Basal cellbiologi del 2

All None Save

• Lipid Organiska ämnen som är olösliga i vatten (fettartade ämnen). Exempel: fettsyror, triglycerider, fosfolipider, steroider.
• Fettsyra Karboxylgrupp kopplad till en alkylgrupp (kolväte-svans). Kan vara mättad/omättad och cis/trans.
• Mättad/omättad/fleromättad fettsyra Fettsyran saknar dubbelbindning/har en dubbelbindning/har flera dubbelbindningar.
• Cis/trans fettsyra Rak/böjd vid dubbelbindningen.
• Förkortning för fettsyror [antal kolatomer] : [antal dubbelbindningar] Δ^[dubbelbindningarnas position räknat från huvudet]. Exempel: vaccensyra, 18:1Δ11. Inom biokemin har man ω istället för Δ och man räknar från svansen (sista kolatomen, sk ω-kolet). Omega 6 är en grupp av fleromättade fettsyror med en dubbelbindning på det sjätte kolet.
• Triglycerid Tre fettsyror kopplade till en glycerolmolekyl. Kroppens vanligaste lagringsform av fett.
• Fosfolipid En av fettsyrorna i en triglycerid ersätts med en fosfatgrupp (med olika R-grupper). Det finns tusentals olika fosfolipider med olika sidokedjor samt varierande längd och mättnadsgrad hos sina fettsyror. Allt det påverkar membranets egenskaper. Fosfatgruppen är polär (hydrofilt huvud) medan fettsyra-svansen är hydrofob. Formar spontant dubbelskiktat membran och miceller.
• Steroider Lipider med fyra sammankopplade kolväteringar. Exempel: kolesterol och könshormonerna.
• Plasmamembranet Hydrofoba svansar innåt och hydrofila huvuden utåt mot vattnet.
• Integral proteins Två typer: transmembrane (sitter i membranet) eller peripheral (sitter ytligt på membranets in- eller utsida).
• Glycocalyx Kolhydrater kopplade på proteiner och lipider på membranets utsida --> glykoproteiner och glykolipider.
• Microvilli En typ av ytprojektion som ökar ytan för effektivare absorption och utsöndring av ämnen i cellen. Innehåller en kärna av aktinfilamnet. Finns t.ex. på tarmepitelet.
• Cilier En typ av ytprojektion med en kärna av mikrtubuli. Fungerar som sensorer och kan röra sig för att förflytta t.ex. slem i luftvägarna.
• Tre transportmekanismer för små molekyler över membranet Diffusion. Faciliterad diffusion (med gradienten, t.ex. kanaler som akvaporiner). Aktiv transport (mot gradienten, kräver energi, t.ex. ATP-syntas)
• Vesikulär transport Membranet i donor compartment invagineras tills den nyps av (budding) och bildar en membranonsluten blåsa (vesikel). Vesikeln töms sen genom att fusera med target compartment.
• SNARE-proteiner Ser till att vesikeln att går till rätt ställer och hjälper den att fusera med målmembranet.
• Tre typer av endocytos Fagocytos, pinocytos och receptor-medierad endocytos.
• Endocytos Vesikelmedierad transport över plasmamembranet inne i cellen
• Fagocytos Cellen äter upp/städar bort stor partiklar som bakterier och döda/skadade celler genom att skicka ut pseudopodia (armar, en form av ytprojektion som drivs av aktinfilament) och bilda en vesikel/fagosom. Fagosomen mognar till en lysosom och bryter sedan ned innehållet.
• Fc-receptorer Receptorer som sitter på immunceller och känner igen och binder till delar av anti-kroppar vilket utlöser fagocytos.
• PAMPs Pathogen-associated molecular patterns. Signaturer/igenkänningsbara drag hos olika patogener som vissa receptorer kan känna igen varefter fagocytos utlöses.
• Pinocytos Cellen dricker. Två typer: micro och macro.
• Mikropinocytos Cellen omfamnar extracellulär vätska med små molekyler och bildar pinocytotic vesicles. Innehållet levereras till endosom (early-->late) som tillslut fuserar med en lysosom.
• Makropinocytos Sker genom membrane ruffles som bildas mha aktinfilament. Cellen upptar större volym vätska och därmed större molekyler som t.ex. proteiner. Den resulterande vesikeln kallas makropinosom.
• Receptormedierad endocytos Partikel binder till receptor --> plasmamembranet buktar sig innåt samtidigt som klatrinproteiner binder till adaptorproteiner på insidan --> klatrintäckt grop (clathrin coated pit) som såsmåning om knoppas av till vesikel (clathrin coated vesicle). Klatrinhöljet avlägsnas tillslut och vesikeln fuserar med en tidig endosom. Endosomen sorterar innehållet och skickar receptorerna tillbaks ut med en vesikel för att återvinnas.
• Lysosom Vesiklar som bryter ned proteiner, lipider och utslitna organell-delar (autofagi). Har lågt pH, innehåller sura hydrolaser (nedbrytningsenzymer, ca 50st). Genereras genom att en sen endosom slår ihop sig med transportvesikler innehållande sura hydrolaser från Golgiapparaten.
• Autofagi Självätning. Nebrytning av endogent/intracellulärt material. Cellens organeller åldras och måste ersättas. Viktig del av cellens underhåll. Det bildas en autofagosom som fuserar med en lysosom och innehållet bryts ned.
• Golgiapparaten Bearbetar, sorterar och packar proteiner från RER. och skickar de till rätt adress. Består av cistener staplade på varandra (buktade med den kovexa sida mot ER). Två sidor: cis-golgi (närmast ER) och trans-golgi (närmast plasmamembranet).
• Den sekretoriska vägen Proteiner och lipiders resa från RER, genom golgiappareten, till sin måldestination (lysosom, plasmamembranet eller utanför cellen).
• ER Fortsättning på cellkärnans yttre membran. Smooth (utan ribosomer) och rough (med ribosomer).
• Lumen Hålrum. T.ex. lumen i ER.
• Rough ER Syntetiserar proteiner som sedan packas och skickas via vesikeltranport till Golgiapparten.
• Golgiapparaten Består av cisterner (buktade, konkava ytan mot plasmamembranet och konvexa ytan mot ER). Cis-golgi närmast ER och trans-golgi närmaste plasmamembranet. Proteiner transporterars genom de olika cisternerna och modifieras på olika sätt (glykosylering, sulfatering mm), sorteras och packas i trans-golgi för att slutligen exporteras ut.
• Cytoskelett Ger form och stadga åt celen. Tre element: mikrofilament, intermediära filament och mikrotubuli.
• Mikrofilament/aktinfilament F-aktin, polärt filament uppbyggt av G-aktin (globulärt aktin). Dynamisk struktur genom Actin treadmilling (plus änden förlängs och minusänden förkortas).
• Myosin Aktinbindande motorprotein. Glider längs aktinfilamentet.
• Sarkomer Minsta repeterande funktionella enhet i skelett- och hjärtmuskelatur som ger upphov till kontraktion. Består bl.a. av aktin- och myosinfilament som glider längs varandra.
• Lamellipodium Platt och tunnt blad-liknande utskott framtill som får cellen att vandra mha av aktinfilament.
• Filopodium Tunna antenn-liknande utskott som fungerar som sensorer och drivs av aktinfilament.
• Intermediära filament Ger struktur. T.ex. keratin i hår och hud.
• Mikrotubulis användningsområden Cilier transporterar slem i luftvägarna, bygger flagell på spermier och ger den rörlighet, bygger kärnspole som separerar systerkromatiderna under mitos.
• Centrosom Ej membranomsluten organell som ligger perinukleärt (nära cellkärnan) och fungerar som MTOC. Två centrioler vinkelräta mot varandra. Delas i två centrioler som bildar kärnspole för att separera systerkromatiderna under mitosen.
• Peroxisom Membranomsluten vesikel som bryter ned fettsyror genom oxidation mha perosidaser (bildar väteperoxid). Innehåller enzymet katalas som snabbt bryter ned den skadliga väteperoxiden.
• Smooth ER Slät fortsättning av rough ER utan ribosomer. Syntetiserar och bryter ned lipider. Lagrar calcium som används som signalsubstans (för att bl a stimulera muskelkontraktion).
• Mitokondrien Cellens kraftverk. Där den större delen av cellandningen äger rum (citronsyracykeln och elektrontransportkedja). Dubbla membran. Det inre membranet är veckat och bildar cristae för större yta. Det inre membranet är mycket selektivt medan det yttre är mer genomsläppligt. Har eget DNA (en ring) som kodar för mitokondriens funktion (ärvs från mamman). Delar sig vid celldelning. Krymper vid autofagi. Bryts ned av cellen (mitofagi).
• Endosymbiosteorin Teori om uppkomsten av mitokondrien. En bakterie som levde i symbios med värdcellen och utvecklades med tiden till mitokondrien. Stödargument: eget DNA som avviker lite från nukleärt DNA.
• Proteasome Icke-membranomsluten cylinderformad organell som bryter ned proteiner som är markerade med ubiquitin (ubiquiterade) till polypeptider. Finns i cytoplasman och cellkärnan. En form av post-transkriptionell reglering.
• Endosomens mognadsprocess Rör sig från utkanten in mot cellkärnan. Inward budding --> flera interluminal vesicles (ILV) --> MVB (multivesicular body). Trans-golgi skickar ut sura hydrolaser till endosomen med en vesikel. ATPas pumpar protoner in i endosomen så att pH sjunker och enzymerna aktiveras. Flera endosomer som har genomgått denna process slår ihop sig och blir en sen endosom. Den sena endosomen fuserar med en lysosom till en endolysosom. Innehållet bryts till slut ned.
• Mikrotubuli Rörformad struktur av de globulära proteinerna alfa- och beta-tubulin. Har en plus- och en minus-ände. Genereras från MTOC (microtubule organizing center) och har sin minus-ände förankrad här. Fungerar som räls för motorproteinerna kinesin och dynein under transport av organeller inom cellen.

All None Save