6. Behavioristiska synsätt på lärande

All None Save

• Lärande, behaviorism En process där erfarenhet orsakar permanent förändring i kunskaper eller beteenden.
• Behavioristiska teorier om lärande Förklaring av lärande där yttre händelser ses som orsaker till förändringar i observerbara beteenden.
• Kontiguitet Associoation av två förhållanden på grund av de parats samman upprepade gånger.
• Stimulus En händelse som aktiverar ett beteende.
• Respons En observerbar reaktion på en stimulus.
• Klassisk betingning Automatiska responsers associoation till nya stimulus.
• Respondent Respons (ofta automatisk/ofrivillig) som framkallas av en specifik stimulus.
• Neutral stimulus En stimulus som inte är förknippad med någon respons.
• Obetingad stimulus En stimulus som automatiskt framkallar en emotionell eller fysisk respons.
• Obetingad respons En naturligt förekommande emotionell eller fysiologisk respons.
• Ivan Pavlov, 1849-1936 Klassisk betingning, reflexer och betingade responser.
• Betingad stimulus Stimulus som framkallar en emotionell/fysiologisk respons efter betingning.
• Betingad respons En inlärd respons på en tidigare neutral stimulus.
• Burrhus Frederic Skinner, 1904-1990 Operant betingning, behaviorist, beteenden som funktion av miljö, antecedenter och konsekvenser.
• Operanter Viljestyrda (ofta målinriktade) beteenden hos en person/ ett djur.
• Operant betingning Inlärning av ett viljestyrt beteende förstärks eller försvagas av konsekvenser eller antecedenter.
• Antecedenter Förhållanden/faktorer/situationer som föregår en handling.
• Konsekvenser Förhållanden som följer efter en handling.
• Förstärkning Användning av konsekvenser för att stärka ett beteende.
• Förstärkare Omständighet som följer ett beteende och ökar möjligheterna för att beteendet kommer att uppstå på nytt.
• Positiv förstärkning Att förstärka ett beteende genom att presentera en önskvärd stimulus efter beteendet.
• Negativ förstärkning Att stärka ett beteende genom att avlägsna en aversiv stimulus då beteendet inträder.
• Aversiv Irriterande eller obehaglig.
• Målbeteende Det aktuella (ur lärarens perspektiv önskvärda) beteendet hos en elev när läraren tillämpar beteendeteorier.
• Ex målbeteende Eleven ska arbeta med skolarbete under lektioner eller räcka upp handen när eleven vill svara på frågor.
• Kontingent Förstärkningen kommer endast efter det önskvärda beteendet och inte annars.
• Beteendemodifiering Systematisk tillämpning av antecedenter och konsekvenser i syfte att förändra beteenden.
• Bestraffning En process som minskar eller undertrycker ett beteende.
• Positiv bestraffning Att minska sannolikheten för att ett beteende kommer uppstå igenom genom att tillföra en aversiv stimulus efter beteendet, I-bestraffning.
• Negativ bestraffning Att minska sannolikheten för att ett beteende kommer att uppstå igen genom att avlägsna en behaglig stimulus efter beteendet, II-bestraffning.
• Kontinuerligt förstärkningsschema Att använda en förstärkare efter varje önskvärd respons.
• Intermittent förstärkningsschema Att använda en förstärkare efter vissa (till skillnad från alla) önskvärda responser.
• Intervallschema Tidsperiod mellan två förstärkare.
• Kvotschema Förstärkning baserad på antal responser mellan förstärkare.
• Utsläckning Process som innebär att ett beteende som tidigare vidmaktshållits minskar eller försvinner eftersom det inte längre leder till förstärkning.
• Stimuluskontroll Effekten att närvaron eller frånvaron av antecedenter orsakar beteenden.
• Diskriminativ stimulus Stimulus som signalerar till individen att ett specifikt beteende kommer att leda till en önskvärd konsekvens.
• Effective instruction delivery (EID) Effektiva instruktioner.
• Effektiva instruktioner Koncisa, specifika och tydliga instruktioner, som kommunicerar ett förväntat resultat. Påståenden > frågor.
• Cueing Att ge en stimulus som lockar fram ett önskat beteende.
• Prompt En påminnelse som följer på en cue så att personen säkert reagerar på ledtråden, avlägsna när möjligt.
• Tillämpad beteendeanalys Tillämpning av behavioristiska inlärningsprinciper i syfte att förstå och förändra beteenden.
• Premacks princip /farmors lag Princip enligt vilken en önskvärd aktivitet kan vara en effektiv förstärkare för en mindre önskvärd aktivitet.
• Formning Att förstärka varje litet steg i rätt riktning mot ett önskvärt mål eller beteende.
• Successiva approximationer De små komponenter ett komplext beteende består av.
• Aktivitetsanalys System för att hierarkiskt dela upp en uppgift i grundläggande färdigheter och underfärdigheter.
• Positiv träning Att öva korrekta svar direkt efter felsvar.
• Reprimand Kritik av dåligt uppförande, tillrättavisning.
• Responskostnad Bestraffning genom förlust av förstärkare.
• Social isolering Att isolera en störande elev under 5-10 min.
• Time out Att avlägnsa all förstärkning, praktisk innebörd är att isolera en elev från resten av klassen en kort tid.
• Good behavior game Arrangemang där en klass delas upp i två lag, varhe låg får minuspoäng då man bryter mot överenskomna regler för gott uppförande.
• Gruppkonsekvenser Belöningar/bestraffningar som ges till en klass som helhet för respekt för respektive brott mot ordningsregler.
• Förstärkningsprogram Insats där ett kontrakt skrivs mellan läraren och en elev som specificerar vad eleven måste göra för att få specifika privilegier/belöningar.
• Teckenekonomi System i vilket tecken som erhållits för skolarbete och positivt beteende i klassrummet kan bytas ut mot någon form av önskvärd belöning.
• Funtionell beteendeanalys (FBA) Procedurer som används för att få information om antecedenter, beteenden och konsekvenser i syfte att komma fram till beteendets orsak/funktion.
• Positivt beteendestöd (PBS) Interventioner utformade i syfte att ersätta problematiska beteenden med nya handlingar som tjänar samma syfte för eleven.
• Förkorrigering Verktyg för positivt beteendestöd som innebär att fokusera på kontextem för en elevs dåliga uppförande, tydligt preciusera det alternativa önksvärda beteendet, förändra situationen för att minska risken att beteendet uppstår, öva på det förväntade beteendet och förstärka det effektivt.
• Social inlärningsteori En teori som betonar inlärning genom observation av andra.
• Socialkognitiv teori Teori som kombinerar en inriktning på kognitva faktorer (ex föreställningar, självuppfattningar och förväntningar) med social inlärningsteori.
• Enaktivt lärande Då en person lär genom att handla och erfara konsekvenser av handlingarna.
• Modellinlärning (vikariell-/observationsinlärning) Inlärning som sker genom observation och imitation av andra.
• Ställföreträdande förstärkning Ökad sannolikhet föär att en person kommer att upprepa ett beteende genom att observera någon annan få förstärkning för beteendet.
• Självförstärkning Att styra sina egna förstärkare.
• Självstyrning Att använda behavioristiska inlärningsstrategier i syfte att förändra det egna beteendet.

All None Save