psyk tillämpningsområden

All None Speichern

• Varför människor har digitala medier med förklaringar utifrån olika psykologiska perspektiv. Beteendeperspektivet Belöningssystemet:Digitala medier är utformade för att stimulera hjärnans belöningssystem, bland annat genom att frisätta dopamin vid interaktioner som "gilla"-markeringar, kommentarer och nya inlägg. Detta kan skapa ett beroendeframkallande beteende."Rädsla för att missa något" (FOMO): Plattformarnas design, som ständigt uppdaterade flöden, utnyttjar en evolutionär känslighet för nyfikenhet och rädsla. Detta kan göra det svårt att sluta använda dem, även om man vill.Beroendemekanismer:Svårigheten att kontrollera sitt användande kan jämföras med beroende, där det känslostyrda beteendet tar över trots att man vet att det kan vara negativt Sociala perspektivet Social kontakt och gemenskap:Digitala medier gör det möjligt att hålla kontakt med vänner och familj oavsett avstånd genom meddelanden, videochatt och sociala nätverk.Identitetsskapande och självpresentation:De är en arena för att skapa och presentera en version av sig själv, vilket kan vara både positivt och negativt beroende på hur mycket det skiljer sig från den verkliga personen.Informationsinhämtning och deltagande:Digitala medier är en källa till nyheter och information och ger en plattform för att delta i debatter och uttrycka sina åsikter
• hur har kulturpsykologi uppstått i relation till samhällsförändringar Kulturpsykologi uppstod som ett svar på globalisering, ökad migration, och en ökad medvetenhet om hur kulturella normer och värderingar påverkar mänskligt beteende och tänkande. Tidigare utgick psykologisk forskning ofta från västerländska, industrialiserade samhällen (t.ex. USA och Europa), vilket ledde till att man generaliserade dessa resultat till alla människor – något som visat sig vara otillräckligt. Kulturella skillnader i uppfostran, utbildning, värderingar och emotionella uttryck visade att människans psykologi inte är universell, utan formas av den kultur man växer upp i. Detta ledde till ett behov av att utveckla en mer mångfacetterad förståelse – vilket blev grunden för kulturpsykologin.
• hur har hälsopsykologi uppstått i relation till samhällsförändringar Tidigare såg man hälsa främst som frånvaro av sjukdom, och sjukdomar som något kroppen "drabbas av". Behandling låg i händerna på läkare och fokuserade mest på medicinering och kirurgi. Detta kallas det biomedicinska perspektivet. Men under 1900-talet började man se att många sjukdomar – som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, fetma och stressrelaterad ohälsa – har stark koppling till livsstil och beteende. Samtidigt ökade medvetenheten om att psykologiska faktorer, som stress, ångest, copingstrategier och socialt stöd, påverkar både fysisk och psykisk hälsa. Det ledde till att man började använda den så kallade biopsykosociala modellen, där man ser hälsa som ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Denna modell är grunden för hälsopsykologin.
• vart används hälsopsykologi 1. Sjukvården: Här arbetar hälsopsykologer med att, stötta patienter som behöver förändra sina levnadsvanor (t.ex. sluta röka, gå ner i vikt), hjälpa patienter hantera kroniska sjukdomar som diabetes eller cancer (t.ex. genom stresshantering eller acceptans) och förbättra kommunikation mellan patient och vårdpersonal. För att sjukdom ofta påverkas av beteende, tankemönster och känslor. Genom att förstå dessa psykologiska faktorer kan man förbättra behandlingsresultat och livskvalitet. 2. Folkhälsoarbete Exempel:Informationskampanjer om rökning, alkohol, sömn eller fysisk aktivitet eller program i skolor för att främja psykisk hälsa hos unga. För att förebygga ohälsa genom att påverka befolkningens beteenden och attityder – innan sjukdomar uppstår. Här används ofta principer från beteendeperspektivet, t.ex. belöning och förstärkning. 3. Arbetslivet: Stresshantering, balans mellan arbete och fritid., Förebygga utbrändhet och psykisk ohälsa, Främja hälsosamma arbetsplatser. Varför? Psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar är idag stora orsaker till sjukskrivningar. Hälsopsykologin bidrar här med insikter från kognitiv psykologi (hur tankemönster påverkar stress) och humanistisk psykologi (vikten av meningsfullhet och motivation).
• vilka psykologiska teorier kan tillämpas på hälsopsykologi Beteendeförändring T.ex. hjälpa någon att börja motionera, sluta röka eller förändra kost. Här används modeller som: Transteoretiska modellen (förändringsstadier) och Kognitiv beteendeterapi (KBT) – hjälper individer att identifiera och ändra ohjälpsamma tankar och beteenden. Stresshantering Lära människor hantera stress genom: Avslappningstekniker, Mindfulness och Omstrukturering av tankemönster. Relateras till det kognitiva perspektivet, där individens tolkningar av situationer påverkar stressnivån Motivation till hälsa Användning av Self-Determination Theory (SDT) – en teori om inre och yttre motivation. Enligt SDT är vi mer benägna att hålla fast vid beteenden om vi känner att vi gör det frivilligt och med mening.
• vad är syftet med hälsopsykologi Hälsopsykologi hjälper människor att: Förstå hur deras tankar, känslor och beteenden påverkar deras hälsa, Göra hållbara förändringar i livsstil, Hantera kronisk sjukdom och psykisk ohälsa på ett bättre sätt, Förebygga framtida sjukdomar genom ökad medvetenhet och Få en mer helhetlig syn på hälsa, där man inte bara fokuserar på kroppen – utan på hela människan.
• egna erfarenheter av hälsopykologi När jag var sjuk i cancer hade jag kuratorer och psykologer som hjälpte mig att jobba med att ta bort inlärda beteenden eller tankar som jag fick av att vara på sjukhus länge. Exempelvis hade jag en lång period där jag behövde få min cytostatika medicin genom tabletter. Efter många månader av att få mycket medicin i tabletter började jag få väldigt svårt att svälja ner dem då min hals automatisk spände sig och gjorde det svårt för mig att kunna svälja ner dem. När jag sedan fick mina livsviktiga cytostatika tabletter som jag skulle svälja flera av varje dag satte de en spärr i mitt huvud och jag fick sitta i flera timmar för att försöka svälja ner alla. Jag jobbade då mycket med psykologiskt stöd och kbt för att försöka ändra på mina tankemönster och beteende så att det skulle bli mindre stress för mig. Innan jag svalde mina tabletter testade jag på olika mindfulness- och avslappningsövningar som att visualisera mig svälja tabletterna, lyssna på lugn musik och försöka slappna av samt be mina föräldrar prata om gamla minnen.
• syftet med kulturpsykologi Syftet är att förklara varför människor från olika kulturella bakgrunder agerar och reagerar olika, vilket är nödvändigt för att hantera kulturella skillnader och underlätta samarbete.
• vart används kulturpsykologi 1. Skola och utbildning :Hjälper lärare att förstå hur elever från olika kulturer lär sig på olika sätt, Ger insikt i språk, normer och värderingar som påverkar beteenden i klassrummet, Stöd för att skapa kulturellt inkluderande undervisning. 2. Integration och samhällsarbete:Hjälper till att förstå kulturkrockar mellan nyanlända och ex det svenska samhället, Används för att skapa bättre inkludering och förståelse mellan grupper, Används i policyarbete inom mångfald och jämlikhet. 3. Sociala medier och samtidskultur: Hjälper oss att förstå hur skönhetsideal, könsroller, ungdomskultur och identitet skapas och sprids via t.ex. TikTok, Instagram osv, Används för att analysera hur kultur påverkar självbild och psykisk hälsa. 4. Internationella relationer: För att bygga broar mellan olika länder och kulturer genom att förstå gemensamma och skilda värderingar, vilket bidrar till ökad förståelse och samarbete. 5.Marknadsföring:För att anpassa strategier till olika målgrupper och marknader genom att förstå hur kulturella normer och värderingar påverkar köpbeteenden. 6. Förklara beteenden: Kultur Psykologin hjälper till att förklara varför människor i olika kulturer har olika tankemönster, känslor och beteenden, som till exempel hur de kommunicerar, löser problem eller uttrycker känslor. 7. Förena individer och samhällen: Kulturen binder samman samhällen genom gemensamma värderingar och identiteter. bidrar till att förstå hur denna gemenskap skapas och hur den påverkar individens psyke. minska kulturkrockar.
• vad bidrar kulturpsykologi med Minska missförstånd och fördomar i mötet mellan människor från olika bakgrunder. Främja jämlikhet genom att visa att det inte finns en "normal" människa, utan att psykologi måste ta hänsyn till kontext. Stärka identitet och tillhörighet hos personer som lever mellan olika kulturer. Öka förståelse och empati, vilket i sin tur skapar ett mer inkluderande samhälle.
• psykologiska teorier eller perpektiv som kan kopplas till kulturpsykologi Socialkonstruktivism: pekar på hur vi påverkas av den kultur vi lever i. Vi kan välja vem vi vill vara och hur vi vill se ut – alla kan sträva efter det perfekta idealet. Deltar i många olika sociala sammanhang och det bli viktigare än tidigare hur andra läser av oss. Utseendet är en viktig markör för hur vi vill uppfattas. Till exempel: utbildning, pengar, chefsposter, familj, att ha barn. Socialkonstruktivism menar att de ideal som gäller säger något om det samhälle vi lever i. Till exempel kan smalhet tolkas som att vi har råd, tid och kunskap att leva ett hälsosamt liv – därför blir det ett ideal. Sociokulturellt perspektiv: Fokuserar på hur människor är sociala varelser och hur beteende formas av sociala sammanhang och interaktion. Betonar att vi lär oss värderingar och normer genom interaktion med andra och att kultur och språk formar vårt tänkande. Ackulturation: Analyserar hur individer mentalt anpassar sig till en ny kultur och hur detta påverkar deras psykologiska kontrakt (förväntningar på relationer och samhället). processen av kulturell förändring som uppstår när två olika kulturer kommer i varaktig kontakt, vilket leder till en anpassning och utbyte av kulturella element som språk, normer och sedvänjor på både individ- och gruppnivå.
• egna erfarenheter av kulturpsykologi Idealet i dagens samhälle är att man ska vara smal och ha tonad kropp. Även när jag tränade hårda pass sex dagar i veckan kände jag att jag inte var tillräckligt smal eller tonad. Jag jämförde mig mycket med andra på sociala medier och andra friidrottare som exempelvis hade mycket tydligare magmuskler. Efter träningar eller på vilodagar kunde jag göra extra magövningar för att försöka få mer definition. Jag har alltså blivit påverkad och formad av samhällets och sociala medias skönhetsideal. Jag försöker att inte bli för påverkad av skönhetskulturen, men att jag inte når idealen är något som ofta ger mig en del ångest och stress som jag försöker skjuta undan. Humanistiska perspektivet:Alla människor har ett behov av att bli accepterade och känna att de duger. Du försöker nå ett ideal för att känna dig tillräcklig. När du inte känner att du duger, får du ångest och press. Social identitetsteori:Vi bygger vår identitet i relation till de grupper vi tillhör och jämför oss med. jämför sig med andra friidrottare eller personer på sociala medier. Det visar att du identifierar dig med en viss grupp (t.ex. "vältränade atleter"), och att du känner press att leva upp till den gruppens ideal. Kognitiva perspektivet:Hur våra tankar och tolkningar påverkar hur vi mår.
• Hur kultur (ungdomskultur och skönhetskultur) och olika livsstilar kan påverka och forma människan ungdomskultur är de normer, stilar, språk, musik, ideal och livsstilar som är vanliga bland unga. Det kan inkludera ex trender, vad man lyssnar på, klär sig i, hur man uttrycker sig på sociala medier eller hur man ser på relationer, sex, könsroller osv påverkar oss: Formar identitet: Unga söker tillhörighet – de testar olika stilar, språk, grupper. Det formar självbilden. Grupptryck och konformitet: Många anpassar sig till gruppen för att inte bli utanför. Det kan leda till att man döljer vem man egentligen är. Uttrycksformer: Man lär sig att visa känslor, åsikter och stil på sätt som accepteras i gruppen. Riskbeteenden: I vissa ungdomskulturer är det normalt att testa alkohol, droger eller skippa skolan – livsstilsfaktorer som påverkar hälsan. Skönhetskultur är samhällets (och särskilt sociala mediers) ideal om hur kroppen och utseendet ska se ut – t.ex. smal, muskulös, felfri hud, vitare tänder, smink, filter osv. påverkar oss genom: Skapar osunda ideal: Jämförelser med retuscherade bilder kan leda till kroppshets och sämre självkänsla.Kroppsfixering: Många unga (både tjejer och killar) utvecklar ångest, ätstörningar eller tränar överdrivet mycket för att passa in. Könsroller: Skönhetskultur påverkar ofta kvinnor hårdare – pressen att vara "vacker" blir en del av identiteten. Kulturella skillnader: Skönhetsideal varierar mellan kulturer, vilket kan skapa konflikt hos ungdomar med olika bakgrunder.
• Vilken betydelse, media (skärmtid, mobilanvändning, digitala- och sociala medier) och livsstilar kan ha på människans psykiska- och fysiska hälsa/ohälsa psykisk hälsa Negativa effekter: Ökad psykisk ohälsa bland unga: Forskning visar samband mellan mycket skärmtid (särskilt på sociala medier) och ökad risk för ångest, stress, dålig självkänsla och depression – särskilt bland tonårsflickor. Jämförelsekultur: På sociala medier visas ofta "perfekta liv", vilket gör att många jämför sig och känner att de inte duger. Detta påverkar självbild och identitet negativt (koppling till social identitetsteori och kulturpsykologi). Sömnproblem: Skärmar på kvällen (blått ljus) stör melatoninproduktionen → svårt att somna → sämre psykisk hälsa och koncentration. Stress och FOMO: Att ständigt vara uppkopplad kan skapa en känsla av att "aldrig få vila". Man är rädd att missa något (FOMO = Fear of Missing Out), vilket ökar stress och sänker välmåendet. Positiva effekter: Social kontakt och tillhörighet: Digitala medier gör det lättare att hålla kontakt med familj och vänner, även på avstånd. Det kan minska ensamhet – särskilt viktigt för t.ex. unga, äldre eller personer med psykisk ohälsa. Stödgrupper och information: Många använder sociala plattformar för att få råd, stöd eller känna igen sig i andra med liknande problem (t.ex. psykisk ohälsa, HBTQ, neurodiversitet). Kreativitet och självuttryck: Plattformar som TikTok, Instagram, YouTube kan ge utrymme för att uttrycka sig, skapa och dela det man brinner för. 2. Livsstil – fysisk och psykisk hälsa Livsstil handlar om hur vi lever våra liv: mat, sömn, rörelse, relationer, stresshantering osv. Ohälsosamma livsstilar: Stillasittande: För mycket tid framför skärm → mindre fysisk aktivitet → risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Dålig sömn: För lite sömn påverkar både kroppen och hjärnan negativt – minne, immunförsvar, humör. Brist på återhämtning: Att alltid vara "på" (t.ex. kolla mobilen på natten) gör att kroppen inte får vila. Det kan ge utmattning. Hälsosamma livsstilar: medier kan påverka oss att börja träna och röra på sig mer eller att äta bättre

All None Speichern