Rätten och samhället kapitel 5

All None Speichern

• Processrätt i Brottmål styr hur förfarandet vid domstolar går till i ett brottmål, exempelvis en huvudförhandling
• Processrätt styr hur förfarandet vid domstolar går till, exempelvis en huvudförhandling
• (RB) Rättegångsbalken innehåller de centrala processrättsliga lagarna och anger hur rättegångar ska gå till
• Tvistemål civilmål i allmän domstol (exempelvis tingsrätten)
• Brottmål mål där talan förs om ansvar för brott
• Legalitetsprincipen “Den offentliga makten utövas under lagarna”, dvs. “inget straff utan lag och inget brott utan lag”
• Objektivitetsprincipen innebär att domstolar och myndigheter ska beakta allas likhet inför lagen och vara sakliga och opartiska
• Muntlighetsprincipen innebär att de material, de utredningar och de bevis som tas upp i rättegången ska framföras muntligt
• Omedelbarhetsprincipen innebär att det endast är det som tas upp i rättegången som domstolen kan lägga till grund för domen. Denna princip omfattar även bevisningen som läggs fram, och därför ska vittnena helst vara personligen närvarande. Om vittnet har giltigt skäl att inte närvara kan det höras via exempelvis telefon- eller videokonferens (RB 17 kap)
• Koncentrationsprincipen innebär att rättegången helst ska hållas i en sammanhängande förhandling
• Offentlighetsprincipen ger parterna och allmänheten rätt till insyn i handlingar och skrifter som inkommit till domstolen och slår fast att förhandlingar inför domstolen är offentliga. Ingen ska anses vara skyldig till ett brott innan en domstol fastställt skulden i en lagakraft vunnen dom. Ytterligare en princip är den som dömts eller friats i en domstol inte kan åtalas på nytt för samma brott.
• Åhörare är allmänna åskådare som deltar i en rättegång
• ”Lyckta dörrar” innebär att åskådare inte släpps in i rättssalen
• Brottmålsprocess är arbetsgången för rättsväsendet, från att ett brott begåtts till dess att gärningspersonen fått sin dom
• Förundersökning även kallad “brottsutredning”. Inleds vanligtvis på initiativ av polisen.
• Olika grader av misstanke “Kan misstänkas”, “Skäligen misstänkt”, “På sannolika skäl misstänkt” och “tillräckliga skäl för åtal”
• ”Kan misstänkas” den lägsta graden av misstanke. Personen kan kallas till förhör men inga tvångsmedel får användas som exempelvis husrannsakan, vilket är en undersökning av den misstänktes hem.
• ”Skäligen misstänkt” vilket innebär att det finns konkreta omständigheter som pekar på en viss person. Vissa tvång, som exempelvis husrannsakan, för utföras och den misstänkte kan anhållas.
• ”På sannolika skäl misstänkt” innebär att misstanken med en objektiv bedömning är berättigad. Det finns i dessa fall något som binder personen till brottet, som ett vittnesmål eller tekniska bevis, och den misstänkte kan vid behov häktas.
• ”Tillräckligt skäl för åtal” vilket innebär att åklagaren kan förvänta sig en fällande dom i en rättegång. Den misstänkte kan vid behov häktas.
• Husrannsakan är en undersökning av den misstänktes hem
• Anhållan är ett tillfälligt frihetsberövande ock sker om brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning
• Häktning kan bli aktuellt om den som ska häktas är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse, om det finns risk för att personen avviker genom att exempelvis fly landet, förstör bevis eller fortsätter att begå brott.
• Åtal innebär att åklagaren begär att en domstol ska bedöma om en brottsmisstänkt person är skyldig till brottet
• Delges innebär att den tilltalade meddelas att åtal ska väckas
• Tilltalad den person som är misstänkt för brott
• Målsägare är den som drabbat av brott
• Offentlig försvarare utses av domstolen och den som är misstänkt kan vända sig dit för att få en offentlig försvarare som sedan ska förbereda försvaret.
• Huvudförhandling även kallad “rättegång”
• Vittnesed en försäkran om inför domstol om att tala sanning
• Vittnesförhör inleds av den part i rättegången som åberopat förhöret
• Lagföra innebär att åklagaren ställer en person till ansvar för ett brott
• Sakkunnig är experter som uttalar sig om någon teknisk eller specifik omständighet i bevisningen
• Yrka ansvar för gärning att läsa upp gärningsbeskrivningen och beskriva vilka brott som åklagaren anser begåtts av den tilltalade
• Sakframställan innebär att åklagaren berättar om vad som anses ha hänt. Detta gör åklagaren i samband med huvudförhandlingen.
• Personutredning är en utredning av den åtalade
• Slutplädering är sammanfattning av vad som kommit fram under huvudförhandlingen.
• Dom rättens avgörande efter huvudförhandlingen
• Domskäl den motivering till varför en domstol har fattat ett visst beslut i samband med en dom, det vill säga de slutsatser som domstolen har kommit fram till.
• ”Vinna laga kraft” innebär att domen gäller om ingen part överklagat.
• Tingsrätt är den första instansen i de allmänna domstolarna
• Hovrätt är den andra instansen i de allmänna domstolarna
• Högsta domstol är den tredje och sista instansen i de allmänna domstolarna
• Prejudicerande dom är en dom som används som vägledning
• Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft kan ändras om nya omständigheter eller bevis har tillkommit
• Domstolsverket är en serviceorganisation till domstolarna
• Rättshjälpsmyndigheten är den myndighet som fattar beslut om rättshjälp.
• Brottsoffermyndigheten hit kan brottsoffer vända sig för att få stöd, exempelvis ekonomisk ersättning
• Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för bekämpning av ekonomisk brottslighet, så kallade “eko-brott”

All None Speichern