bio

Prokaryoter - Encelliga, enkelt uppbyggda, saknar många organeller till exempel cellmembran och mitokondrier. Har en ringformad DNA-kromosom i cytoplasma. Även DNA i plasmider som kan överföras mellan bakterier. SMå 1-10m. Bakterier

Har ett tjockt cellvägg av peptidoglykan. Ett cellmembran. Grampositiv

Tunn cellvägg av peptidoglykan. Två cellmembran - Det yttre membranet innehåller lipopolysackarider (LPS) som fungerar som ett endotoxin, det aktiverar immunförsvaret. Gramnegativa

Anväder ljus och oorganisk material för att bilda energiska molekyler. Fotoautotrofa

Oorganiska ämnen reagerar med varandra för att bilda energiska molekyler som kan användas dör att bilda organiska molekyler. Kemoautotrofa

Använder organiska molekyler för att bilda energiska molekyler. Vissa Bakterier kan bilda endosporer Hetrotrofa

Är inaktiva bakterier. De överlever länge då de har extra tjock cellvägg och bara nödvändigaste såsom DNA. Innehåller väldigt lite vatten Endosporer

Prokaryoter. Ett eget rike, ej besläktat med bakterierna. Lever oftast i extrema miljöer. Arkeer

har RNA som kan omvandlas till DNA med hjälp av omvänd transkriptas. DNA smälter sedan samman med värdcellens DNA t.ex HIV Retrovirus

sjukdomsalstrande Patogen

finns i svett, tårar och saliv- Snälla bakterier trängs undan andra och bildar tillväxthämmande ämnen Lysozym

“sväljer” smittämnet och bryter ner det med hjälp av olika lysozymer. Neutrofila granulocyter

Bekämpar större smittämnen så som parasit maskar genom att bland annat utsöndra lysoxymer. De bekämpar smittämnen utanför cellen. Inblandad i astma och allergier. Eosinofila granulocyter

Utsöndrar histamin som gör att blodkärlen vidgas och fler vita blodkroppar kan komma till platsen. Även heparin (antikoagulerande) utsöndras och får musklerna runt andningsvägarna att dra ihop sig. Basofila granulocyter

gör att blodkärlen vidgas och fler vita blodkroppar kan komma till platsen. Histamin

(antikoagulerande) utsöndras och får musklerna runt andningsvägarna att dra ihop sig. Heparin

Angriper egna celler som infekteras av virus men också cancerceller. Sprutar in ämnen som gör att det bildas porer i membranet. Ämnen som är i virusets membran. NK-celler

Antigenpresenterande (APC) Finns i lung- och tarmslemhinnor och utsöndrar histamin och heparin. De driver inflammationer. Astma + allergier Mastceller

Virus-infekterade celler kan utsöndra protein som interferoner, för att minska spridningen av virus. Bindas till andra celler som bildar proteiner som förhindrar viruset att föröka sig. Aktiverar makrofager och NK-celler. Interferoner

aktiveras av antigenpresenterande celler och binder till antigen som sitter på smittnämndets yta. Antigen kan vara ett protein eller en polysackarid. T-hjälparceller

När en antikropp på en B-lymfocyt binder till ett antigen åker den till lymfknutorna där den aktiveras av T-hjälparceller. B-lymfocyter kommer då kunna bilda två sorters celler. B-lymfocyter

Producerar antikroppar som lämnar B-lymfocyter och lymfknutan för att angripa smittämnet. 1 plasmacell kan bilda 2000 ab/s. Full effekt efter en vecka. (en av cellerna B-lymfocyten bildar) Plasmaceller

Cirkulerar länge i blodet, vissa finns kvar resten av livet. Gör att kroppen reagerar snabbt om antigenet återvänder. (en av cellerna B-lymfocyten bildar) Minnesceller

Våra celler har HCA-antigen som också kallas transplantationsgen. HCA-antigenet gör att T-lymfocyterna kan känna igen egna celler. Då olika individer har olika sorters HCA-antigen är det viktigt att de är lika vid en transplantation. T-lymfocyter

binder till antigen som åkt till cellernas yta och HCA-antigenet som sitter på den interferera cellen. T-mördarceller utsöndrar då protein som angriper den egna cellen. Även T-minnesceller bildas. T-mördarceller

Smittämnen tar sig in i kroppen och börjar föröka sig. Infektion

Börjar med att histamin utsöndras vilket gör att blodkärlen vidgas och genomströmningen ökar. Detta gör att cellerna i immunförsvaret lättare kommer fram till det aktuella området. Makrofager och Granulocyter kommer till platsen och angriper smittämnet. Granulocyterna har kort livslängd, när de dör bildas de var. Inflammation

den ökade mängden vita blodkroppar kan också göra att vi bildar:... (orsakar även feber) Pyrogen

Vi har haft en infektion och bildat B- och T-minnesceller vilket gör att vi kommer reagera snabbt om smittämnet återvänds Naturligt aktiv immunitet.

t.ex vaccination (sprutar in försvagade eller döda virusceller) kroppen bildar B- och T- minnesceller då vi utsätts (sprutat i oss eller oralt) för döda/försvagade smittämnen eller en del av ett smittämne. Även mRNA kan injeceras t.ex mot covid- 19. Artificiell aktiv immunitet

Färdiga antikroppar från modern till fostret. Inga egna minnesceller bildas. Naturligt passiv immunitet

Färdiga antikroppar injeceras. Artificiell passiv immunitet

Överkänslig mot vissa antigen. När allergiken träffar på ett antigen bildar B-lymfocyterna antikroppar som åker till och aktiverar mastceller. Mastcellerna utsöndrar då histamin och en inflammatorisk reaktion startar Allergier

Här finns de flesta organellerna Cellkropp

Många korta utskott. Tar emot information och skickar in i cellkroppen. Dendriter

Ett utskott, ofta långt (kan bli 1m). Skickar vidare impulser från cellkroppen till nästa cell. Runt axonet sitter myelinskidor (gliaceller) - De är 0,3-1,5 mm. De skyddar axonet och gör att impulsen går snabbare. Mellan myelinskidorna sitter ranviers noder, de är aktiva när vi skickar nervimpulser. Axon

flera axon tillsammans. Nerv

Kalciumpumpar pumpar in K+ i axonet och natriumpumpar pumpar ut Na+ från axonet. 3Na+ åker ut samtidigt som 2K+ åker in. Detta gör att det blir flera positiva joner på utsidan än insidan vilket ger en potential (-70 mV). Vilopotential

Vid ett stimuli i form av t.ex smärta, tryck, värme kan depolarisering uppstå vilket innebär att natriumportar öppnas, Na+ diffunderar in i axonet och vi får en aktionspotential (35 mV). Depolarisering

Natriumportarna stängs och kaliumportarna öppnas vilket ger att K+ diffunderar ut och potentialen sjunkter. Repolarisering

Kaliumportarna stängs lite långsamt vilket gör att potentialen sjunker till (-90 mV). Hyperpolarisering

Neuronet kan inte reagera på något annat under tiden som impulser passerar. Refraktärperiod

(ACH) - mellan synaps och muskel Acetylkolin

kan ge sjukdom, vid brist av dopamin. t.ex Adhd Dopamin

Impulser till våra muskler, vi kontrollerar musklerna med viljan. Acetylkolin är signalsubstansen mellan nerv och muskel. Somatiska nervsystemet

Reagerar kroppens automatiska processer, det vi inte kan styra med viljan. Autonoma nervsystemet

Alarmberedskap, till exempel snabba hjärnfrekvenser, större pupiller. (en del av Autonoma nervsystemet) Sympatiska nervsystemet

Normala funktioner, till exempel matspjälkningen. (en del av autonoma nervystemet) Parasympatiska nervsystemet

elektriska signaler Nerv

Kemiska signaler Hormoner

Nervsystemet och hormonsystemet samarbetar. Styr bland annat tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning. Reglerar koncentration av olika ämnen såsom salt och socker (insulin). Motverkar ofta förändringar. Hormoner

(inre jämvikt) konstanta förhållanden av t.ex temp, PH, salt konc Homeostas

Vattenlösliga- transporteras i blodet men kan inte passera fosfolipiderna i membranen. Receptorer som är hormonspecifika binder till sig hormonet och frisätter en sekundär budbärare i cellen. Oftas snabb men kortvarig effekt kan ha hämmande effekt t.ex insulin, glukagon. Aminosyrabaserade hormoner

Fettlösliga- transporteras med hjälp av plasmaproteiner och lymfvätska. Diffunderar genom membran. Aktiverar specifika delar av DNAt som gör att proteinproduktionen ökar (in i cellkärnan med hjälp av translation/transkription). Långsam och långvarig effekt. Steroidhormoner

Utsöndrar hormoner till blod- och lymfsystemet. (finns i flera ställen av kroppen) Endokrina körtlar

Click

Type

Listen

Games

Print