världens religoner

All None Speichern

• xxxxx tror på en enda gud som världens skapare. Gud är en treenig gud, det vill säga Gud är en, men visar sig som tre personer – Fadern, Sonen och den helige Anden. Kristendom
• xxxx tror att det finns en gud, Allah, som betyder Gud på arabiska. Gud har skapat människan som ska vara tjänare och följa Allahs lag (sharia). Han har talat till människorna genom profeter, till exempel genom den siste profeten Muhammed. Islam
• xxxx tror på en enda gud (Jahve). Han är världens herre och skapare. Guds namn får inte uttalas och han får inte heller avbildas. Jahve är allsmäktig men har gett människorna fri vilja att välja mellan gott och ont. Han kan både straffa och vara kärleksfull Judendom
• xxxx tror på en evig och opersonlig världssjäl – brahman. Brahman omfattar allt och är ursprunget till allt. Enligt xxxx finns det många gudar, men dessa gudar är egentligen olika egenskaper hos Guden. Skaparguden Brahma är den högste guden och en personifiering av den gudomliga principen brahman. Exempel på andra gudomligheter är Vishnu och Shiva. Hinduism
• Inom xxxx tror man inte på någon allsmäktig Gud. Men vissa xxxx erkänner att det finns övernaturliga eller gudsliknande väsen. Man menar också att det finns en överlägsen sanning som omfattar allt. Enligt vissa xxxxx är Buddhas egenskaper desamma som denna sanning. Buddhism
• Allt som existerar gör det tack vare Gud. Gud påbörjade skapelsen och kommer att avsluta den. Han har inte bara skapat världen utan har också omsorg om den. Gud ger människorna levnadsregler. Allt han skapat har ett syfte och en mening. Kristendom
• Gud har skapat världen och människan. Människan är Guds förvaltare av jorden och ska följa Guds instruktioner. Människan är ansvarig för sina handlingar. Islam
• Världen är skapad av Gud ur ingenting. I Första Moseboken beskrivs hur han skapade världen under sex dagar för att vila på den sjunde. Gud kommer att avsluta allt när han väljer att göra det. Judendom
• För xxxx upprepas skapelsen ständigt. Brahma skapar världen ur ett tidigare universum. Vishnu ser till att världen lever vidare genom återfödelsen och Shiva låter världen gå under. Sedan börjar cykeln om igen och en ny Brahma skapar en ny värld Hinduism
• Skapelsen sker i ett kretslopp som ständigt upprepas. Genom återfödelsen, reinkarnationen, är människan och resten av skapelsen knutna till lidandet Buddhism
• Tiden är linjär. Det finns en början och ett slut. Gud står utanför tiden men finns bland människorna, bland annat genom Jesus Kristus. Vid tidens slut ska Kristus komma tillbaka för att döma alla levande och döda. Därefter ska det vara slut på lidande och ondska. Kristendom
• Tiden är linjär. Det finns en början och ett slut. Vid tidens slut kommer världen att gå under. De döda återuppstår och Gud ska döma människorna. Islam
• Tiden är linjär. Det finns en början och ett slut. Messias, som är utvald av Gud, är den kommande härskaren. När han kommer innebär det en lyckotid med världsfred för Israels folk. Judendom
• Tiden är cyklisk. Den har ingen början och inget slut. Världen passerar olika stadier, från födelseprocessen, genom tillväxten fram till nedgången. Då världen gått under i en avlägsen framtid kommer en ny värld att uppstå. Hinduism
• Tiden är cyklisk. Den har ingen början och inget slut. Varje existens fortsätter att återfödas till dess begär har upphört genom upplysning. Vid upplysning inträder man i nirvana. Världen fortsätter dock i sitt cykliska mönster – kretsloppet. Buddhism
• Budorden, eller tio Guds bud, är xxxxs viktigaste etiska regler. De anger vad man får göra och inte, till exempel "Du ska inte stjäla" och "Du ska inte dräpa". Det finns inga direkta regler för vad man får äta eller hur man ska klä sig. Kristendom
• En rättrogen xxxx ska leva enligt de fem pelarna: trosbekännelsen, bönen, fastan, allmosan och vallfärden. Till exempel ska man be flera gånger om dagen och fasta varje år. I Koranen och sunna finns fler levnadsregler, till exempel att man ska klä sig anständigt och inte äta fläsk. Kött som är felaktigt slaktat är också förbjudet. Islam
• I Tora finns det 613 religiösa regler. De sammanfattas i tio kategorier liknande xxxxs tio budord. Ett av budorden är "Förbud mot stöld". xxxx har också strikta regler för vad man får äta och hur man ska klä sig. Efterlevnaden av reglerna skiljer sig dock stort åt mellan olika inriktningar Judendom
• Dharma är den moraliska lagen inom xxxx. Den behandlar bland annat böne- och reningsritualer och ska följas av alla xxxx. En xxxx har också fem levnadsregler att följa, till exempel att inte ljuga eller stjäla. Det finns också regler för vad man får äta, till exempel är nötkött förbjudet. Hinduism
• Att skänka till munkar och nunnor är den viktigaste levnadsregeln för en xxxx. Det kan vara mat, kläder eller mediciner. För att upprätthålla en hög moral finns det tio levnadsregler, varav de flesta anhängare följer de första fem. Två av dem är att inte döda och att avstå från alkohol. Den åttafaldiga vägen kan också ses som levnadsregler. Buddhism
• Livsmeningen är att göra det goda och undvika det onda. Om man också tror på Gud och handlar enligt Gud kommer man efter döden att hamna i himlen och få evigt liv. I himlen finns ingen ondska. Den som inte levt enligt guds vilja hamnar i straffriket helvetet med evig olycka. Kristendom
• Meningen med livet är att dyrka Gud, Allah, och att leva rättroget, bland annat genom att förvalta jorden på Guds uppdrag. Då kan man efter döden hamna i paradiset och få evigt liv av Gud. Den som inte levt rättroget hamnar i helvetet med evig olycka. Islam
• Man ska sträva efter att bli den bästa människa man kan bli efter sina förutsättningar, inte bara för sin egen skull utan för hela mänskligheten. Det finns ett liv efter döden, men xxxx fokuserar på jordelivet. Judendom
• Meningen med livet är att uppnå moksha då man lämnar kretsloppet eftersom man slipper återfödas. Man kan uppnå moksha på tre sätt: genom rätta handlingar som kallas dharma, genom kunskap och genom gudskärlek. Hinduism
• Målet i livet är att nå fram till nirvana, det tillstånd då man inte längre återföds och allt lidande upphör. Det gör man genom att eliminera livstörsten, som är det som skapar lidandet. Anvisningar om hur man gör det finns i den åttafaldiga vägen. Buddhism
• Det finns endast ett jordeliv. Tiden upphör att existera efter döden och själen lämnar kroppen. Efter döden menar xxxx att det finns ett nytt och evigt liv. Kroppen och själen ska återuppstå och fortsätta leva. De flesta xxxx tror då att man antingen kommer till himlen eller helvetet beroende på hur man har levt sitt liv. Kristendom
• Det finns bara ett liv. Efter döden väntar varje människa på domedagen, då alla återuppväcks och får sin dom. Paradiset (himlen) väntar dem som har levt i enlighet med Guds vilja. Helvetet är straffet för dem som inte har levt så. Islam
• Det finns bara ett liv. Efter döden kommer människan att dömas av Gud. En del xxxx tror att det kommer att ske på domedagen, då Gud väcker alla till liv igen. Andra tror att människan blir dömd direkt efter döden. Det finns någon form av andligt liv efter döden, men jordelivet är det viktigaste Judendom
• Människans själ återföds på en högre eller lägre nivå. Återfödelseförloppet (samsara) styrs av de saker människan gör under sitt liv. Hon ska följa den moraliska lagen (dharma). Genom fromhet eller bra uppförande kan hon nå den högre nivån och få befrielse (moksha) från återfödandet. Hinduism
• Varje existens fortsätter att återfödas tills begären släckts genom upplysning. Vid upplysning inträder man i nirvana. Världen fortsätter dock i sitt cykliska mönster – kretsloppet. Inom vissa former av xxxx tror man på en framtida Buddha som ska komma och befria all existens från återfödelse Buddhism
• xxxx består av Gamla Testamentet (GT) och Nya Testamentet (NT). NT innehåller bland annat evangelierna, som är berättelser om Jesus liv. Apostlagärningarna berättar om tiden strax efter Jesus. I NT finns också brev från tidiga ledare, som Paulus och Johannes, och Uppenbarelseboken som handlar om tidens slut. Kristendom
• xxxx innehåller Guds ord som Muhammed fick från Gud via ängeln Gabriel. År 610 började den skrivas och det tog 22 år innan den blev klar. xxxx består av 114 suror (kapitel). Surorna innehåller texter om den xxxx tron och de regler som xxxx ska leva efter. Islam
• Den hebreiska Bibeln, Tanakh, har tre delar: Tora, Profeterna och Skrifterna. Den viktigaste är Tora (de fem Moseböckerna), som innehåller lagar, läran och vägledning för livet. Här finns också den tidiga historien om Israels folk. Judendom
• Det finns många heliga skrifter, men ingen som alla erkänner. De viktigaste är Vedaskrifterna, som innehåller samhita, brahmantexterna, aranyaka och upanishaderna. Mahabharata är en annan skrift som bland annat innehåller lärodikten Bhagavadgita. Hinduism
• xxxxs lära, disciplinregler och annan kunskap finns i tre skriftsamlingar. De kallas Tripitaka, som är sanskrit och betyder ”tre korgar”. Buddhism
• Tron utgår från Jesus från Nasaret, som sågs som den utlovade Messias. Kristus är det grekiska ordet för Messias. Därifrån har religionen fått sitt namn. Jesus var Guds son, det vill säga han var Gud som i en mänsklig gestalt kom till jorden för att erbjuda människorna en ny väg till frälsning. Kristendom
• xxxx betyder underkastelse och en muslim är en person som underkastar sig Allah (Gud). Det har funnits många profeter som påmint människorna om Guds vilja, till exempel Noa, Abraham, Mose, Jesus och Muhammed, som levde på 600-talet och kallas den siste profeten. Islam
• Genom att Gud slöt ett förbund med Abraham och hans ättlingar kallas Israels folk "det utvalda folket". Detta förbund bekräftades när Gud gav Mose de tio budorden. Dessa innehåller regler som människorna ska leva efter. Judendom
• Buddha föddes som indisk prins med namnet Siddhartha Gautama och levde på 500-talet före Kristus. Han fick titeln buddha när han genom upplysning förstod orsaken till människornas lidande och hur det skulle avslutas. Namnet Buddha betyder upplyst Buddhism
• Det finns ingen grundare eller övergipande organisation. Däremot finns det tusentals xxxx guruer, det vill säga andliga ledare. De leder sina lärjungar genom böner, meditation och andakt och ses ibland som representanter för Gud. De har fått sin visdom och klarsyn genom kunskap och övning Hinduism
• Många xxxx döps in i xxx som små barn, andra senare i livet. Dopet innebär att man öser vatten över huvudet eller sänker ner personen i vatten. När någon har dött hålls en ceremoni (begravning) där man tar farväl av den döde. Kroppen läggs antingen i en kista som placeras i jorden eller så kremeras kropp och kista. Askan som blir kvar sätts ner i jorden i en urna eller sprids för vinden. Kristendom
• Vid födseln viskas en bön i örat på det nyfödda barnet. Efter sju dagar får barnet sitt namn, rakas och pojkarna omskärs. Efter döden tvättas kroppen och görs klar för bön. Sedan begravs den döde så fort som möjligt, helst inom 36 timmar. Kremering är inte tillåten. Islam
• Nyfödda pojkar omskärs åtta dagar efter födseln. Namnet på nyfödda flickor förkunnas i xxxx den första sabbaten efter födseln. Begravning sker inom 24 timmar efter döden och kremering är ovanlig. Familjen bär sorgedräkt i sju dagar och en speciell bön bes varje dag i elva månader. Judendom
• Före födseln och under livets första månader finns många ceremonier. Många läser ur en helig skrift för det ofödda barnet. När ett barn fötts anses familjen vara oren och huset måste renas genom en särskild ceremoni. Vid döden ska kroppen brännas på första dagen. Askan sprid i en helig flod, helst Ganges som är den heligaste floden av alla. Hinduism
• xxxx låter sina nyfödda barn välsignas av munkar och nunnor. Dessa stänker heligt vatten på barnet och läser ur de heliga skrifterna. Den döende välsignas av munkar och nunnor. Efter döden kan man brännas på bål eller begravas. Bränningar sker vanligtvis nära ett kloster. Buddhism
• Det är vanligast att man själv väljer vem man ska gifta sig med. Bröllopet sker oftast i en xxxx som smyckas med blommor och levande ljus. Under vigselakten, som förrättas av en präst, lovar brudparet att älska varandra i nöd och lust tills döden skiljer dem åt. Efteråt samlas man till en fest tillsammans med släkt och vänner. Kristendom
• I många xxxx länder är det fortfarande vanligt att föräldrarna väljer vem barnen ska gifta sig med, även om det i vissa länder blivit allt vanligare att man själv väljer sin livspartner. Äktenskapet ses som ett kontrakt mellan en man och en kvinna. Vigseln kan ske i en moské eller i hemmet och är ofta en enkel ceremoni där det blivande paret inför Gud förklarar att de nu hör ihop. Vilken xxxx man som helst kan viga paret. Islam
• Det är vanligast att man själv väljer vem man ska gifta sig med. Ett traditionellt xxxx bröllop innehåller många ritualer som symboliserar relationen mellan man och kvinna, till exempel vilka åtaganden man har mot varandra och det xxxx folket. Själva bröllopet förrättas av en rabbin. Äktenskapet börjar gälla först sedan brudgummen gett bruden ett värdefullt föremål, oftast en ring. Judendom
• Inom xxxx är det fortfarande vanligt att familjen väljer vem barnen ska gifta sig med, även om äktenskap baserat på kärlek blir allt vanligare. Bröllopet kan skilja sig beroende på kultur, tradition och var man bor. Ofta varar det under flera dagar och har många gäster. Själva bröllopet är en färgsprakande fest. Vigseln förrättas av en präst eller helig man och består av en rad ceremonier. Hinduism
• Det är ofta familjen som väljer vem man ska gifta sig med, även om det blir allt vanligare att man väljer att gifta sig av kärlek. För xxxx är bröllopet en icke-religiös överenskommelse, och det finns inga religiösa regler för ett giftermål. Ofta leder en släkting bröllopsceremonin. Brudparet byter ringar och lovar kärlek och trohet. Buddhism
• xxxx brukar vara indelad i olika församlingar. Till varje församling hör en eller flera kyrkor och kapell. I samband med gudstjänsten brukar man be böner, sjunga psalmer och läsa xxxxtexter. Det är också vanligt att en präst håller en predikan. xxxxs stora högtidsdag är söndagen. Män och kvinnor sitter tillsammans. Kristendom
• En xxxx ska be vid fem tillfällen under dagen och då vända sig mot Kaba i Mekka. Till xxxx, som är xxxxs motsvarighet till kyrka, går både män och kvinnor för att be. Män och kvinnor ber åtskilda. Bönen leds av en imam, som är en koranlärd man. Han läser ur Koranen och håller en kort predikan. Fredagsbönen är den viktigaste bönen under veckan. Islam
• Inom xxxx spelar synagogan en viktig roll. Till synagogan går man på lördagen under sabbaten. Lördagen är den xxxx högtidsdagen. Inom ortodox xxxx sitter män och kvinnor åtskilda från varandra. Under gudstjänsten läser en rabbin (präst) ur Gamla Testamentet och man ber särskilda böner. Judendom
• Inom xxxx är bön och meditation viktiga. Det är vanligt att man går till ett tempel nära bostaden för att be och offra, exempelvis rökelse, blommor och mat. Templen är tillägnande olika gudar, till exempel Shiva, Ganesha, Vishnu eller Kali. Hinduism
• Inom xxxx spelar templen en viktig roll. Till templet går man för att meditera, tända rökelse eller offra blommor eller mat. Många xxxx har ett litet minitempel hemma i sin bostad. I affärer och på kontor brukar det också finnas små tempel. Buddhism

All None Speichern