anatomi, somatiska och motoriska system

ett autonomt motoriskt nervsystem mellan buk och hjärna enteriska nervsystemet

afferenta sensoriska neuron går in i cornu dorsale, truncus encephali

typ av neuron i spinalganglierna pseudounipolära neuron

var i ryggmärgen finns de efferenta ganglionen cornu ventrale

var utgår efferenta autonoma neuron cornu laterale

Löper genom hela hjärnstammen (truncus encephali) • Evolutionärt konserverad del • Diffust nätverk av nervceller • Tar emot och integrerar information från sensoriska och motoriska nerver retikulära systemet

Vakenhetsgrad (retikulära aktiverande systemet) • Andning • Blodcirkulation • Skelettmuskulaturen • grundtonus i skelettmuskulaturen • kroppsförflyttning • kroppshållning • ögonrörelser • tuggning, sväljning, hostning, nysning, kräkning, tarm- och blåstömning • modulering av smärtförnimmelser retikulära systemet

typ av nervändar som uppfattar temperatur och smärta fria nervändar

fria nervändar med bindvävsstruktur kan uppfatta tryck, beröring

var finns receptorerna som signalerar proprioceptionen muskler, senor, ledkapslar, ligament

vanliga receptorer för visceroception sträck, smärta

Sensoriska nervceller med sinnesreceptorer i nervändsluten • Varje sinnescell har en egen nervfiber/axon som leder impulser till CNS primära sinnesceller

olika sinnen kopplade till primära sinnesceller lukt, hud

Bildar synapser med sensoriska nervfibrer sekundära sinnesceller

olika sinnen kopplade till sekundära sinnesceller smaklökar, ögat, örat

fåglars visuella info processeras i tectum

somatosensorisk och motorisk bark finns i vilken lob hjässloben

Där motorneuronen kommunicerar med målmuskelcellen motorändplatta

motorneuron lokaliseras i medulla spinalis, truncus encephali

2 typer av motoriska neuron viscerala, somatiska

efferenta autonoma neuron har cellkroppar i cornu laterale

sträckning av huden registreras av skivformade nervändslut

speciell egenskap med morrhår ett morrhår motsvarar ett område i hjärnbarken

översta delen av huden epidermis

var finns de sensoriska nervändsluten från temperatursinnet under epidermis

nerver som förmedlar känsel, temperatur, tryck, beröring, smärta och proprioception somatosensoriska nerver

Grova, myeliniserade, snabbast >30 m/s, de kopplas till Lätt tryck, beröring, vibration A-betafibrer

de nervceller som leder information från somatosensoriska nervändar till hjärnstammen första ordningens neuron

snabbaste nervfibrerna, uppfattar lätt tryck, beröring och vibration A-betafibrer

leder impulsen (lätt tryck, beröring) från PNS via afferenta sensoriska neuron till medulla oblongata via dorsalsträngsbanorna (afferenta banor i funiculus dorsalis) första ordningens neuron

första ordningens neuron går i dorsalsträngsbanorna

Omkoppling till motsatt kroppssida, impulsen leds från medulla oblongata till talamus. andra ordningens neuron

andra ordningens neuron går mellan medulla oblongata, hypotalamus

tredje ordningens neuron leder den sensoriska signalen till sensoriska cortex

förmågan att avgöra kroppsdelarnas position proprioception

3 viktiga hjärn-strukturer för de posturala reflexerna medulla spinalis, retikulära systemet, cerebellum

receptorer som registrerar kroppsdelarnas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor • Muskelspolar • Golgis senorgan • Berörings- och tryckreceptorer proprioceptorer

reflektorisk styrning av effektorgan omedveten sensorik

afferenta sensoriska neuron från proprioceptionen går till retikulära systemet

hur många ordningar av neuron finns av proprioceptorer 3

medveten proprioceptions-sensorik går via: dorsalsträngsbanor, talamus, cortex cerebri

automatisk, omedveten, likvärdig respons på ett specifikt stimulus reflex

Specifika sinnesceller skickar nervimpulser till ryggmärgen eller hjärnstammen (via afferenta banor) • Sensoriska fibrer kopplade till motoriska nervfibrer • Via efferenta banor skickas information till specifika muskel- eller körtelceller reflexbåge

reflex som hindrar senor att slitas från benet genom att en för stark muskelkontraktion förhindras senreflex, Golgis senreflex

2 typer av reflexer autonoma reflexer, somatiska reflexer

ingen omkoppling via interneuron • Enklaste och ovanligaste formen av reflex monosynaptisk reflexbåge

en mer komplex reflexbåge, med omkoppling av en eller fler interneuron polysynaptisk reflexbåge

motstående bens muskler sträcks för att ta emot kroppsvikten, denna reflexen hör till ena benets böjreflex. korsad extenorreflex

viktigaste uppgift att informera CNS om kraftutvecklingen i muskeln senorgan

reflex mot starkt ljus optisk reflex

iktiga för att skydda ögat möt främmande föremål, skadliga stimuli eller starkt ljus blinkreflex

motorisk nerv som ger blinkrörelsen och läpprörelser n. facialis

Ryggmärgen får information om lokalisation av irriterade stimulus à interneuron i ryggmärgen kopplar till efferenta motoriska neuron à lyfter tassen à rytmiska klirörelser klådreflex

posturala reflexer styrs till stor del av retikulära systemet

kroppsställning styrs till stor del reflektoriskt

postural reflex med sin grund i sensorisk information från jämvikt och balansorganen (innerörat) – huvudets position i förhållande till vertikalplanet vestibulär reflex

sensorisk information från muskelspolar i nackmuskulaturen – huvudets position i förhållande till resten av kroppen tonisk nackreflex

återställer normal kroppsställning hos ett djur tappar balansen/faller (katten som landar på alla fyra tassar, fig. 4.33) – vestibulära reflexer, toniska nackreflexer, reflektorisk utsträckning av benen för att landa samverkar rättningsreflex

var sker motorisk omkoppling från ena hjärnhalvan till motsatta kroppshalvan truncus encephali

Axoner från motoriska cortex via pyrames i medulla oblongata till motoriska efferenter i ventralhornet pyramidbanorna

Banor i medulla oblongata (men inte via pyrames) till motoriska efferenter i ventralhornet extrapyramidala banor

antal synapser pyramidbanorna 1

antap synapser extrapyramidala banorna 2

pyramidbanorna innefattar kortikospinala banorna, kortikobulbala banorna

extrapyramidala banorna innefattar rubrospinala banorna, vestibulospinala banorna, retikulospinala banorna, tektospinala banorna

Direkt bana från motoriska cortex à ryggmärgens ventralhorn via pyrames i medulla oblongata kortikospinala banorna

Motoriska cortex à somatiska motoriska kärnor i hjärnstammen à kranialnerverna à skelettmuskulaturen i huvud och nacke, Banor för medveten kontroll av ansiktets och huvudets muskle kortikobulbara banorna

Viktigaste banan för husdjurens kontroll av medvetna rörelser rubrospinala banorna

rubrospinala banorna utgår från nucleus ruber, mesencephalon

vestibulospinala banorna har nervcellkärnorna i vestibulära kärnan

retikukospinala banorna har sina cellkärnor i retikulära systemet

Banor för undermedveten kontroll av upprätt och balanserad kroppshållning retikulospinala banorna, vestibulospinala banorna

Banor för huvudets och ögonens orientering som svar på auditiva och visuella stimuli tektospinala banorna

cellkroppar i tektospinala banorna finns i tectum

viktig även för automatiska, inlärda rörelser och vanor striatum

väkoordinerade och/eller finmotoriska rörelser cerebellum

Målinriktad förflyttning även beroende av information från cortex cerebri, substantia nigra, striatum, cerebellum

Click

Type

Listen

Games

Print