Begrepp Bioteknik #2

All None Save

• Genetisk variation: mutation När bakterien delar sig kan det bli fel i gensekvensen som gör att dottercellen inte får exakt samma genom som modercellen, ett slumpmässigt fel som sker vid delning.
• Genetisk variation: konjugation Det vanligast sättet som antibiotikaresistens sprids på, sker när två bakterier kommer i kontakt med varandra och kopierar plasmider sinsemellan.
• Genetisk variation: transformation Transformation sker genom att bakterien tar upp genom som finns i dess omgivning, exempelvis från döda bakterier i luften.
• Genetisk variation: transduktion Sker tack vare virus (som kallas bakteriofager) som överför genom från en bakterie till en annan
• bakteriell tillväxt En enskild bakteries tillväxt beskrivs av cellcykleln, som består av fyra faser. 1. G1: tillväxtfas, syntetisera enzymer 2. S: syntesfasen, replikation 3. G2: förberedelse för delning 4. M: mitosfas, cellen delas
• generationstid Kan användas för att artbestämma bakterien, den tiden som det tar för en bakterie att dela sig.
• lagfas Även kallat fördröjningsfas, sker när en bakterie placeras i ett nytt medium - den tiden det tar för bakterien att anpassa sig innan den börjar dela sig.
• accelerationsfas Accelerationsfasen är en del av logfasen, tar del i början och är då tillväxthastigheten ökar.
• logfas Även kallat exponentiell fas, den fas då bakterierna delar sig så fort som möjligt. Bakterierna är maximalt aktiva och homogena.
• retardationsfas Sker i slutet på logfasen, det är då tillväxthastigheten minskar.
• stationär fas Vid den här punkten börjar näringen ta slut och slaggprodukterna öka, antalet nybildade celler är lika många som de döda cellerna => populationens storlek är konstant.
• deklinationsfas Antalet döda celler blir fler än antalet nybildade celler, halten levande celler minskar.
• satsvis odling Bakterieodling där man tillsätter en viss mängd näring och sedan låter den vara, men tillför ingen mer näring och tar inte bort några slaggprodukter.
• kontinuerlig odling Bakterieodling där man kontinuerligt tillför mer näring och plockar bort slaggprodukter - så att de kan fortsätta tillväxa i optimala förhållanden.
• fotoautotrof Exempelvis cyanobakterier, har ljus som energikälla och koldioxid som kolkälla. Självförsörjande bakterie.
• kemoautotrof Exempelvis nitrifikationsbakterier och järnbakterier, har oorganiska föreningar som energikälla och koldioxid som kolkälla. Självförsörjande bakterie.
• fotoheterotrof Exempelvis purpur-bakterier, har ljus som energikälla och organiska föreningar som kolkälla. Ej självförsörjande bakterie.
• kemoheterotrof Gruppen som de flesta bakterierna tillhör, exempelvis B. Megaterium och E.Coli. Har organiska föreningar både som energi- och kolkälla. Ej självförsörjande bakterie.
• kryofil En bakterie som trivs i temperaturer under -15 grader C. Vanliga i kall jord eller permafrost.
• termofil En bakterie som frodas i temperaturer mellan 45 och 122 grader C.
• mesofil Bakterier som föredrar måttliga temperaturer, vanligtvis mellan 25 och 40 grader C.
• halofil En bakterie som kräver en viss salthalt för att tillväxa, hittas ofta i havsbottensediment.
• acidofil En organism med optimal tillväxt när pH är 3 eller lägre.
• aerob bakterie Bakterie som kräver syra för tillväxt och förökning.
• anaerob bakterie En bakterie som inte kräver syre för tillväxt. Vissa av dem tolererar syre (fakultativ) och vissa skulledö i en syrerik miljö (obligat).

All None Save