Växtodling VT23

biologisk kvävefixering förmågan hos en organism att binda kvävgas, endast encelliga bakterier kan göra detta

rotknöl bildas hemoglobin samt sker ett utbyte av aminosyror/kolhydrater (röd-aktiv, vit-nybildad/gammal, grön-trött/slutet på säsongen)

foton en energipartikel/ett ljuskvanta, ju kortare våglängd desto mer energirik

mesofyllceller i grundvävnaden finns bladköttet och är uppbyggd av tunnväggiga, klorofyllförande parenkymceller

epidermis huvudvävnadens uppg. är att skydda bladet mot stark vattenavdunstning. Består av ett skikt celler, vars ytterväggar vanligen är starkt förtjockade & försedda med kutikula. Finns klyvöppningar som vanligast sitter på bladets undersida

kloroplaster där fotosyntesen sker, innehåller pigment som absorberar ljus och omvandlar dess energi till kemisk form i energilagringsmolekylerna

kutikula vaxskiktet på bladet

normalperioden byts var tionde år from. 2021

referensnormalperiod studerar klimatförändringar över längre tid, 1961-1990

makroklimat del av kontinenten >200km

mesoklimat inom en mindre region, 1-200km

lokalklimat skogsområde, dalstråk, en stad, 100m-10km

mikroklimat klimatet i en såbädd, olika delar av ett träd, 1cm till max 1km

markavvattning en åtgärd som utförs för att avvattna mark, syftet är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (ej för att skydda mot vatten mm)

försumpning förändring av en fastmarks-vattenbalans i sådan omfattning att myrvegetation växer in över annan vegetation

förebygga vattenmättad möjlighet till rotutveckling samt vatten/växtnärings-upptag från alv är en av de viktigaste faktorerna för markens produktförmåga

skydda vattenkvalitén för att bevara marken vill man skydda vid nederbörd/vattendrag och då bevaka marken så det blir en jämn och snabb upptorkning - jämn uppkomst, bra utveckling, markbäringhet & rotmiljö

detaljavvattning mindre åtgärder för att åstadkomma markavvattning, berör endast en fastighet

huvudavvattning större åtgärder som kräver större tekniska insatser vilket berör flertal fastigheter

öppna diken ett system av två komponenter: för att samla upp/leda bort överskottsvatten till stamdiken samt markplanering

täckdiken Konstgjorda diken som är nedgrävda - används av perforerade slangar som man gräver ner, man gör schakt sedan lägger man ner slangarna i lutning för att leda bort vattnet

apoplastisk transportväg i växten - näringen kommer till endodermis

symplastisk transportväg av vatten i växten - tas upp i cellen till xylem

transcellulära innebär transport av lösta ämnen av en cell genom en cell som går genom vakuolen. 3 olika sätt: aktiv transport, passiv transport & transcytos

hög basmättnadsgrad Många baskatjoner och få sura joner

mykorrhiza en form av svamp som lever i symbios med växter, den ansluter sig till växtens rotsystem och utökar det samtidigt som den själv livnär sig

hormonet ABA signalerar att klyvöppningarna stänger sig, sedan dränerar växten ut vattenånga och stängs

katjonbyteskapacitet hur många katjoner det finns i en given jord/subtrat

jordart Jord med viss kornstorleksfördelning/kemisk sammansättning. Ex, grus, sand, torv, mjöla

jordmån övre delen av jordavlagring där de ursprungliga materialets sammansättning har förändrats genom påverkan av markprocesserna (vittring), vanligast - podsol/brunjord

organogena jordar jordar med en hög andel organiskt material - torvjordar / gyttjejordar

mineral Enskilda kemiska föreningar (grundämnen), ex. kvarts, fältspat, glimmer.

bergart Kombination av material= Magmatiska-smält berg ex. granit, sedimentära-avlagrade ex. kalksten, metamorfa-omvandlande ex. marmor

morän osorterade jordarter

döda isgropar Stort isblock infrusen i en glaciär som smälter som lämnar efter ett stort hål

fysikalisk vittring sönderdelning till mindre partiklar - sol/frost-sprängning, krossning & slipning ex. glaciärer, partiklar i vatten/vind

kemisk vittring fullständig upplösning och att mineralens och bergarternas kemiska sammansättning förändras

rhizobium negativa kvävefixerande bakterier som lever i jorden

högsta kustlinjen den nivå dit havet nådde som högst under/efter den senaste istiden (HK)

enkelstruktur Partiklarna ligger lagrade var för sig

torv växtdelar i mossar och kärr som ger långsam förmultning/nedbryttning pågrund av anaerob miljö

aggregatstruktur partiklarnna klumpar ihop och fungerar som större partiklar. Det är mullrika/lerrika mineraljordar som bestämmer om aggregat kan bildas/hur starkt det blir

dräneringsjämvikt när markvattnet har slutat sippra ut i täckdikena och det inte längre finns överskottsvatten kvar i marken - porernas bindningstryck

fältkapacitet den mängd markvatten som finns kvar i marken när överskottsvattet dränerats bort -> råder full dräneringsjämvikt i markprofilen

kapilleritet ett mått på markporernas sugkraft på vatten, ju mindre porer desto hårdare binds vattnet i marken - kohesion/adhesion

adhesion Attraktionskraften mellan två OLIKA sorters molekyler/material - bindningskraft till en yta

kohesion Attraktionskraften mellan två LIKA sorters molekyler/material - bindemedels inre styrka

grundytan Gränsen mellan mättad & omättad zon

nedbrytning =hela processen

miniralisering slutet av nedbrytningsprocessen

monokultur där stora arealer odlas med en enda gröda - risker som ogräs/skadedjur ökar

växtcell har en cellvägg, vakuol och har kloroplaster - proteinsyntesen är viktig för cellen

adventivrötter nya rötter som kommer på stjälken

internod avståndet mellan två bladpar

nod där bladet sitter på stjälken

hjärtblad första bladparet som kommer upp

monokotyledon en huvudrot med massa små rötter som växer neråt, vanligast med tre blad totalt på växten. (majs, spannmål)

dikotyledon En tjock rot som går djupt ner i marken med mindre rötter och som växer bredare. Har greniga nerver i bladet. (raps, bönor)

embryo grodden i ett frö

endosperm frövita - en vävnad som omsluter groddanlaget som innehåller näringen till groningen (består av stärkelse som blir mjöl)

alfamylas det som bildas när växten börjar gro som skickas in i endospermat

mitos betyder celldelning och är det som skapar tillväxt

meristem där celldelningen (mitos) sker

rotmössa fungerar som en buffert för att skydda meristem (där celldelningen sker)

epidermis yttersta skyddande cellskiktet

grundvävnad Uppbyggnad, lagring, fotosyntes – håller upp och stadgar växten

klorenkym innehåller kloroplaster (ser ut som röda blodkoppar fast gröna)

kollenkym har ett ojämnt förtjockade väggar på växten (blad)

sklerenkym ”stenceller”, fungerar som stödjevävnad – när växten är färdig är cellerna döda, dock finns där stöd av de tjocka väggarna som byggts

ledningsvävnad transport av vatten/näring genom stammen - xylem/floem/följeceller

xylem transporterar vatten och näring från roten genom kärl (korta, breda) & trakeider (långa, smala, sneda ändar)

floem transport av fotosyntesprodukter från bladen silrör/silceller (långa, smala med silplattor ändar)

följeceller levande celler med organeller

Click

Type

Listen

Games

Drucken