statistik

två typer av undersökningar beskrivande och analytiska

två typer av metoder experimentella och icke-experimentella

kvasi-experimentell man använder en jämförelsegrupp, där individerna förhoppningsvis liknas individerna i experimentgruppen

kvalitativa variabler kategorivariabler, exempelvis kön, civilstånd, betyg, attityder

nominalskala en kategorivariable som inte går att rangordna

ordinalskala en kategorivariabel som går att rangordna, går att avgöra om den ena är större än den andra

kvantitativa variabler numeriska variabler, ålder, kroppslängd, antal barn

intervallskala exempelvis celcius, finns ingen nollpunkt

kvotskala har en absolut nollpunkt, får ut mest information, går att använda alla räknesätt

enkelt slumpmässigt urval alla i populationen har samma sannolikhet att komma med i undersökningen

systematiskt urval välja deltagare från en population med jämna mellanrum, ex var femte medlem

stratifierat urval exempelvis dela upp företag i olika storlekar och antalet företag så de blir ungefär lika stora

flerstegsurval först väljer vi slumpmässigt några skolor, sen väls några klasser, sedan några elever

population den grupp av individer vi vill undersöka

urval de personer vi väljer ut att undersöka från populationen

ram de register där alla i populationen finns, ex registrerade medlemmar

ändliga populationer ett visst antal individer i en population man kan beräkna

oändliga populationer man kan göra hur många observationer som helst på populationen

mörkertal skillnaden mellan de registrerade populationen och målpopulationen, ex brott som inte anmäls

överteckning när populationen innehåller individer som inte ska ingå i den

undertäckning när populationen saknar individer som ska ingå i populationen

klassifikationsfel när en individ eller obs placeras i fel kategori

prestigebias när människor svarar på frågor på ett sätt som får dem att framstå bättre än va de är

teleskopeffekt när man placerar en händelse felaktigt i tiden

absoluta frekvensen siffror

relativa frekvensen procent

stapeldiagram eller cirkeldiagram nominal- och ordinalskala

marginalfrekvensen vi summerar frekvenserna i en korstabell radvis och kolumnvis

histogram och lådagram intervall och kvotskala

klassbredd skillnaden mellan den övre och undre gränsen

klassmitten undre klassgränsen + halva klassbredden

n totala antalet individer

typvärde det värde som förekommer flest gånger

variationsvidden ger av det största värdet - det minsta värdet

medianen är mittobservationens variabelvärde

kvartil 2 samma som medianen

kvartil 1 medianen av första halvan, 25% av svaren

kvartil 3 medianen av andra halvan, 25 % av svaren

kvartilavståndet mittersta halvan av vår data, kvartil 3 minus kvartil 1

lådagram visar det minsta och det största värdet, tre kvartiler och eventuella extremvärden

whiskers/morrhår strecken ut från lådan

outlier/uteliggare markeras med en ring, värden som är längre än 1, 5 gånger lådans längd

extrema uteliggare markeras med *, observationer som överstiger 3 kvartilavstånd

medelvärde summan av de observerade värdena dividerat med antalet observationer

standardavvikelsen säger hur mycket obs i vårt stickprov skiljer sig från medelvärdet inom vårt stickprov

korrelationskoefficienten (r) mått på det linjära sambandets styrka, samband = när 1 eller -1

determinationskoefficienten (r^2) är ett mått på hur väl en regressionsmodell förklarar variationen i den beroende variabeln

regressionskoefficienten b är linjens riktningskoefficient

residualen skillnaden mellan regressionslinjen och de verkliga observationerna

residualspridningen ett mått på spridningen kring regressionslinjen

ekologisk korrelation samband mellan olika egenskaper på gruppnivå

parametrar visar på hela populationen

statistiska visar på ett stickprov/urval

regel 68 1 standardavvikelse över och under medelvärdet

regel 95 2 standardavvikelser över och under medelvärdet

regel 99, 7 3 standardavvikelser över och under medelvärdet

Z standardiserade normalfördelningenskurvan

medelfelet säger oss hur mycket stickprovets medelvärden varierar från populationen

felmarginal de gånger vi kommer misslyckas med att ringa in populationens sanna värde

konfidensintervallets bredd övre gränsen minus undre gränsen i konfidensintervallet

frihetsgrader bestämmer utseendet på kurvan i t-fördelningen

skevhet när fördelningskurvan är asymmetrisk i relation till normalfördelningskurvan

toppighet hur tunna eller tjocka svansarna är i fördelningen

nollhypotes vi kan inte bevisa detta, det har inte skett någon förändring eller finns något samband

mothypotes det som kräver bevis, ex att någon är skyldig

alfa/ typ 1-fel risken att förkasta nollhypotesen även fast den är sann

beta/ typ 2-fel risken att acceptera nollhypotesen även fast den är falsk

kritiskt område svansarna i en kurva, vi förkastar nollhypotesen

acceptansområde allt utom svansarna, här accepterar vi H0

Click

Type

Listen

Games

Drucken