Artiklarna och huvudpunkter, grammatiska principer

Ulrika Wolff och Jan-Eric Gustafsson - syfte Studien undersökte om tidig fonologisk träning – alltså övningar som utvecklar barns medvetenhet om språkets ljud – redan vid 4–5 års ålder kan påverka barns senare utveckling av fonologisk medvetenhet, läsning och stavning, samt om resultaten påverkas av barnens flytande intelligens (Gf)

Ulrika Wolff och Jan-Eric Gustafsson - genomfördes Byggde på lekfulla övningar som fokuserade på språkets ljudstruktur, inte bokstäver. Progressionen gick från enkla till mer avancerade moment: Lyssna och urskilja ljud. Rim och rytm. Dela ord i stavelser. Identifiera och manipulera fonem

Ulrika Wolff och Jan-Eric Gustafsson - slutsatser Tidigt stöd ger långsiktiga effekter. Två korta perioder av fonologisk träning vid 4–5 års ålder förbättrar barns läsning och stavning flera år senare. Struktur och progression är avgörande. Undervisningen bör gå från enklare ljudlekar till mer komplexa fonemövningar. Alla barn gynnas, men särskilt de med svagare förutsättningar. Förskolan spelar en central roll. Lekfull och planerad språkträning kan fungera som ett förebyggande verktyg mot framtida lässvårigheter. Fonologisk medvetenhet är nyckeln till läs- och skrivutveckling och bör uppmärksammas redan innan barnen lär sig bokstäver

Ulrika Wolff och Jan-Eric Gustafsson - Modell av ordavkodning “The simple view of reading” en modell - Läsning (förstå en text, läsförståelse) = förståelse x avkodning (L=FxA) Om en försvinner går det icke att läsa. Men de stärker varandra, båda lika viktiga.

Magnusson & Pramling Samuelsson - syfte Syftet med studien var att undersöka hur skriftspråkliga verktyg (såsom begrepp och distinktioner) kommer i spel mellan barn och mellan förskollärare och barn i ett tema om affär, i syfte att stödja barns symbolförståelse. Studien ingår i ett större projekt om lekresponsiv undervisning i förskolan

Magnusson & Pramling Samuelsson - metod Förskolläraren etablerar en lekram (affären) och introducerar varulogotyper (som består av bild, färg och text) som skriftspråkliga verktyg.Här fyller logotyperna en tydlig funktion när barnen agerar kunder och ska välja varor. Förskolläraren introducerar inköpslistor till affärsleken, vilket initierar skriftlig kommunikation och tillför nya skriftspråkliga resurser.Barnen brottas med listans funktion (att vara ett minnesstöd) och formaspekt (att skilja ut orden).

Magnusson & Pramling Samuelsson - slutsats Studien visar hur barnen är engagerade och drivande genom att själva ställa frågor (som är-frågor) som blir angelägna för dem att veta under lekens gång. Förskollärarens förmåga att skifta mellan och koordinera som är och som om i en lekresponsiv undervisning är kritisk för att stödja barnens lärande och utveckling. Genom att växla mellan som om och som är så lär sig barnen vad symboler innebär.

Magnusson & Pramling Samuelsson - Lekresponsiv undervisning Lekresponsiv undervisning är ett begrepp inom förskolepedagogik som handlar om att kombinera barns lek och lärande på ett medvetet sätt. Det betyder att pedagogen utgår från barnens lek, intressen och initiativ, men samtidigt väver in undervisningens mål och syften på ett lyhört och flexibelt sätt. Växlar mellan som om och som är.

Bradford, H. & Wyse, D. - syfte Målet med forskningen var att utveckla en klar förståelse för vad barn i den här åldern förstår om skrivandets funktioner och syfte, samt att uppnå en gemensam förståelse bland föräldrar och förskolepersonal om hur barnens framväxande skrivande kan stödjas både hemma och i förskolan.

Bradford, H. & Wyse, D - metod En fallstudie av nio familjer vars barn var 2–3 år gamla och gick i samma förskoleverksamhet i England. Observationer i förskolan (16 observationer, en dag per barn). Intervjuer med föräldrar (9 st). Intervjuer med pedagoger (6 st). Skriftprov / exempel på barnens skrivande (18 insamlade exempel). Forskningsdagbok / reflektionsjournal under hela processen. Allt material transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys enligt Braun & Clarke (2006) – en induktiv kvalitativ analysmetod för att identifiera mönster (teman) i data.

Bradford, H. & Wyse, D - slutsats Viktigt att se barnen som skribenter även om de inte skriver korrekta bokstäver. Barnen i artikeln kunde ändå skilja mellan en text och en teckning, vilket visar förståelse på vad text och skriftspråkande innebär. Artikeln betonar alltså att barns självuppfattning som skribenter och pedagogers respons är centrala för den begynnande läs- och skrivutvecklingen.

Bradford & Wyse - begynnande förståelse av att läs och skrivinlärning Barn redan vid två–tre års ålder uppfattar sig själva som skrivande personer. De skriver för att uttrycka mening även om deras skrift inte följer vuxnas konventioner. De imiterar och experimenterar med skrivande på egna villkor. Vuxna (pedagoger och föräldrar) missar ofta att se detta som skrivande, eftersom de förväntar sig konventionell text. Därför behöver pedagoger uppmärksamma, bekräfta och stötta barns egna försök till skrivande.

1. Principen om objektifiering Göra språket till ett objekt. Bortser från betydelsen och fokuserar på formen av ett ord eller en text.

2. Principen om den dubbla artikulationen förstå att spåket är uppbyggt på två nivåer: betydelselösa ljud (fonem) som kombineras till betydelsebärande enheter (ord). ¤ Tex: betydelsebärande enheter - Katten/hänger/i/garnet - Ljuden (fonemen) - K/a/t/t/e/n osv.

3. Principen om skrivtecknens invarians För att hantera denna princip behöver man bemästra Principen om objektifiering och Principen om den dubbla artikulationen. Man måste förstå att att språket består av olika delar och att det är ett objekt innan man kan ta sig an vilka delarna är. ¤ Barnet förstår att varje bokstav har ett visst namn, en viss form och ett visst ljud. Med undantag för vissa stavningsregler.

4. Principen om skrivtecknens linearisering Barnet förstår att skriften är linjär, vilket betyder att tecken och ord placeras i en bestämd ordning (från vänster till höger i svenskan). ¤ Denna ordning avgör betydelsen. ¤ Exempel: ”Olle jagar katten” betyder något helt annat än ”Katten jagar Olle”.

5. Principen om skrivtecknens bi-unikhet De förstår att det finns en relation mellan fonem (ljud) och grafem (bokstäver) som kan ändra uttalet och innebörden av ett ord.

Vad måste man uppnå innan man tar sig ann de grammatiska principerna? Fonologisk medvetenhet

Click

Type

Listen

Games

Print