotar studiens validitet.
• Explanativ undersökning undersökning syftar till att förklara orsaker till fenomen eller samband mellan variabler, ofta genom hypotesprövning och statistisk analys.
• Normalfördelning symmetrisk, klockformad fördelning där de flesta observationer ligger nära medelvärdet, och färre ligger längre ifrån. Naturliga fenomen.
• Nollhypotes utgångspunkt vid statistisk hypotesprövning, som säger att det inte finns något samband eller skillnad mellan variablerna som undersöks. Testas tillsammans med alternativhypotes.
• Snöbollsurval icke slumpmässig urvalsmetod där forskare börjar med några få deltagare, som sedan rekommenderar fler deltagare. Svåråtkomliga populationer.
• Kausalitet innebär att en variabel orsakar en förändring i en annan. I kvantitativ forskning är det viktigt att förstå orsakssamband, inte bara korrelation. Det hjälper forskare att dra tydliga slutsatser om vilka faktorer som påverkar ett visst utfall.
• Operationalisering Att översätta teoretiska begrepp till konkreta och mätbara variabler. Avgörande för kvantitativ forskning då det möjliggör systematisk datainsamling och statistisk analys av abstrakta fenomen.
• Relation mellan slumpmässigt urval och generalisering Slumpmässigt urval – varje individ i populationen har lika stor chans att bli vald. Vilket är en förutsättning för att kunna generalisera resultatet från urvalet till hela populationen, minskar risken för systematiska fel.
• Urvalsfel den felmarginal som uppstår bara för att man inte undersöker hela populationen utan ett urval, ex överrepresentation av kvinnor jämfört med män, ett statistiskt och förväntat fel.
• Icke-urvalsfel förutom urvalsfel är det alla andra typer av fel, ex mätningsfel, bortfall, felregistrering, sådant som inte beror på urval utan hur undersökningen genomförts.
• Replikation är att genomföra en studie på nytt för att se om resultaten går att bekräfta.
• Urvalsram Lista, karta eller annan förteckning över individerna i en population.
• Beroende variabel variabel som påverkats i en studie, det vi mäter eller undersöker effekten på. Ex om man studerar effekten av reklam på försäljning så är försäljningen den beroende variabeln.
• Triangulering används inom studier för att få en högre validitet. Det betyder att man använder sig av fler metoder för att få en högre tillförlitlighet till studien.
• Negativ korrelation samband mellan två variabler, en variabel ökar medan en annan minskar, inte nödvändigtvis ett orsakssamband. Ex ju mer en person röker, desto lägre kan dennes kondition vara.
• Histogram en grafisk visualisering av frekvenser, hur ofta något förekommer i kvantitativa data.
• Sekundärdata data som redan är insamlad av någon annan. Ex statistik från SCB eller tidigare forskning, som används för egna analyser.
• Korrelation Beskriver en statistik samband eller förhållande mellan två variabler. Om två variabler korrelerade, innebär det att när en förändras, tenderar den andra att också göra det. Men det betyder inte nödvändigtvis att den ena orsakar den andra. Ex sambandet mellan antalet timmar pluggande och betyg.
• Dikotom variabel är en variabel som bara kan anta två värden, som representerar motsatta tillstånd eller kategorier. Exempel Ja/nej.
• Positiv korrelation Statistiskt samband mellan två variabler där, när den ena variabeln ökar, tenderar även den andra att öka. Ex desto oftare man tränar, desto starkare blir man.
• Retrospektiv studie studie som undersöker tidigare händelser eller data, ofta genom att gå tillbaka i register, intervjuer eller dokument. Tidseffektiv men känslig för bias.
• Alternativ hypotes antagande om att det finns ett samband eller en skillnad. Den hypotes forskare vill testa och hitta stöd för. Alternativ hypotesen är det som kan accepteras om noll hypotesen förkastas.
• Fenomenologi Fenomenologi är studien av hur människor upplever och tolkar ett visst fenomen ur sitt eget perspektiv. Upplever och ger mening åt sin verklighet. Hur är det att leva med kronisk smärta? Djupgående intervjuer.
• Interaktionism hur mening skapas i sociala interaktioner genom språk, symboler och handlingar. Människan tolkar och omtolkar verkligheten utifrån interaktioner med andra.
• Symbolisk interaktionism uppfattar verkligheten genom att vi interagerar med andra människor genom att exempelvis prata med varandra och göra gester.
• Sannolikhetsurval ett urval som gjorts genom slumpmässigt urval, minimerar urvalsfel, mer representativt urval, möjliggör slutsatser om populationen.
• Stratified random sampling Innebär att populationen först delas in i delgrupper, ex kön eller ålder, och sedan dras ett slumpmässigt urval inom varje grupp. Det säkerställer att viktiga undergrupper blir representerade i urvalet.
• Validitet Är avgörande för att säkerställa att forskningsresultat är tillförlitliga och relevanta för det studerade fenomenet.
• Deskriptiv statistik Använder ord för att förklara och beskriva data av det som har studerats, ex med hjälp av medelvärde, median, typvärde.
• Beskrivande statistik Sammanfattar, beskriver och ger en översikt av data som finns i ett urval, utan att dra slutsatser om hela populationen. Använder sig av medelvärde, median, typvärde och standardavvikelse.
• Inferentiell statistik metoder för att generalisera resultat från ett stickprov till en större population, samt bedöma osäkerheten i dessa slutsatser.
• Typ 1 fel man förkastar noll hypotesen fast den egentligen är sann, falsk positiv. Du tror att något finns – men det gör inte det.
• Typ 11 fel man behåller noll hypotesen fast den egentligen är falsk, falsk negativ. Du tror att inget finns – men det gör det.
• ANOVA är en kraftfull metod för att undersöka skillnader mellan grupper och kan hjälpa till att identifiera vilka faktorer som påverkar resultatet i en studie.
• Kvoturval Väljer respondenter så att det ska bli den fördelning man vill ha. Ex rätt antal män och kvinnor så att det matchar området man gör undersökningen på.
• Intervallskala här vet man hur stor skillnaden är mellan värdena, men då det inte finns någon absolut nollpunkt, går det inte att tala om fördubbling.
• Kvotskala vet exakt hur stor skillnaden är mellan värdena och det finns den absolut nollpunkt.
• Simple regression ta reda på ifall det finns något orsakssamband mellan två eller fler variabler. Det används i kvantitativ forskning för att ta reda på om det finns någon koppling mellan variablerna eller inte.
• Objektivism handlar om att verkligheten existerar oberoende av våra uppfattningar om den. Det som sker i världen är objektivt och kan mätas och observeras på ett neutralt sätt, oavsett vad individer och samhällen tror.
• Konstruktivism hävdar att verkligheten är socialt konstruerad genom våra upplevelser, språk och interaktioner. Världen är inte objektivt given, utan vi skapar vår förståelse av den genom subjektiva upplevelser.
• Positivism menar att kunskap kan baseras på empiriska observationer och vetenskapliga metoder, där man använder objektiva mätningar och kvantitativa data. Vi kan bevisa sanningar om världen genom experiment och observationer.
• Hermeneutik/interpretivism tolkning och förståelse särskilt av mänsklig erfarenhet, texter eller handlingar. Kunskap är beroende av den subjektiva tolkningen av människor och dess värld. Forskning försöker förstå meningen bakom sociala fenomen genom att tolka deltagares perspektiv.
• Respondentvalidering Metod inom kvalitativ forskning där forskaren återkopplar sina tolkningar eller resultat till deltagarna för att kontrollera att dessa uppfattas riktiga, rättvisa och representativa. Ökar trovärdigheten i studien, undviker feltolkning och starka etisk forskningspraxis.
• Falljournal Dokumentationsverktyg som främst används inom kvalitativ forskning, praktikbaserade yrken och ibland fallstudier, systematiskt följa och dokumentera ett enskilt fall över tid. En skriftlig redogörelse för ett specifikt fall, ex en individ, en familj osv - där man löpande dokumenterar observationer, insatser, reflektioner och utveckling över tid.
• Narrativ litteraturgenomgång Översikt där forskaren sammanfattar, tolkar och diskuterar tidigare forskning inom ett visst område på ett beskrivande och reflekterande sätt. Mer flexibelt och kvalitativt utan strikt metod för urval. Syftar ofta till att ge en helhetsbild, identifiera teman, trender eller forskningsluckor och lägga grunden för framtida studier.
• Induktion går från specifika observationer till att bygga teori.
• Deduktion går från befintlig teori till att testa den med specifika observationer.
• Empirisk realism Objektiv yttre verklighet och antar att det finns en prefekt överensstämmelse mellan verkligheten och de termer som används för att beskriva den.
• Kritisk realism Identifiera de bakomliggande strukturerna som ger upphov till sociala fenomen. Finns olika sanna tolkningar.
• Paradigm Paradigm refererar till ett övergripande synsätt eller ramverk som styr hur vi förstår och undersöker världen inom ett visst forskningsområde. Grundläggande antaganden, teorier och metoder som forskare inom ett område använder för att förklara fenomen.
• Flermetodsforskning Kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder i en och samma studie. Genom att kombinera och använda båden siffror och djup får forskare en mer heltäckande bild av det undersökta fenomenet. Ex en enkät visar att många elever är stressade – intervjuer visar varför den är det.
• Fallstudie En forskningsstrategi där man undersöker ett avgränsat fall på djupet och i dess verkliga kontext. Syftet är att skapa en djupare förståelse för komplexa företeelser, beslut och processer som inte enkelt kan förklaras genom generaliserande metoder.
• Quota sampling Är en icke-slumpmässig urvalsmetod där forskaren bestämmer i förväg hur många personer som ska ingå från varje kategori eller grupp.
• Definitiva begrepp klara, avgränsade och precist definierade begrepp som ofta kan mätas kvantitativt.
• Sensitiva begrepp öppna, tolkade och flexibla begrepp som fångar upp komplexa eller subjektiva fenomen. Vanligt i kvalitativ forskning, förstå på djupet.
• Strukturerade intervjuer förutbestämda frågor i fast ordning, vilket gör svaren jämförbara och enkla att analysera.
• Ostrukturerade intervjuer öppna och flexibla utan en fast struktur, möjlighet till djupare insikter och upptäcka nya teman.
• Vad bör en frågeställning innehålla? Tydlighet, avgränsning, forskningsbar, relevant, mätbar, objektiv och förankrad i teori och praktik. Den ska vägleda forskningen och bidra med nya insikter, samtidigt som den är möjlig att besvara med hjälp av lämpliga metoder och tillgänglig data.
• Vad är en litteraturgenomgång? En litteraturgenomgång ligger ofta till grund för problemformulering i en studie och hjälper till att sätta din forskning i ett vetenskapligt sammanhang. Systematisk, narrativ och tematisk.
• Kvalitativ Djupgående förståelse av subjektiva upplevelser och sociala fenomen, med fokus på ord, perspektiv och icke-numerisk data.
• Kvantitativ Mätning och analys av numeriska data för att identifiera mönster och samband, med fokus på objektivitet och generalisering.
• Etnografisk studie forskningsmetod som syftar till att studera specifika grupps eller kulturs sociala liv, beteenden och uppfattningar i deras naturliga miljö.
• Bekvämlighetsurval Väljer deltagare som är lättillgängliga, ex vänner och kollegor. Vanligt bär studien är tids-, resurs och ekonomi begränsad. Risk för bias då deltagarna ofta känner varandra vilket kan påverka resultatet.
• Paradigm anomalier Anomalier är observationer eller resultat som inte passar in i det rådande paradigmet. När sådana avvikelse blir för många eller för allvarliga, kan det leda till vetenskaplig kris och i vissa fall ett paradigmskifte, där ett nytt paradigm ersätter det gamla. Leda till vetenskapliga revolutioner.

All None Speichern