Biologi 1 begrepp

Nukleotider De nya byggstenarna när DNA-molekylen replikeras

mRNA(1) tRNA(2) rRNA(3) (1) mRNA - Kopierar DNA-molekylen, "receptet", det som kodar för proteinet. (2) tRNA - tar med sig rätt aminosyra till mRNA (3) rRNA - Det som bygger upp ribosomen

Basparning DNA - ATCG RNA - AUCG

Replikation, DNA-plymeras DNA replikation = Kopiering av DNA, bildar nya DNA-molekyler. DNA-polymeraset fäster rätt nukleotid till rätt bas och bildar den nya DNA-molekylen.

Transkription, RNA-polymeras Kopiering av DNA till RNA, RNA-plymeraset fäster vid startsekvenser och lindar upp DNA

Exon & Intron Exon - Delen av genen som kodar för protein. Intron - Del av genen utan känd funktion

Translation När mRNA översätts till protein ( tRNA tar med sig aminosyror och bildar en proteinkedja i ribosomen)

Kodon och Antikodon Kodon: Tre baser på mRNA som kodar för ett visst protein. Antikodon: De motsvarande baserna till kodonet på tRNA.

Protein och Aminosyra Aminosyror är byggstenar till ett protein. Flera aminosyror (kedja av aminosyror) bildar protein.

Epigenetik Vetenskapen om hur generna regleras, mekanismen för hur gener aktiveras eller inte

Genom Allt DNA som finns hos en individ

Mitos Kroppscellernas celldelning. En cell blir till två.

Meios Könscellernas celldelning. En cell skapar fyra.

Interfas Det stadie i cellcyklen en cell befinner sig under längst tid/stadiet innan celldelningen påbörjas. Kromosomer ej synliga.

Profas Första stadiet i celldelning, kromosomerna och deras systerkromatider blir synliga

Metafas Steg 2 i celldelning, kromosomerna "samlas" i mitten av cellen.

Anafas Steg 3 i celldelning. Kromosomerna separeras från systerkromatiderna.

Telofas / Cytokines Systerkromatiderna är helt sepparerade och en cellvägg emellan dem börjar bildas.

Kromosom En kromosom består av en mängd DNA-molekyler upplindat runt proteinmolekyler (histoner)

Systerkromatid Kromosomens "tvilling", exakt kopia av en kromosom.

Kromosompar Ett par av kromosomer där en kommer från mamma och en från pappa.

Haploid kromomsomuppsättning Enkel kromosomuppsättning, som i könsceller, kromosomerna är inte i par längre

Diploid kromosomuppsättning Dubbel kromosomuppsättning, som i kroppsceller, kromosomerna har sin partner.

SRY-gen En gen som finns på Y-kromosomen och kodar för att en "man blir en man".

Histon Proteinemolekyl som bygger upp kromosomer tillsammans med DNA

Telomer Sitter längst ut på kromosomerna (DNA-molekylerna). Bestämmer cellens livslängd.

Zygot En befruktad äggcell

Könskromosomer X och Y kromosomer

Genmutation Mutation i genen. En kvävebas försvinner/läggs till eller byts ut.

Kromosommutation Fördubbling av kromosomantalet, en extra/mindre kromosom, en del saknas/flyttats (deletion)

Tyst mutation När en bas byts ut (genmutation) men ändå kodar för samma aminosyra. Mutationen märks inte.

Syndrom "samling av olika symptom" på grund av kromosomavvikelse

Trisomi När ett kromosompar består av tre kromosomer istället för två.

Programmerad celldöd Mekanism i celler som gör att "felaktiga"/muterade celler inte påverkar organens funktion

Godartad tumör Benigna tumörer. Stannar på ett ställe, invaderar inte andra vävnader och organ

Elakartad tumör Maligna tumörer. Invaderar/växer in i omgivande vävnader, skapar ofta nya tumörer (metastaser)

Gen Den del av DNA-molekylen som kodar för protein

Allel Variant av en gen

Locus En specifik gens specifika plats på kromosomen

Kopplade gener Gener som inte ärvs oberoende av varandra, sitter på samma kromosom.

Dominant gen/allel Krävs bara att den finns på en allel, bestämmer utfallet.

Recessiv gen/allel För att utfallet ska bli som denna allel krävs att den finns på båda kromosomerna

Intermediär nedärvning När ingen av allelerna "tar över" / är mer dominant än den andra. Utfallet blir ett mellanting.

Överkorssning När de homologa kromosomerna tidigt i meiosen byter ut delar mellan varandra. Skapar nya kombiantioner av alleler.

Epistasi När en gen styr hur en annan gen kan komma till uttryck

Könsberoende arv En gen som bara finns på en av könskromosomerna X/Y

Vad beror "sköldpaddsfärgade" djur på Endast en X-kromosom är aktiv i varje cell hos honor, vilken som aktiveras är olika. Kan ge olika färg på olika delar av kroppen.

Genbank Ett ställe där man sparar värdefulla alleler

GMO / transgen Genmodifierad organism

PCR Metod för att öka mängden DNA.

Restriktionsenzym Klipper ut specifika DNA-sekvenser.

Genetiska fingeravtryck /Gelektrofores Olika stora DNA-fragment vandrar olika långt och kan matchas mot en specifik individ

DNA-sekvensering Kartläggning av hur kvävebaserna i en DNA-molekyl är placerade

Plasmid Små DNA-ringar som ligger "fritt" i bakterier(utöver den stora bakteriekromosomen)

Stamceller Omogna celler, kan bli vilken celltyp som helst. Finns för att skapa nya celler vid behov.

Pluripotent stamcell Stamceller som kan utvecklas till vilken celltyp som helst

Genterapi / Genredigering Metod för att förändra gener.

Fossil Bevarade rester / spår från tidigare livsformer

Homologa organ Organ med gemensamt ursprung men olika funktion idag

Analoga organ Organ med olika ursprung/uppbyggnad men likande funktion idag

Rudimentära organ Organ som med evolutionen har dragit sig tillbaka. Förlorat sin urspringliga funktion men finns kvar som en rest

Kontinentaldrift Alla jordens kontinenter satt ihop i början (pangaea) på grund av detta har koninenterna sepparerat

Prokaryot De första levande organismerna, hade ingen cellkärna.

Luca Den prokaryot som sägs vara alla eukaryoters gemensamma förfader

Euokaryot Organismer uppbyggda av celler med cellkärna, och andra organeller med olika funktioner.

Kambriska explosionen Den första stora explosionen av olika organismer/livsformer på jorden. I princip alla föregångare till dagens djur uppkom.

Kvastfening Föregångare till de landlevande ryggradsdrujern

Selektion Finns olika typer av selektion, men det är på grund av selektion som vissa arter överlever bättre än andra

Stabiliserande urval Om miljön förblir oförändrad får organismer "medelegenskaper"

Riktat urval En egenskap som varit obetydlig kan om miljön förändras vara gynnsam och få betydelse för en populations överlevnad.

Splittrande urval Två skilda egenskaper hos en art klarar sig lika bra medan "medelegenskaperna" klarar sig sämst.

Samevolution När olika arter påverkar varandras egenskaper i det naturliga urvalet

Sexuellt urval När honan eller hanen väljer partner efter utseende. Avkomman får då ett specifikt utseende.

Click

Type

Listen

Games

Print