Mikrobegrepp

Beslut om vad och hur mycket som ska produceras av olika varor och tjänster. Resursallokering

Ekonomiskt system där resursallokeringen huvudsakligen sker genom utbud och efterfrågan. Utbud är summan av enskilda producenters vilja att sälja, och efterfrågan är summan av enskilda konsumenters vilja att betala. Marknadsekonomi

Skrivna lagar och regler med tydliga påföljder för dem som bryter mot dem. Formella institutioner

Sociala normer för hur vi bör bete oss. Informella institutioner

När människor specialiserar sig på olika moment för att på så sätt åstadkomma en effektivare resursanvändning. Arbetsdelning

Adam Smiths idé att konkurrens och egenintresse likt en osynlig hand styr resurser till områden där de gör mest nytta för samhället. Den osynliga handen

Analys av vad som är önskvärt. Normativ analys

Analys av vad som faktiskt är. Positiv analys

Att agera systematiskt i syfte att uppnå ett mål. Rationalitet

Vad människor strävar efter med sitt beteende. Preferenser

Antagandet att människor föredrar mer framför mindre av det de strävar efter. Mer-är-bättre-antagandet

Ett matematiskt sätt att beskriva antaganden om människors preferenser. Nyttofunktion

När nyttoökningen av ytterligare konsumtion avtar, ju mer som konsumeras. Avtagande marginalnytta

När ett samband mellan två variabler beror på att den ena variabeln orsakar den andra. Kausalt samband

När det finns ett samband mellan två variabler. Korrelation

När människor utöver sin egen situation också bryr sig om andras. Sociala preferenser

Användandet av statistiska metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser. Ekonometri

Frågor om hur priser uppstår och vad de beror på. Prisbildning

Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som efterfrågas vid olika priser. Efterfrågekurva

Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som bjuds ut till försäljning vid olika priser. Utbudskurva

Det pris vid vilket efterfrågad kvantitet är lika med utbjuden kvantitet. Jämviktspris

Den kvantitet som omsätts vid jämviktspriset. Jämviktskvantitet

En förändring uppfyller paretokriteriet om den leder till att åtminstone någon får det bättre utan att någon annan får det sämre. Paretokriteriet

En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan. Paretoeffektivitet

Överskjutande betalningsvilja, det vill säga skillnad mellan maximal betalningsvilja och faktiskt pris. KÖS

Skillnaden mellan vad en vara eller tjänst kostat att tillverka och vad den kan säljas för. PÖS

En institution som stadgar vem som har rätt att bestämma över resursers användning och därmed vem som har rätt att sälja, köpa och ingå andra avtal rörande resurser i ekonomin. Äganderätter

Förändring som leder till att utbudskurvan skiftar. Utbudschock

Förändring som leder till att efterfrågekurvan skiftar. Efterfrågechock

Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli högre än en viss gräns. Pristak

Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli lägre än en viss gräns. Prisgolv

Reglering av den omsatta kvantitet på marknaden. Kvantitetsreglering

När en transaktion påverkar andra, via mekanismer som inte är marknadsmekanismer. Externalitet

Mått i procent på hur mycket en variabel påverkas av en procents förändring i en annan variabel. Elasticitet

Mäter hur efterfrågan på en vara förändras när priset på den varan ändras. Efterfrågans priselasticitet

När den efterfrågade kvantiteten ändras mer i procent än priset ändras i procent. Elastisk efterfrågan

När den efterfrågade kvantiteten ändras mindre i procent än priset ändras i procent. Oelastisk efterfrågan

Varor med positiv inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten ökar när inkomsten ökar. Normala varor

Varor med negativ inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten minskar när inkomsten ökar. Inferiora varor

Varor med inkomstelasticitet större än ett. Lyxvaror

Varor med inkomstelasticitet mellan noll och ett. Basvaror

Anger hur efterfrågan (eller utbud) av en viss vara påverkas av prisförändringar på en annan vara. Korspriselasticitet

Varor med negativ korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till minskad efterfrågad kvantitet av den andra. Komplementvaror

Varor med positiv korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till ökad efterfrågad kvantitet av den andra. Substitutvaror

Skatt satt i kronor per producerad eller konsumerad enhet. Styckskatt

Skatt satt i procent på kostnad eller pris. Mervärdesskatt

Vem som faktiskt betalar skatten (oberoende av vem som formellt sett betalar den). Skatteincidens

Den samhällsekonomiska förlust som orsakas av beteendeförändringar när människor försöker undvika att betala skatten. Skatters extrakostnader

En skatt i kronor lika för alla vars uttag inte är betingat av någon påverkbar egenskap. Eftersom det inte går att undvika klumpsummeskatten orsakar den inga extrakostnader. Klumpsummeskatt

Ett teoretiskt verktyg för att analysera människors beteende i situationer när de strategiskt interagerar med andra människor. Spelteori

En strategi i ett spel som är bäst, oavsett vad andra aktörer gör. Dominant strategi

Situation där ingen av aktörerna skulle haft det bättre om de agerat annorlunda, givet hur övriga aktörer agerar. Nashjämvikt

Om n är antalet personer i en grupp som vinner på att samarbeta, blir vinsten per person av samarbete ytterst liten när n är ett stort tal. 1/n-problemet

Insikten att alla tänkbara strategier mellan fullständigt samarbete och inget samarbete alls kan vara jämvikter i upprepade samhällsspel. Folkteoremet

En minimal stat som genom sitt våldsmonopol upprätthåller endast äganderätter och avtalsrätt. Nattväktarstat

Resultatet att under vissa givna förutsättningar kommer beslutsfattande med enkel majoritet i en endimensionell fråga att ge utfall som föredras av medianväljaren: den väljare vars uppfattning i frågan delar de röstande i två lika stora delar. Medianväljarteoremet

De medel som behövs för att producera varor och tjänster, exempelvis arbete, kapital och material som råvaror och naturresurser. Produktionsfaktorer

Den tid under vilken åtminstone någon produktionsfaktor kan varieras. Kort sikt

En tidshorisont så lång att alla produktionsfaktorer kan varieras. Lång sikt

Den produktsökning som en extra enhet av produktionsfaktor skapar när övriga produktionsfaktorer hålls konstanta. Marginalprodukt

Den genomsnittliga produktionen per enhet av produktionsfaktorn. Genomsnittsprodukt

Kurvor som visar kombinationer av produktionsfaktorer som leder till lika hög producerad kvantitet. Isokvanter

Lutningen på isokvanten. Anger i vilket förhållande en produktionsfaktor kan bytas ut mot en annan, givet att lika mycket ska produceras. Marginell teknisk substitutionskvot

När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med x procent. Konstant skalavkastning

När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mer än x procent. Tilltagande skalavkastning

När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mindre än x procent. Avtagande skalavkastning

En kostnad som inte går att få tillbaka i efterhand. Irreversibel kostnad

Värdet av det näst bästa alternativet, det alternativ som måste försakas. Alternativkostnad

Kostnader som varierar med produktionen. Rörliga produktionskostnader

Kostnader som inte varierar med produktionen. Fasta produktionskostnader

Kostnaden för att producera ytterligare en enhet. Marginalkostnad

Produktionsökningen när arbetskraften ökas med en enhet, allt annat lika. Arbetskraftens marginalpunkt

Marknad där produktionsfaktorer såsom arbete och kapital handlas. Faktormarknader

De priser som uppstår på faktormarknader, exempelvis lön och kapitalränta. Faktorpriser

Linje som binder ihop alla tänkbara kombinationer av produktionsfaktorer som ger en viss totalkostnad. Isokostnadslinje

En kvot mellan två priser. Om en enhet arbete kostar w, och en enhet kapital kostar r, är relativpriset w/r, och lutningen på isokostnadslinjen -w/r. Relativpris

Kurva som visar vilka olika kvantiteter av varor som ett företag eller ett samhälle kan producera med givna produktionsresurser. Produktionsmöjlighetskurva

När ett företag har makt att påverka det pris som råder på marknaden. Marknadsmakt

En marknad där det bara finns en säljare. Monopol

Konkurrens med fritt marknadsinträde och produktdifferentiering. Monopolistisk konkurrens

Marknadsform med några få säljare som är strategiskt beroende av varandras agerande. Oligopol

Det pris som precis täcker de genomsnittliga rörliga kostnaderna. Shut-down-pris

Det pris som precis täcker de genomsnittliga totala kostnaderna. Break-even-pris

När företag med likartad verksamhet lägger sig i geografisk närhet till varandra. Agglomeration

När antalet företag på en marknad är så stort att deras samlade utbud leder till ett jämviktspris som ligger under ett eller flera företags break-even-pris. När något företag har lagts ner stiger priset så att kvarvarande företag kan gå runt. Överetablering

När det politiska systemet används för personlig vinnings skull. Privilegiejakt är en svensk översättning som dock aldrig slagit igenom. Rent seeking

En industri där en enda producent kan tillfredsställa efterfrågan till lägre kostnad än om produktionen delas upp på flera producenter. Naturligt monopol

Lagstadgad rätt att vara monopolist under begränsad tid. Patent

När säljaren separerar konsumenter för att kunna ta ett högre pris från konsumenter med särskilt hög betalningsvilja. Prisdiskriminering

Ett mått på marknadsmakt, beräknat som kvoten (P-MC)/P Lernerindex

En grupp företag som samarbetar för att agera som en monopolist och på så sätt maximera den totala vinsten. Kartell

När företagen konkurrerar med varandra i prisdimensionen genom att bjuda under varandras priser tills jämvikt uppstår. Priskonkurrens

När företag konkurrerar genom att välja den kvantitet som maximerar vinsten, givet hur mycket andra företag producerar. Kvantitetskonkurrens

Preferenser som är kompletta och transitiva. Rationella preferenser

Preferenser som gör det möjligt att parvis jämföra alla tillgängliga alternativ. Kompletta preferenser

Preferenser där parvisa jämförelser följer en logisk struktur, så att en individ som föredrar alternativ A framför B, och B framför C också föredrar A framför C. Transitiva preferenser

Används som rationalitet i den formella bemärkelsen som kan uppfyllas, oavsett vad det är preferenserna syftar till. Tunn rationalitet

När rationella preferenser modelleras med explicita antaganden om vad individen strävar efter. Tjock rationalitet

Spel med multipla Nashjämvikter. Koordinationspriser

En gemensam förväntning om vilken jämvikt som kommer att råda i ett koordinationsspel. Fokalpunkter

Linje som skiljer de varukombinationer konsumenten har råd med från dem hon inte har råd med. Budgetlinjen

Området som avgränsas av budgetlinjen och axlarna. Budgetmängd

Kurvor som binder samman kombinationer som konsumenten är indifferent mellan. Indifferenskurvor

Nyttofunktion som endast beskriver hur en individ rangordnar olika alternativ. Ordinal nyttofunktion

Nyttofunktion som inte bara rangordnar olika alternativ, utan också ger information om hur stor nytta skillnaden är mellan de olika alternativen. Kardinal nyttofunktion

Nyttofunktion som inte bara rangordnar alternativ utan också ger nyttonivåer som är jämförbara mellan olika personer. Denna typ av nyttofunktion gör det möjligt att jämföra intensiteten i preferenserna hos olika individer. Kardinal och interpersonellt jämförbar nyttofunktion

Lutningen på indifferenskurvan. Tolkas som ett mått på hur många enheter av varan på y-axeln konsumenten som mest kan tänka sig att offra för att få ytterligare enhet av varan på x-axeln. Marginell substitutionskvot (MRS)

När konsumenten väljer det bästa alternativet bland dem hon har råd med. Nyttomaximering

Ändrat konsumtionsmönster som har orsakats av att inkomsten ändras. Inkomsteffekt

Ändrat konsumtionsmönster som har orsakats av ändrade relativpriser. Substitutionseffekt

Inkomsten i kronor, delad med ett genomsnitt av priserna på de varor inkomsten används till. Visar vad konsumenten faktiskt kan konsumera för sin inkomst. Köpkraft

Statistiska centralbyråns mått på den allmänna prisnivån. Konsumentprisindex

Prisökningstakt. Beräknas i Sverige som årlig procentuell ökning av konsumentprisindex. Inflation

Analys av jämvikt på flera relaterade marknader samtidigt. Allmän jämviktsanalys

Teoretisk modell för analys av prisbestämning, frivilliga byten och effektivitet. Den består av två uppsättningar indifferenskurvor ritade i samma diagram som samtidigt illustrerar allokeringen av en fix mängd varor. Bytesboxen

Allokering där det inte finns utrymme för Paretoförbättringar. I en Paretoeffektiv allokering är det således omöjligt att hitta en annan allokering som åtminstone någon tycker är bättre utan att någon annan tycker att den är sämre. Paretoeffektiv allokering

Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan. Marginell transformationskvot

När produktion eller konsumtion påverkar andra via mekanismer som inte är marknadsmekanismer. Externaliteter

Miljöskatt som gör att den privata marginalkostnaden för en producent blir lika hög som den totala marginalkostnaden inklusive samhällskostnaden för externaliteter. Pigouskatt

Ett system för effektiva utsläppsminskningar som bygger på att ett politiskt beslut fastställer en högsta tolerabla utsläppsnivå, som delas upp i ett antal utsläppsrätter som säljs eller delas ut till alla som släpper ut ämnet i fråga. Genom att företag får köpa och sälja dessa utsläppsrätter, kommer den som sänker sina utsläpp mest effektivt att gynnas av detta, samtidigt som systemet säkerställer att den fastslagna utsläppsnivån inte överskrids. På engelska går systemet ofta under namnet cap and trade. Handlingsbara utsläppsrätter

Ett teoretiskt resultat som säger att om äganderätter kan upprätthållas och transaktionskostnaderna är tillräckligt låga, kommer handel att höra att resurserna används där de gör störst nytta, oavsett hur den initiala fördelningen av äganderätter ser ut. Coaseteoremet

Förkortning för Corporate social responsibility, det vill säga företagens samhällsansvar. CSR betecknar idén att företagen har ett samhällsansvar utöver att skapa kundnytta och vinst, exempelvis genom att främja en hållbar utveckling. CSR

En vara som kännetecknas av konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet. Privat vara

När en persons konsumtion av en vara minskar andras möjligheter att konsumera varan, annorlunda uttryckt: marginalkostnaden för ytterligare en användare är positivt. Konsumtionsrivalitet

Konsumtionen av en vara kännetecknas av exkluderbarhet, om det är möjligt att förhindra vissa från att konsumera varan. Exkluderbarhet

Vara som saknar både konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet. Kollektiv vara

Vinst på marginalen, uttryckt i betalningsvilja eller nytta. Marginal benefit

Att konsumera en kollektiv vara utan att ha bidragit till dess betalning. Gratisåkande

Det pris en individ betalar för en offentligt finansierad vara genom skattesedeln. Skattepris

Oegennyttigt beteende. Altruism

När någon får nytta genom att ge. Warm glow

Situation eller mekanism där de privata incitamenten leder till det samhällsekonomiskt önskvärda beteendet. Incitamentsriktig

Används i samband med kollektiva varor för att beskriva fenomenet att ökat offentligt tillhandahållande av en kollektiv vara kan göra att den privata sektorn tillhandahåller mindre. Crowding out

När människor vet olika mycket om det som är relevant för en transaktion. Assymetrisk information

När informationsasymmetrier gör att aktörer med viss kunskap har särskilt stort intresse av att en viss transaktion äger rum. Adverse selection

Aktivitet som syftar till att informera andra om något som är svårt eller omöjligt att observera. Ibland understryks att signalen måste vara kostsam, så att den är svår att imitera för den som saknar den svårobserverbara egenskapen. Signalering

Sannolikheten för en händelse är kvoten mellan antalet tillfällen den inträffar och antalet tillfällen då den skulle kunna inträffa. Objektiv sannolikhet

Någons personliga bedömning av en viss händelses sannolikhet. Subjektiv sannolikhet

Sannolikheten för varje utfall multiplicerat med värdet av det utfallet Väntevärde

Att varken gilla eller ogilla att ta risker. Riskneutral

Att vara villig att betala för att slippa risk. Riskavert

Att ha positiv betalningsvilja för risk. Risksökande

Nyttan av alla tänkbara utfall multiplicerat med sannolikheten för respektive utfall. Förväntad nytta

Den förändring av arbetsutbudet som beror på ändrad inkomst. Inkomsteffekt på arbetsutbudet

Den förändring av arbetsutbudet som beror på förändrat relativpris på arbete och fritid. Substitutionseffekt på arbetsutbudet

Situation när det bara finns en köpare på en marknad. Monopson

När individer med viss grupptillhörighet behandlas annorlunda på grund av förväntningar om genomsnittliga egenskaper gos gruppen. Statistisk diskriminering

Särbehandling på grund av motvilja mot individer som tillhör vissa grupper. Preferensbaserad diskriminering

Situationer där marknaden inte leder till en effektiv resursallokering. Marknadsmisslyckanden

Den minsta lön som krävs för att någon ska söka sig ut på arbetsmarknaden. Reservationslönen

Inkomst som inte kräver någon arbetsinsats från individen, exempelvis ett arv eller en ersättning från välfärdsstaten. Arbetsfri inkomst

Lära om vad som är gott och ont. Moralfilosofi

Moralfilosofi som går ut på att den totala nyttan i samhället ska maximeras. Utilitarism

Funktion som anger den totala nyttan i samhället som en funktion av individuella nyttor. Social välfärdsfunktion

dén att en rättvis fördelning är en fördelning där alla har det lika bra. Egalitarism

Idén att samhället bör arrangeras så att de sämst ställda har det så bra som möjligt. Rawls maximin-princip

Idén att rättvisan i en viss fördelning beror på hur fördelningen uppstått, inte på hur fördelningen ser ut. Procedurrättvisa

Skola inom nationalekonomin där politik och förvaltning analyseras på basis av antaganden att väljare, politiker och byråkrater framför allt styrs av sitt egenintresse. Public choice

Idén att individen har ett antal okränkbara rättigheter, inklusive äganderätten, vilket gör att skatteuttag i princip är att betrakta som stöld. Libertarianism

Idén att individen har ett antal okränkbara rättigheter, inklusive äganderätten, vilket gör att skatteuttag i princip är att betrakta som stöld. Okuns läckande hink

Modell för att beskriva nyttofördelning mellan två personer under olika tänkbara resursallokeringar. Nyttomöjlighetskurvan

Kurvor som representerar fördelningar av nytta mellan Anna och Bengt som är lika bra enligt en viss idé om rättvisa. Sociala indifferenskurvor

Det teoretiska resultatet att jämvikten i en marknadsekonomi utan marknadsmisslyckanden är Paretoeffektiv. Välfärdsteorins första huvudsats

En förändring med både vinnare och förlorare uppfyller Kaldor-Hicks-kriteriet om det är möjligt för vinnarna att kompensera förlorarna och ändå ha det bättre. Kaldor-hicks-kriteriet

Click

Type

Listen

Games

Drucken