Basal cellbiologi del 1

The exercise was created 2026-01-27 by mariasalehwassouf. Question count: 58.

Click

Learn the words

Type

Spell the words

Listen

Listen

Games

Play games

Print

Exercise hard copy



Select questions (58)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Cellteorin Cellen är livets minsta beståndsdel. Nya celler kan endast bildas ur andra redan befintliga celler via celldelning.
  • Största skillnaden mellan prokaryota och eukaryota celler Eukaryota celler har en cellkärna och andra membranomslutna organeller.
  • Compartmentalization Cellens uppdelning i avgränsade mikromiljöer optimerade för olika biokemiska funktioner. På så sätt kan cellen säkert och effektivt utföra alla sina olika uppgifter samtidigt.
  • Nukleus Cellkärnan. Innehåller allt DNA i forma av kromatintrådar.
  • RER Rough endoplasmatiskt retikulum. Ett nätverk av membran täckt av ribosomer och anslutet till cellkärnan.
  • Nuclear envelope Två membran (ett yttre och ett inre) som omsluter cellkärnan
  • Kromatintråd Ett pärldband av nukleosomer och linker-DNA.
  • Nukleosom 150 baspar DNA lindade runt histonproteiner. Kromatinets minsta enhet.
  • NPC Nuclear pore complex/kärnporer. Transportkanaler som reglerar vad som får komma in och ut ur cellkärnan.
  • Nukleol Ej membranomsluten suborganell inne i cellkärnan som ansvarar för produktionen av ribosomer.
  • Kromosom Dubbel genuppsättning som är tätt kondenserad (solenoid av kromatintråd) till två systerkromatider (sitter ihop med en centromer). Förekommer endast under mitos.
  • Antal kromosomer 46 totalt, 22 somatiska, 2 könskromosomer (X och Y)
  • Biologins central dogm Den genetiska informationen överförs ednast i denna riktning: DNA -> RNA -> protein
  • DNA:s struktur Dubbelhelix bestående av två anti-parallella nukleotidkedjor som sitter ihop med vätebindningar.
  • Två typer av kvävebaser Puriner (A, G) och pyrimidiner (T/U, C)
  • Nukleotid En sockerenhet (deoxiribos i DNA och ribos i RNA), en fosfatgrupp och en kvävebas.
  • Basparning A-T (2 vätebindningar) och C-G (3 vätebindningar). DNA-strängar är därmed komplementära.
  • Replikation En semi-konservativ process som sker under S-fasen (i interfasen) där cellens genetiska material kopieras inför celldelningen.
  • Anti-parallelitet DNA-strängarna går åt motsatta riktningar (3' --> 5' respektive 5' --> 3').
  • 5'-änden Där fosfatgruppen sitter på kolatom 5'.
  • 3'-änden Där hydroxylgruppen sitter på kolatom 3'.
  • DNA-polymeras Ett enzym som adderar nukleotider under replikationen för att skapa två nya DNA-molekyler. Jobbar alltid från 5' till 3'.
  • Leading strand Byggs kontinuerligt.
  • Lagging strand Byggs i sk. Okazaki-fragment.
  • Transkription Den genetiska informationen omvandlas till mRNA som sen används för proteintillverkningen.
  • RNA-polymeras Ett enzym som adderar nukleotider (U, A, C, G) för att bilda mRNA under transkriptionen.
  • Template strand DNA-strängen som utgör mallen för RNA-polymeras och är därmed komplementär till mRNA.
  • Coding strand DNA-strängen som är identisk med mRNA (men med T istället för U).
  • RNA Ribosnukleinsyra, förekommer oftast som enkelsträng och har kvävebaserna U, A, C och G.
  • Gen Ett DNA-segment som kodar för ett protein.
  • Promotor En specifik DNA-sekven som ligger i början av en gen och markerar för RNA-polymeras var den ska börja transkribera. Kallas även för startsekvens. Har en riktning som bestämmer vilken DNA-sträng som blir template respektive coding strand.
  • Stoppsekvens En DNA-sekvens på slutet av genen som får stopp på transkriptionen.
  • Transkriptionell reglering Transkriptionen av varje gen regleras individuellt. Vilka och hur ofta gener transkriberas i en cell beror på vad det är för typ av cell. Vissa gener transkriberas endast i en celltyp.
  • Hur stor andel av genomet är proteinkodande? 1.5% (resten är regulatoriska sekvenser och "junk-DNA").
  • Splicing Andra steget i mRNA:s mognadsprocess. Introner (icke-kodadne) klipps ut och exoner (kodande) fogas samman. Ibland klipps även vissa exoner ut för att tillvekra flera olika proteiner ut en och samma gen.
  • Capping Första steget i mRNA:s mognadsprocess. En skyddande "cap" läggs på 5'-änden.
  • Polyadenylation Sista steget i mRNA:s mognadsprocess. Först klipps ett fragment bort från 3'-änden. Sedan adderas en kedja av 50-200 adenosinmonofosfat-enheter till 3'-änden och bildar en sk. Poly-A-svans.
  • The closed loop model Ändarna på det mogna mRNA:t hålls ihop av proteiner för att bilda en sluten ring. Detta gör translationen effektivera genom att ribosomer kan gå runt i cirklar och translatera mRNA:t om och om igen.
  • Translation Den genetiska informationen överförs från mRNA till proteiner.
  • Protein En polypeptid med >50 sammanlänkad aminosyror.
  • Polypeptid Kortare aminsyrakedjor
  • Alfa-aminsyror Aminogruppen sitter på alfa-kolet. Bygger upp proteiner. Kallas ofta bara "aminsyror". 21st hos människor.
  • Aminosyra Fungerar som bas och syra (zwitterjon). Består av en aminogrupp, en karboxylsyra och en sidokedja (-R). Sidokedjan avgör aminosyrans egenskaper.
  • Primärstruktur Första strukturnivån. Aminosyrasekvensen.
  • Sekundärstruktur Andra strukturnivån. Primärstrukturen veckas till alfa-helix/beta-flak.
  • Tertiärstruktur Den tredje strukturnivån. Sekundärstrukturen veckas ytterligare mha av hydrofobeffekt och olika intramolekylära bindningar (vätebindningar, jonbindningar och disulfidbryggor).
  • Kvartärstruktur Flera tertiärstrukturer sitter ihop.
  • Afinsen's princip Ett proteins primärsekvens innehåller all nödvändig information för att beskriva dess tredimensionella struktur.
  • Ribosom Driver proteinsyntesen. Består av två subenheter (en liten och en stor). Kan "seriekopplas" till en polyribosom för en effektivare translation. 3 sites: E (exit), P (peptidyl), A(aminoacyl).
  • tRNA Transfer-RNA. Transporterar aminsyror till ribosomen. Har ett anti-kodon och bär på motsvarande aminosyra. Kopplas till det komplementära kodonet på mRNA:t och släpper ifrån sig aminosyran som sedan ansluts till den växande aminosyrakedjan. Kan interagera med flera kodon genom sk. wobble basepairing.
  • Translation initiation site AUG. Startkodon som markerar var translationen ska börja.
  • Stoppkodon UAA, UAG, eller UGA. Får stopp på translationen.
  • Kodon En triplett av kvävebaser som kodar för en aminosyra (flera kan koda för en och samma).
  • 3'/5'UTR Untranslated regions. De otranslaterade ändarna på mRNA:t. Spelar en roll i genregleringen.
  • Hydrolys Reaktionen då en peptidbindning bryts.
  • Kondensationsreaktion Reaktionen då en peptidbindning bildas.
  • Metionin Startkodon
  • Sekvensering Läsa av DNA-sekvens/ett helt genom. Kan användas för att anpassa behandling till patient (personaliserad medicin).

All None

Shared exercise

https://spellic.com/eng/exercise/basal-cellbiologi-del-1.12868766.html