Privatjuridik- Glosor

All None Speichern

• Offentlig rätt Hur makten är fördelad och hur den utövas. Vad staten får göra mot den enskilda. Regler som skyddar individen mot staten. Omfattar folkrätt, förvaltningsrätt, straffrätt.
• Civilrätt De regler som bestämmer förhållanden mellan privatpersoner och företag. Skadeståndsrätt, arvsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt.
• Straffrätt Läran om vilka handlingar som är straffbara och vilka följder som kan hända för den som begår brott.
• Processrätt Anger spelreglerna för hur en straffrättslig och civilrättslig process i domstol ska gå till.
• Förvaltningsrätt Anger vilka möjligheter man har om man vill överklaga en tvist eller ett myndighetsbeslut från till exempel Försäkringskassan, Skatteverket eller kommunens socialtjänst.
• Tvistemål Allmän domstol handlägger och avgör frågor mellan enskilda parter som inte kan komma överens.
• Arbetsrätt Rättsområde som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
• Konstitutionell rätt Läran om grundlagarna. Vilka regler som styr en stat.
• Proposition Om regeringen till slut vill lägga fram ett förslag till en ny eller ändrad lag för riksdagsomröstning.
• Utskott Grupper på 17 riksdagsledamöter som har ett särskilt ansvar för vissa frågor, exempelvis arbetsmarknad eller kultur. Här lämnar regeringen in propositioner där det skrivs till betänkande om förslagen är bra eller inte och sedan presenterar det.
• Departementet Specialiserade på olika områden. Sysslar med frågor som har med det området att göra. På detta jobbar vanliga tjänstemän, ej politiker.
• Lagrådet Ett offentligt remissorgan som yttrar sig över lagförslags laglighet och lämplighet. Består av domare eller före detta domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
• Svensk författningssamling (SFS) Efter att riksdagen har fattat ett beslut skickas detta vidare till regeringen. Beslutet trycks sedan i en bokserie som heter -----. Beslutet blir då lag.
• Dem fyra Grundlagarna Yttrandefrihetsgrundlagen, Tryckfrihetsförordningen, Successionsordningen och Regeringsformen
• Yttrandefrihetsgrundlagen Grundlag som ger oss rätten att säga vad vi vill.
• Tryckfrihetsförordningen Grundlag som ger tidningar och media rätten att skriva vad de vill.
• Successionsordningen Grundlag som styr vem som blir statschef (kung eller drottning)
• Regeringsformen Grundlag som styr hur riksdag, regeringen, valen osv. ska gå till.
• Prejudikat Tidigare dom som vägleder hur en rättsregel ska tolkas framöver.
• Rättslig handlingsförmåga Förmågan att själv köpa, sälja eller ingå andra avtal. 18 år.
• Rättskapacitet Förmåga att äga egendom och rättigheter samt ha skulder och förpliktelser.
• Dispositiv lag En lag som kan avtalas bort eller åsidosättas och inte behöver följas
• Tvingande lag En lag som inte kan avtalas bort av parterna
• Rättskällornas hierarki och vem som bestämmer de (svagast först) Föreskrift (Myndighet), Förordning, (Regeringen), Lag (Riksdag), Grundlag (Riksdag)
• Förarbeten Offentliga "utredningar" som ligger till grund för lagstiftningen och bland annat diskuterar syftet bakom lagen och vissa tänkbara problemfall.
• Doktrin Juridisk litteratur (Böcker, artiklar. tidskrifter och liknande)
• Teologisk tolkningsmetod (Ändamålstolkning) Man försöker ta reda på vilken avsikt lagstiftaren hade med regeln, vad som låg bakom och vart lagstiftaren ville komma.
• Praxis Avgöranden från domstolar och myndigheter finns i form av domar eller beslut. De får ibland samlingsnamnet rättspraxis och då menar man tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter.
• Hur en lag stiftas Initiativ från regeringen- Utredning- Skickas på remiss som skulle beröras av lagen- Lagrådet granskar lagen- Proposition från regeringen- Propositionen skickas till ett utskott och presenteras med synpunkter till riksdagen- Riksdagen röstar om lagen.
• Rättsföljd Konsekvensen av att förutsättningarna i en rättsregel är uppfyllda.
• Ställningsfullmakt Att någon i kraft av exempelvis sin anställning anses ha rätt att företräda sin arbetsgivare på vissa sätt. Exempel är ett butiksbiträde eller en inköpschef. Gränsen för vad som får göras bestäms utifrån hur en utomstående rimligen kunde uppfattat situationen

All None Speichern