TTL träningslära prov

The exercise was created 23.09.2024 by Savannahmiller. Anzahl Fragen: 62.




Fragen wählen (62)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Anpassning & belastning, adaption Man anpassar musklerna för att kunna få en progression
  • Specificitet Man tränar det som man vill bli bra på
  • Variation Man varierar träningen, så att man förstärker musklerna som man behöver
  • Progression, öka frekvens + öka volym + öka intensitet För att få en progression (utveckling) måste man på något sätt öka antingen frekvens, volym eller intensitet. (brukar öka i den här ordningen)
  • Individualisering Man måste planera sin träning utifrån sig själv, och inte någon annan eftersom man till exempel är uppbyggd på olika sätt.
  • Kompensation, överkompensation, superkompensation Man får detta genom att bryta ner musklerna, och sedan när man har återhämtat sig och ska träna igen så orkar man mer.
  • Reversibilitet Att göra ett test på samma sätt med samma förutsättningar varje gång
  • Ansträngningsnivå (1-6) Hur mycket kroppen anstränger sig under träning
  • Borgskalan Borgskalan är den ansträngningsnivå som man själv har upplevt
  • Kravprofil Varje idrott behöver olika mycket av t.ex balans, styrka, flexibilitet, detta gör att träningen ser olika ut beroende på vilken sport du utför
  • Kapacitetsprofil Det är när man i nuläget identifierar var man är i träningen för att t.ex motverka skador
  • Fysiska grundegenskaper Styrka, rörlighet, koordination, snabbhet, uthållighet
  • Snabbhet förmågan att utföra rörelser i ett under förutbestämda villkor, minimalt tidsavsnitt.
  • Uthållighet Uthållighet innebär kroppens förmåga att utföra en motoraktivitet under en viss tidsperiod utan en märkbar minskning av förmågan att arbeta
  • Rörlighet Din förmåga till rörelseutslag i leder och ledband.
  • Koordination Koordination är ett samspel mellan skelettmuskulaturen och det centrala nervsystemet (CNS) som omfattar hjärnan och ryggmärgen. Det handlar om förmågan att samordna kroppens rörelser i förhållande till varandra och i förhållande till omgivningen.
  • Styrka Som idrottare behöver du kunna stå emot eller övervinna ett yttre motstånd. I begreppet ingår isometrisk och dynamisk styrka. Isometrisk styrka kan man säga är när man tar i utan att flytta föremålet och dynamisk styrka som att flytta eller bromsa föremål eller motståndare.
  • Koncentriskt Koncentriskt innebär att dina muskler drar ihop sig och muskeln blir kortare
  • Excentriskt Excentriskt excentriskt innebär att dina muskler förlängs samtidigt som du kontraherar dem.
  • Isometriskt Isometriskt träning benämns av de flesta som statisk träning. Principen går ut på att med sin styrka motstå en rörelse av antingen ett yttre objekt såsom en hantel eller annat motstånd eller helt enkelt gravitation. De mest kända övningarna inom isometrisk träning är plankan och jägarvila.
  • Maximal styrka Den maximala styrkan är oberoende av kontraktionshastighet. Du kan testa den genom att se hur tungt du kan lyfta en gång med god teknik, det vill säga 1 RM (Repetition maximum) per övning. Det finns ett samband mellan muskelns maximala styrka och dess fysiologiska tvärsnitt
  • Explosiv styrka Explosivitet kan definieras som förmågan att accelerera snabbt under en rörelse. Vid ett explosivt lyft vill man få ut hög kontraktionshastighet och kontraktionskraft. Målet är hög effekt (hastighet x kraft/tid) För att uppnå det krävs en god koordinativ förmåga mellan nerv- och muskelsystemet.
  • Muskeltillväxt (Hypertrofi) Hypertrofi är när muskelcellerna växer i storlek, eller för att vara lite mer exakt: du får fler kontraktila proteiner (1). Du kan föreställa dig att du ska tävla i dragkamp. Ju fler personer som drar i repet, desto större kraft kan laget skapa.
  • Snabbhet Acceleration / Reaktion / Maxsnabbhet / Snabbhetsuthållighet
  • Muskulär uthållighet En muskel eller muskelgrupps förmåga att bibehålla en statisk kontraktion eller att upprepa dynamiska kontraktioner under så lång tid som möjligt.
  • Redskap Skivstång, Hantlar, Kettlebells, Maskiner, Egen kroppsvikt
  • Aerob Enkelt uttryckt kan man säga att aerob träning är träning där du inte får syrebrist och mjölksyra. När du tränar kroppens uthållighet under en längre tid använder du det aeroba systemet, alltså när kroppen hela tiden hinner ta upp så mycket syre att den orkar fortsätta jobba.
  • Anaerob Till skillnad från aerob träning så kräver inte det anaeroba systemet syre utan glukos används som bränsle. Det här är ett system som jobbar med explosivitet och korta tidsintervall, du orkar helt enkelt inte hålla på så länge eftersom kroppen inte får tillräckligt med syre.
  • Effekt och kapacitet i uthållighet = Effekter av konditions-/uthållighetsträning Ökad kondition. Ökad energiomsättning. Ökad koordination. Ökad hållfasthet i skelett, leder, ledband och brosk. Ökad koncentration. Minskad mängd stresshormoner.
  • Intervaller Intervallträning är en samling träningsmetoder som syftar till att förbättra en kombination av snabbhet, styrka och uthållighet. I sin enklaste beskrivning handlar det om att under samma träningspass varva hög intensitet med lägre intensitet. Intervallträning kan bedrivas i olika sporter.
  • Distans Syftet med distansträning är att anpassa kroppen till långvarigt arbete, det vill säga förbättra uthålligheten. I de flesta idrotter innebär detta en träningstid på 2-4 timmar med förhållandevis lågt tempo. Elitcyklister är ute ännu längre. Ibland skiljer man på kort och lång distansträning.
  • Intensitetszoner Genom att använda intensitetszoner under träning kan du förbättra din kondition och styrka. Varje intensitetszon anstränger kroppen på ett specifikt sätt, vilket påverkar din kondition och styrka på olika sätt. Det finns fem olika zoner numrerade från 1 (lägsta) till 5 (högsta).
  • Vilka heter kroppens olika leder = Om leder Axeln är människans mest rörliga led. ... Armbågen är en stadig gångjärnsled. ... Handleden gör det möjligt att röra handen. ... Höftleden gör det möjligt att röra benet i nästan alla riktningar. ... Knäleden är människans största led. ... Fotleden är en gaffelliknande struktur som består av underbenet, vadbenet och språngbenet.
  • Vad innebär rörlighet Rörlighet handlar om förmågan till rörelse i en eller flera leder. Främst begränsas rörligheten av bindväven i våra muskler även om det finns andra parametrar som också påverkar.
  • Dynamisk rörlighet Att träna dynamisk rörlighet är motsatsen till statisk rörlighet. Här dröjer du endast kvar i ytterläget en kort stund, men upprepar istället flera gånger – rörelser som sker i ett flöde. Det är perfekt som uppvärmning om du vill förbättra din rörlighet och samtidigt få upp lite värme i kroppen.
  • Statisk rörlighet Statisk stretching innebär att man sträcker muskeln och håller kvar i en fixerad position. Dynamisk stretching bygger på rörelse och innebär att man går ut i ytterläge en kort stund och sedan tillbaka.
  • Tekniklärningens fyra faser Grovkoordination, Finkoordination, Automatisering, Anpassning
  • Grovkoordination Man testar på rörelserna och skapar ett grovt/enkelt rörelsemönster, lär sig grunderna.
  • Finkoordination I finkoordinatsfasen skapas en egen stil i det specifika idrottsutförandet.
  • Automatisering Den automatiserade fasen kommer efter en lång tid av träning. När tekniken “automatiseras “sitter” den även när du är riktigt utmattad.
  • Anpassning I anpassningsfasen ska tekniken kunna förändras beroende på situation.
  • Vilka olika delar består koordination av? Koordination kan definieras som; ”nervsystemets och musklernas förmåga att samordna kroppsrörelserna, både i förhållande till de olika kroppsdelarna och till omgivningen samt till den rörelseuppgift som ska utföras”. Det vill säga den rörelseförmåga som kan betraktas utifrån.
  • Set Ett set är alltså en grupp av repetitioner som utförs utan att vila.
  • Reps Vid styrketräning betyder reps det antal gånger du genomför en övning innan du vilar. Reps är förkortning på repetitioner, och är ett sätt för att mäta din träningsutveckling. Exempelvis: gör du en armhävning går du ner, och sedan upp hela vägen igen, vilket är en rep.
  • Träningsvolym Volymen/träningsmängd kan beskrivas som det totala arbetet (uttryckt i Joule) som utförs under en given tidsperiod, till exempel under ett träningspass, en vecka, eller en månad (7). För denna översikts syften kommer volymen i första hand att behandlas med avseende på ett träningspass.
  • Intensitet Intensitet i styrketräning handlar om hur hårt man tränar, dvs hur intensivt ett pass körs. Det har inte med att träna till failure eller hur tungt man lyftar att göra utan hur koncentrerad träningen är.
  • Frekvens Hur ofta (t. ex. 3 ggr/vecka) den fysiska aktiviteten utförs.
  • Överträning För många förändras även sinnesstämningen, vissa känner oro, andra blir nedstämda och deppiga eller ilskna, även sömnproblem är vanligt förekommande. Den fortsatta träningen leder inte framåt, man får inga resultat oavsett hur hårt man tar i.
  • Kompensation När man tränar bryts kroppen ned och får en massa mikroskopiska skador. Men när man vilar efter träning självläker kroppen skadorna och bygger upp sig igen till en nivå som är bättre än före träningen – det är detta som kallas superkompensation
  • Träningseffekt När kroppen utsätts för belastning kommer den att successivt anpassa sig för att kunna hantera samma situation bättre tills nästa tillfälle belastningen inträffar.
  • Muskelfibrer, Typ1, Typ 2A, Typ 2X Utifrån kontraktion hastigheten delas muskelfiber typerna in i tre olika nivåer: mycket snabba (typ IIx), snabba (typ IIa) och långsamma (typ I). De snabba muskelfibrerna kan utveckla mer kraft än de långsamma på grund av att de delvis är uppbyggda av så kallade kontraktila proteiner.
  • ATP Energiomvandlingen sker i muskelcellerna och ger Adenosintrifosfat (ATP) vilket är bränslet för muskler och andra vävnader.
  • Mjölksyra En organisk syra som bildas när mjölksyrabakterier inverkar på mjölksocker. Syran är vanlig i naturen och bildas också naturligt i kroppen.
  • RMD RMD (Repetitive Motion Disorders) kan inträffa om man upprepar en rörelse gång på gång. Exempelvis tennisarmbåge då man upprepande kastar en softboll felaktigt.
  • Komplexitet, av rörelse Komplexa rörelser är rörelser som du gör i samspel med andra personer/redskap som är i rörelse eller att du gör rörelser som ställer högre krav på balans, koordination och precision.
  • Muskelaktion Muskelaktion När en muskel arbetar. De tre primära typerna av muskelaktioner är koncentriskt (förkortande), isometrisk (ingen längdförändring) och excentriskt (förlängande) arbete.
  • Agonist Agonist, hänvisar till den eller de huvudsakliga muskler som tränas.
  • Antagonist till den eller de muskler som fungerar som motpol till agonisten.
  • Synergister De som påverkar en viss led är ofta ordnade i muskelgrupper. Muskler som har samma funktion och hjälps åt i sitt arbete kallas agonister eller synergister, medan muskler som motverkar varandra kallas antagonister.
  • Överföring Ju högre motivation de övade har med sig in i utbildningen desto bättre blir träningsutfallet både när det gäller inlärning under utbildningen men även senare överföring till den vanliga arbetsplatsen
  • VO2 max VO2 max är ett mått på hur bra din kropp kan använda syre när du tränar hårt.
  • Grundrörelser Knäböj Rotation Drag Press Utfall Böja

All None

(
Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/ttl-traningslara-prov.12202960.html

)