Metod tenta

Ontologi Läran om verklighetens beskaffenheter, hur verkligheten är

Epistemologi Läran om kunskap, kunskapsteori, frågor om kunskapens natur och vilken kunskap som är möjlig att nå

Objektiva forskningsresultat Resultat som återspeglar verkligheten

Subjektiva forskningsresultat Resultat som är så beroende av det valda teorierna att det är meningslöst att göra jämförelser mellan olika forskningsperspektiv

Kumulativ Successivt adderande, står på tidigare forsknings axlar (vetenskapliga diskursen)

Vetenskapliga diskursen överblick över a) de teoribildningar som brukar tas till utgångspunkt för analyserna b) den empiriska kunskap som redan finns c) den metodarsenal som tidigare har kommit till användning och, kanske också d) de normativa diskussionerna om hur det bör vara beställt på området

Diskurs De skrivna och talade kommunikationerna kring ett särskilt ämne

Termer Är det samma som ord eller etiketter och används för att sätta namn på begrepp och på fenomen i verkligheten

Begrepp Är vetenskapens grundstenar och utgörs av föreställningar eller tankekonstruktioner där de gemensamma egenskaperna är preciserade

Fenomen Observerbart skeende

Entydiga Varje term bör endast användas som etikett på ett enda begrepp

Teoretiska nivån Vetenskapliga problem och frågeställningar formuleras alltid på den här nivån, slutsatsen dras också här

Operationella nivån Undersökningar i form av observationer och datainsamling sker på denn här nivån

Teoretisk definition, egenskapsdefinierad Innebär att begreppets egenskaper preciseras med hjälp av andra, mer välkända, teoretiska begrepp

Operationella indikatorer Innebär att man i operationella termer formulerar anvisningar om hur de faktiska mätningarna ska gå till

Filosofisk rationalism Rena förnuftet

Perspektivismen De skeptiker som hävdar att varje teoretiskt perspektiv skapar sina egna observationer och att ett perspektiv därför inte är sannare än något annat

Intersubjektiv Oberoende, värderingsfri, transperent

Forskaroberoende idealet Forskningsresultat skall i möjligaste mån vara oberoende av den forskare som gör undersökningen

Värderingsfri När de preciserade frågeställningarna väl är på plats, och när forskaroberoendekravet väl efterlevs, så ser vi inte forskarens värderingar som något problem i sig

Beskrivningar Ger svar till frågor av typen vilken sort, vem, var, när, hur och på vilket sätt

Förklaringar Svarar på frågor om varför och med vilka konsekvenser

Nomotetiskt forskningsideal Forskning som bör sträva efter att uttala sig om det allmängiltiga och inte om det unika eller specifika, söker efter mönster, regelbundenheter och återkommande samband

Ideografiskt forskningsideal Forskning som siktar in sig på specifika och unika enskildheter

Normativa frågor Handlar om att konstruera frågor om vad som utgör acceptabelt mänskligt handlande

Empiri Är datainsamling genom vetenskapliga undersökningar av verkligheten, exempelvis experiment, samt observation och därav erhållna sinnesintryck och gjorda erfarenheter

Paradoxalt Försöka begripa sig på det som är avvikande eller överraskande

Inomvetenskapliga problem Ett problem som uppstår när en “lucka” eller en vit fläck inom ramen för tidigare studier. Problemen är av mer generell natur och tar sitt avstamp i kunskapsluckor och kontroverser i tidigare forskning

Empirisk samhällsvetenskaplig forskning Handlar om att analytiskt beskriva och förklara samhälleliga fenomen

Begreppsutvecklande studier Rymmer de tidiga stegen på vägen mot en färdig beskrivning eller förklaring

Begreppsutredande studier Studier som stannar vid just det begreppsutredande momentet och som inte går vidare och använder begreppen i en empirisk undersökning

Beskrivande studier Studie som ger svar på typen var, när, hur, vem och vilka

Förklarande studier Studier som söker svar på olika varförfrågor

Teoriprövande studier Forskaren har en eller flera teorier som i form av konkreta hypoteser prövas på ett empiriskt material

Teorikonsumerande studier Med hjälp av existerande teorier och förklaringsfaktorer på ett område försöka förklara vad det var som hände i just detta fall

Teoriutvecklande studier Är en studie där den empiriska analysen tänks resultera i ett förslag till nya förklaringar till det fenomen som studeras

Normativa studier Studier där författaren bygger upp en egen argumentation för hur ett samhällsfenomen bör vara utformat ”Bör man lyda lagen?”

Teori Tänkbar förklaring, är ett antagande om någonting generellt som förstärks eller försvagas vid empiriska undersökningar

Kausalitet Ett event framkallar ett annat dvs ett bevisat samband

Teori (kausal) Annorlunda uttryckt är en teori ett antagande om en kausal relation mellan X och Y återföljt av ett antagande om den eller de kausala mekanismer som gör att X leder till eller producerar Y

Kausala mekanismer Förklarar varför ett visst samband mellan variablerna existerar

Hypotes Är ett antagande om någonting som är avgränsat i tid och/eller rum. Vinner stöd eller förkastas efter resultaten av enskilda empiriska undersökningar

Datamatris En schematisk tvådimensionell uppställning över det utsnitt av verkligheten som vi har valt att undersöka

Analysschema Textanalytikern kan istället för datamatris tala om detta begrepp som är uppbyggt av enheter (de objekt som studeras), dimensioner (de egenskaper hos objekten som studeras) och kategorier (hur objektens egenskaper klassificeras)

Variabelvärden Variablerna ska kunna anta två eller flera värden och därmed variera mellan analysenheterna

Kriterier För att definiera undersökningens analysenheter måste vi upprätta och tillämpa dessa för att skilja ut vilka slags undersökningsobservationer som är relevanta för att besvara undersökningens frågeställning

Analysenheter De undersöksobjekt eller fall vi tänker undersöka

Variabler Vilka egenskaper hos analysenheterna som ska undersökas

Konstant En egenskap som inte varierar mellan analysenheterna

Beroende variabeln Beskriver variationen i den egenskap hos analysenheterna som vi vill förklara

Oberoende variabeln Beskriver variationen i egenskaper hos analysenheter som vi tror kan förklara variationen i den beroende variabeln

Absoluta variabler Beskriver variation i egenskaper som endast refererar till undersökningens analysenheter

Relativa variabler Beskriver egenskaper hos analysenheterna som refererar till egenskaper hos andra analysenheter

Kontextuella variabler Beskriver egenskaper som refererar till en superanalysenhet, det vill säga en klass av objekt i vilken alla eller vissa av analysenheterna ingår, refererar till analysenhetens omständigheter

Kollektiva variabler Beskriver egenskaperna hos analysenheterna som hör till en subanalysenhet, det vill säga delmängd av analysenheten

Mätning Arbetet med att fylla datamatrisen

Operationalisering Den process där den teoretiska definitionen tilldelas en eller flera operationella indikatorer

Validitet Överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och operationella indikatorer

Intern validitet Välgrundade (giltiga) slutsatser av beskrivande eller förklarande natur utifrån det många gånger begränsade antalet analysenheter man har valt att studera

Extern validitet Slutsatserna generaliseras från det urval av analysenheter som har undersökts till någon form av större och mer relevant population, alternativt från en kontext till en eller flera andra

Begreppsvaliditet Överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator, frånvaro av systematiska fel

Systematiskt fel Varje gång vi använder våra bristfälliga mätinstrument upprepar vi samma fel

Resonemangsvaliditet Att resonera sig fram till bästa möjliga operationalisering

Empirisk validitet Att på empirisk väg försöka testa operationalisering

Face validity, ytvaliditet/omedelbar validitet Här handlar det om att vädja till ”det spontant självklara” eller det ”omedelbart förnuftiga”

Kriterievaliditet Förutsätter att man har flera olika operationella indikatorer eller kriterier på samma teoretiska begrepp

Resultatvaliditet Svarar på frågan om vi mäter det vi påstår att vi mäter

Reliabilitet Frånvaro av slumpmässiga eller osystematiska fel

Split-half Graden av reliabilitet mäts i princip genom att man jämför resultaten från två undersökningar som använder samma mätinstrument genom att man slumpmässigt delar in analysenheterna vid en tidpunkt i två grupper

Test-retest Graden av reliabilitet mäts i princip genom att man jämför resultaten från två undersökningar som använder samma mätinstrument genom att man gör om exakt samma undersökning med samma analysenheter vid ett senare tillfälle

Intrakodarreliabilitet En reliabilitetstest genomförs genom att den som kodat materialet efter en tid själv går igenom en mindre del av materialet en gång

Interkodarreliabilitet Den som kodat materialet låter någon annan person genomföra omkodningen

Interna validitetsskäl Att man valt fall som representerar ytterpunkter på den oberoende variabeln eller likartade fall som sammantaget kan jämföras med varandra (hög grad av homogenitet)

Population Den grupp av fenomen (personer, händelser, handlingar, etc.) som undersökningen vill uttala sig om

Urvalsramar Detaljerade förteckningar över samtliga analysenheter

Samtliga fall Undersök alla enheter

Slumpmässigt urval slumpa ett stort urval för att få god representation

Strategiskt urval Mindre antal mer specifika fall

Analytisk (teoretisk) generalisering Enkelt uttryckt är det teorin som skall göra jobbet, forskaren ska sträva efter att generalisera resultaten till en teori på motsvarande sätt som experimentella forskare gör

Kritiska fall Utgår från de teoretiska föreställningarna som aktualiseras i undersökningen

Teoretiska föreställningar Är kännetecken för alla forskningsinsatser, är en nödvändig förutsättning för att vi överhuvudtaget skall säga något systematiskt om verkligheten där ute

Gynnsamma omständigheter, most likely cases Om de teoretiska föreställningarna inte får stöd här får de sannolikt inte stöd någon annanstans heller. Gör det lätt för sin teori (hög tendens)

Ogynnsamma omständigheter, least likely cases Om de teoretiska föreställningarna får stöd här får de sannolikt stöd även under andra omständigheter. Gör det svårt för sin teori (låg tendens)

Illustrerande fallstudier Använder man handplockade exempel för att visa att ens egen teoretiska föreställningar kan kasta ljus över åtminstone det här givna fallet

Typiska fall Ett fall som inte skiljer sig systematiskt från andra fall i populationen har vi grund för att tro att resultaten är generaliserbara vetenskapligt, argumentationen bygger på att det saknas en störande variabler som påverkar det studerande fenomenet

Defensiva argument Framhåller att man inte gör anspråk på att ha kartlagt samtliga existerande förhållningssätt men att de kategorier som hittats i undersökningen faktiskt finns på riktigt

Grounded Theory Bygger på en sådan idé om empiriskt väl förankrade generaliseringar som successivt byggs upp till mer allmängiltiga teorier

Offensiva argument Det argumentet när det gäller att generalisera resultaten är att man uppnått teoretisk mättnad

Teoretisk mättnad Man menar sig hittat samtliga relevanta tankekategorier och förhållningssätt som finns i populationen

Innehållsanalys En undersökning av innehållet i någon form av skriftlig, muntlig eller bildmässig framställning

Kvantitativ Undersökningen baseras på likvärdiga och därmed jämförbara uppgifter om så pass många analysenheter att dessa uppgifter kan uttryckas och analyseras med numeriska värden

Frekvent Hur ofta något förekommer

Utrymme Hur stort plats i tid eller rum som olika kategorier får

Effektstudie När det gäller studier av massmedieinnehåll som oberoende variabel

Kodbok Där samtliga variabler med tillhörande variabelvärden finns förtecknade

Tolkningsregler Gäller hur variablerna och deras värden skall definieras och hanteras

Kodningsprinciper Handlar mer om problem och svårigheter i samband med analysenheterna

Formvariabler Kan handla om sådant som tidningsartiklarnas storlek, rubrikstorlek, eventuell förekomst av bilder, artikelns placering i tidningen respektive på den aktuella sidan

Innehållsliga variablerna Undersökningens kärna kan handla om varifrån i geografin en politisk nyhet kommer ifrån, vilket ämne eller vilket sakområde den handlar om, etc

Fullständighetskrav Precis som i alla andra typer av undersökningar krävs det att variabelvärdena hos var och en av variablerna skall vara klart skilda från varandra och att det alltid skall finnas ett och endast ett variabelvärde för varje analysenhet

Huvudandelsprincipen Innebär att inslaget antingen klassificeras beroende på vad huvuddelen av inslaget handlar om

Totaltäckningsprincipen Är att dela upp det ”svårkodade” inslaget i två inslag

Reliabilitetstest En slags betygsättning på undersökningens kvalitet och noggrannhet

Kvalitativ textanalys Systematiken går ut på att ta fram det väsentliga innehållet genom en noggrann läsning av textens delar, helhet och den kontext vari den ingår

Mening Utgångspunkten är då den att en aktör agerar gentemot andra aktörer, objekt eller fenomen i omgivningen baserat på den mening som dessa har för aktören

Argumentationsanalys Beviskraftsgranskande undersökningar syftar till att granska styrkan i argument

Representation Att använda språk för att säga något meningsfullt om, eller att meningsfullt representera, världen för andra människor

Frames och framing Inramningen av ett problem eller fenomen. Samhällsproblem är inte givna utan kan ramas in på olika sätt

Narrativ En berättelse, att välja ut och sätta ihop disparata fakta och väva samman dessa till en sammanhängande skildring med en början och slut

Bestämda svarskategorier Förhandsdefinierade kategorier och idealtyper

Öppna svarskategorier Svaren på frågorna avgör det man hittar i sitt forskningsmaterial

Aktörscentrala studier Viktigt vem som säger eller skriver vad

Idécentrala studier Fokus inriktat på texternas innehåll och egentligen är det oviktigt vilken aktör som producerat texten

Typiskt material Det finns ingen anledning att tro annat än att resultatet ser likadant ut i de flesta materialtyper eller sakområden

Kritiskt material Det valda materialet ställer saken på sin spets

Hermeneutik Läran om läsning och tolkning

Tolkning Handlar i grund och botten om att begripa och förstå vad en text säger i förhållande till den fråga som ställs till texten

Induktivt Hittar man startpunkten i empirin

Kvantifiering Innehållet analyserar numeriska värden

Referat Utgör forskarens egen sammanfattning av ursprungstexterna

Citat, innehållsanalys Finns med för att visa att man inte tryckt sin egen förutfattade mening på materialet

Argumenterande slutsatser, innehållsanalys Finns med för att lyfta fram de överväganden man gjort under tolkningsarbetet

Egenskapsdefinierad definition Begrepp som kan defineras genom angivande av gemensamma egenskaper, ”Med svenska storstäder avses alla städer med minst 250 000 invånare”

Uppräknande definition Begrepp defineras genom uppräkning eller exemplifiering av vilka fenomen i verkligeheten som hör dit, ”Med svenska storstäder avses Stockholm, Göteborg och Malmö”

Deduktiv börjar med en fråga, sedan forskning

Tesdrivning hålla fast vid hypotesen trots att den bevisligen saknar stöd

Korrelation Två event sker i samband med varandra utan att påverka varandra

Pilotstudie är en första provstudie som görs i en mindre skala än en fullvärdig studie

Replikation Upprepar en studie, används för att testa generaliteten av ett resultat

Samvariationsvaliditet Arbetar med två elr fler parallella operationella indikatorer och därför “inte lägger alla ägg i samma korg”

Praktiska skäl Kan vara att forskaren fått tillgång till ett lämpligt forskningsmaterial

Click

Type

Listen

Games

Drucken