Biologi begrepp - Kapitel 2 & 3

All None Save

• Feromoner Signalämnen som djur sprider för att kommunicera.
• Genteknik Är en samling metoder som används för att förändra, analysera eller manipulera gener alltså DNA:t i organismer. Det handlar ofta om att föra in, ta bort eller ändra gener för att få organismer att få vissa önskade egenskaper.
• Kolföreningar Ämnen vars molekyler har ett "skelett" av sammanlänkade kolatomer.
• Hydrat Ett ämne som innehåller vatten.
• Monosackarider De enklaste kolhydraterna. Ex, glukos.Är monomerer som kan kopplas samman till två och två till disackarider. Många monosackarider länkas samman till polysackarider. Är mycket lättlösliga och kan förekomma som både slutna ringar eller som en öppen struktur.
• Pentoser "pento" = Fem (kolatomer)
• Disackarider "Di" = två . Är en typ av kolhydrat som består av två enkla sockerarter (monosackarider) som är bundna till varandra. De bildas genom en kondensationsreaktion, där en vattenmolekyl avges när två monosackarider binds ihop. Ex, maltos (maltsocker), Sackaros (socker). Dessa bildas av en glukos- och en frukttosmolekyl. I mjölk finns laktos (mjölksocker) som är uppbyggd av glukos och galaktos.
• Polysackarider "poly" = många. Är långa kedjor av många monosackarider (enkla sockerarter) som är bundna till varandra. De består av tio eller fler sockerenheter och kan vara raka eller grenade molekyler. Är en form av komplexa kolhydrater. Ex, cullulosa, stärkelse, glykogen och kititn. De tre första är endast uppbyggda av glukosmolekyler.
• Hexoser "Hexa" = sex. Består av sex kolatomer.
• Primärt Betyder i första hand eller huvudsakligen. Det används för att uttrycka att något är det viktigaste, mest grundläggande eller första i en viss ordning.
• Syntes Framställning
• Cellulosa Består av raka och ogrenade glukoskedjor. Det ingår som ett stödjande ämne i alla växters cellväggar. Bomull och lin är nästan ren cellulosa.
• Stärkelse Består av spiralvridna glukoskedjor. Dessa är raka eller något förgrenade.
• Glykogen Djur och människor lagrar glukos i glykogenmolekyler. Finns framförallt i levern och i musklerna.
• Lipider Är en grupp biologiska molekyler som är fettliknande och olösliga i vatten, men lösliga i organiska lösningsmedel som t.ex. alkohol eller bensin. De fungerar som en viktig energikälla och har flera viktiga funktioner i kroppen.
• Fetter Byggs upp av en glycerolmolekyl (en alkohol med tre hydroxylgrupper) och av tre karboxylsyramolekyler. de karboxylsyror som ingår i fettmolekyler kallar vi för fettsyror. När en fettmolekyl bildas reagerar de tre fettsyrorna med var sin hydroxilgrupp i glycerolen under bildning av tre vattenmolekyler.
• Mättade fettsyror Fettsyror som har enkelbindningar mellan samtliga kolatomer. Animaliskt fett och kokos fett innehåller ofta en stor andel mättade fettsyror. Är fasta vid rumstemperatur.
• Omättade fettsyror Fettsyror som har en enda dubbelbindning mellan kolatomer.
• Fleromättade fettsyror Förekommer fler än en dubbelbindning. Flyande vid rumstemperatur, och kallas för vegetabiliska oljor.
• Van der waalsbindningar Starkast mellan molekyler med mättade fettsyror.
• Tran Är en gemensam benämning för omättade fetter från vattenlevande djur som valar och fiskar.
• Fosfolipider Är byggda av endast två fettsyror som bundits till en glycerolmolekyl. Den tredje kolatomen i glycerolen binder en fosfatgrupp. Deras långa kolvätekedjor löser sig inte i vatten.
• Hydrofoba "vattenfruktan"
• Hydrofila vattenlösliga
• Ester Är en typ av kemisk förening som bildas när en syra reagerar med en alkohol, och vatten avges i reaktionen. Denna reaktion kallas försesterning (eller esterbildning).
• Östradiol Kvinnligt könshormon. ( ett östrogent hormon)
• Testosteron Manligt könshormon
• Anabola (uppbyggande) Steroider Testosteronliknande ämnen som först tillverkades som läkemedel mot bl.a. benskörhet, men används också som ett dopings preparat.
• Kolesterol En typ av steroid. Är ett fettliknande ämne (ett slags lipid) som är livsnödvändigt för kroppen – men i för stora mängder kan det vara skadligt.
• Gallsyror Är en steroider som som levern bildar av kolesterol och som avges med gallan till tarmen.
• Proteiner Viss är byggmaterial i cellen, medan andra är "biologiskt aktiva" substanser
• Biologiskt aktiva proteinerna enzymer, transportproteiner t.ex hemoglobin som transporterar syre, antikroppar, vissa hormoner.
• Aminosyra Är en organisk förening som fungerar som byggsten för proteiner. Det finns 20 olika aminosyror som är vanliga i proteiner hos levande organismer.används av kroppen för att: Bygga upp proteiner Delta i olika biokemiska reaktioner (t.ex. som signalsubstanser eller hormoner) Fungera som energi i vissa fall.
• Aminogrupp Är en funktionell grupp i kemi med den kemiska formeln –NH₂. Den består av: Ett kväveatom (N) Två väteatomer (H)
• Karboxylgrupp Är en funktionell grupp i organiska molekyler med den kemiska formeln –COOH (eller skrivs ibland som –CO₂H). Den finns i alla aminosyror och många organiska syror.
• Peptidbindning Är en kemisk bindning som kopplar ihop två aminosyror och bildar proteiner. Det är själva länken mellan aminosyrorna i en peptid eller ett protein.När två aminosyror går ihop, reagerar aminogruppen (–NH₂) på en aminosyra med karboxylgruppen (–COOH) på en annan. I reaktionen avges en vattenmolekyl (H₂O), och en peptidbindning (–CONH–) bildas.
• Polypeptid Är en lång kedja av aminosyror som är bundna till varandra med peptidbindningar.
• Fiberproteiner Är en typ av proteiner som är långa, trådliknande och ger struktur och styrka till olika vävnader i kroppen.De bygger upp fibrer som är starka och tåliga. De är ofta oflösliga i vatten, vilket gör dem bra som byggmaterial i kroppen. Exempel på fiberproteiner är keratin, kollagen och elastin. Ex. Keratin Finns i hår, naglar, horn och hud. Ger styrka och skydd.Kollagen Vanligaste proteinet i kroppen. Finns i bindväv, senor, hud och ben. Ger elasticitet och stadga.Elastin Finns i hud, blodkärl och lungor. Ger elasticitet, så att vävnader kan tänjas och återgå till sin form.
• Globulära proteiner Till skillnad från fiberproteiner (långa och trådliknande) är globulära proteiner mer kompakta och veckade till en boll-liknande form. De är ofta dynamiska och rörliga, vilket gör att de kan utföra många olika uppgifter.Ex. Hemoglobin – transporterar syre i blodet Insulin – reglerar blodsockernivån Enzymer som bryter ner mat eller bygger upp molekyler Antikroppar som bekämpar infektioner.
• Alfa spiral Mycket stabil pga vätebindningar inom polypeptidkedjan.
• Alfa keratin Det är ett strukturprotein som ger styrka och skydd åt yttre delar av kroppen. Består av långa, spiralliknande kedjor av aminosyror som kallas alfa-helixar. Dessa alfa-helixar snurrar ihop sig till en tvåkedjad spiral (en coiled coil), vilket gör proteinet starkt och tåligt.Alfa-keratin är svårt att bryta ner eftersom det har många sulfidbryggor (disulfidbindningar) mellan cysteinaminosyror i kedjorna, vilket ger extra stabilitet. Det är ett fibertåligt protein, vilket gör det perfekt för att skydda och ge mekanisk styrka.Hår Naglar Horn Hudens yttre lager.
• Fibriller är tunna, trådliknande strukturer som består av många proteinmolekyler som är organiserade i en stark och stabil form. De är en grundläggande del i flera fiberproteiner och spelar en viktig roll i att ge mekanisk styrka åt vävnader.Ofta ses fibriller i strukturproteiner som kollagen och keratin.
• Kollagen är ett av kroppens viktigaste strukturproteiner och är det vanligaste proteinet hos däggdjur. Det fungerar som ett byggmaterial som ger styrka och stadga åt vävnader. Ger bl.a. hud, senor, ledband mycket stor dragfasthet. Kan binda mycket vatten tack vare vätebindningarna.
• Gel En blandning av kollagen och vatten. "Gelatin" är framställd av kollagen från svinsvålar.
• Beta-lameller I vissa fiberproteiner ligger polypeptidkedjor pararellt och binds till varandra med vätebindningar. Polypeptidkedjorna bildar på så sätt långsamma strukturer som kallas _
• Beta-keratin är en typ av fiberprotein som främst finns hos fåglar och reptiler, och som bidrar till styrka och hårdhet i deras strukturer som fjädrar, klor, näbbar och sköldar.Till skillnad från alfa-keratin (som är spiralliknande/alfa-helix), är beta-keratin uppbyggt av beta-flak — platta, veckade strukturer där proteinkedjorna ligger bredvid varandra i lager. Denna beta-flakstruktur ger hårdhet och styvhet.
• Fibroin polypeptidkedjor som är sammanfogade till beta-lameller
• Silke Den tunna tråd som en larv producerar till sin puppa.
• Siden Vävs av silke från den berömda silkesfjärilen
• Sidokedjor Beteckans "R" i en aminosyras allmänna formel.
• Hemoglobin är ett globulärt protein som finns i röda blodkroppar och har som huvuduppgift att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader, samt att ta med sig koldioxid tillbaka till lungorna för utandning.
• Primär struktur Denna anger i vilken ordning aminosyrorna sitter i en polypeptidkedja.
• Sekundär struktur Denna anger om en polypeptidkedja bildar en alfaspiral eller om den ingår i en beta-lamell.
• Tertiär struktur Denna beskriver hur sekundärstrukturen är veckad.
• Kvartär struktur Denna anger hur ett kompilcerat protein är uppbyggd av olika polypeptidkedjor. Den visar med andra ord hur den gemensamma rymdstrukturen hos sammanfogade polypeptidkedjor ser ut.
• Hemgrupper är viktiga molekylära komponenter i vissa proteiner, särskilt i hemoglobin och myoglobin, som gör att dessa proteiner kan binda syre.
• Prostetisk grupp Den grupp som innehåller någon atomgrupp utöver polypeptiderna.
• Klorofyllmolekyler är gröna pigment som finns i växter, alger och vissa bakterier och är avgörande för fotosyntesen — processen där ljusenergi omvandlas till kemisk energi.Molekylen har en liknande struktur som hemgruppen i hemoglobin, med en porfyrinring, men med magnesium (Mg) i mitten istället för järn.
• Myoglobin Binder syre starkare än vad hemoglobin gör. Det kan därför ta upp syre från blodets hemoglobin och lagra det tills muskelcellerna behöver syret till sin energiomsättning (till cellandningen). Finns i våra muskler och är likt hemoglobin. Har hem grupper (med järnjoner) som prostetiska grupper.
• Albumin Är ett transportprotein som ingår i blodplasman (vätskan mellan blodkropparna). Det innehåller hydrofoba partier som kan binda andra ämnen med hydrofob karaktär ("lika löser lika").
• Kofaktor är en icke-proteinmolekyl eller jon som behövs för att ett enzym ska fungera korrekt. Kofaktorer hjälper enzymet att katalysera (påskynda) kemiska reaktioner.
• Koenzym är en typ av organisk kofaktor som hjälper ett enzym att utföra sin funktion. Det är en liten molekyl, ofta härledd från vitaminer, som binder till enzymet och deltar i den kemiska reaktionen.
• Substrat är den molekyl som ett enzym binder till och verkar på i en kemisk reaktion.
• Inhibitorer är molekyler som minskar eller stoppar aktiviteten hos ett enzym.
• En reversibel inhibitor Stänger ett enzym tillfälligt utan att detta skadas. Inhibitorer som verkar reversibelt kan var tävlande (kompetitiva) eller icke-tävlande (icke-kompetitiva).
• En tävlande inhibitor är en molekyl som tävlar med substratet om att binda till enzymets aktiva site (den plats där substratet normalt binder).Den har en liknande form som substratet och kan därför binda till samma plats på enzymet. När inhibiotorn sitter i den aktiva ytan kan substratet inte binda. Om substratkoncentrationen ökar mycket, kan substratet "tränga bort" inhibiotorn, eftersom de konkurrerar om samma bindningsplats. Tävlande inhibitorer ökar Km (substratkoncentrationen som krävs för att nå halvmaksimal hastighet) eftersom mer substrat behövs för att övervinna inhiberingen. Vmax (maximal reaktionshastighet) påverkas däremot inte, eftersom inhibiotorn kan konkurreras ut.
• En icke-tävlande inhibitor är en molekyl som binder till ett enzym på en annan plats än den aktiva ytan (kallas allosterisk site) och hämmar enzymets aktivitet utan att konkurrera med substratet om bindningen.Den binder bortom den aktiva platsen, alltså på en annan del av enzymet. När inhibiotorn binder ändrar enzymets form, så att substratet inte kan omvandlas till produkt lika effektivt, även om substratet fortfarande kan binda. Ökad substratkoncentration påverkar inte inhiberingen eftersom inhibiotorn inte konkurrerar om samma plats.Vmax minskar (den maximala reaktionshastigheten blir lägre) eftersom enzymets aktivitet försämras. Km påverkas inte eftersom substratets bindningsförmåga till enzymet är oförändrad.
• Irreversibel avstängning Kallas även enzymgifter. De förstör enzymer för gott. Kaliumcyanid är ett klassiskt enzymgift som förstör cellandningsenzymer och som däröfr kan döda en människa vid så låg dos som 0, 15g.
• Denaturerar När ett proteins molekylform och dess egenskaper ändras. Ex. ett ägg
• Proteinaggregat är klumpar eller kluster av felveckade proteiner som samlas ihop i cellen. De kan uppstå när proteiner inte veckas korrekt eller när de skadas och tappar sin normala struktur.
• Prokaryouta celler är encelliga organismer utan cellkärna.är de enklaste och äldsta celltyperna. De finns framför allt i bakterier och arkéer. De skiljer sig från eukaryota celler (som finns i djur, växter, svampar m.m.) genom att de saknar membranbundna organeller som cellkärna, mitokondrier osv.
• Eukaryota celler är mer komplexa celler än prokaryoter. De har en cellkärna som omger DNA:t, och flera membranbundna organeller som utför olika funktioner i cellen.
• Urdjur är en grupp encelliga eukaryota organismer. De är varken djur, växter eller svampar, men de beter sig ofta som små djur eftersom många kan röra sig och äta andra mikroorganismer. De tillhör riket Protister.
• Amöbor är encelliga urdjur (protozoer) som tillhör riket Protister. De är mest kända för sin mjukformiga kropp och sitt sätt att röra sig och fånga föda genom att bilda utskott kallade pseudopodier (”skengrävar”).
• Cellmembran (plsmamembran) är ett tunt hölje som omger cellen. Det fungerar som en gräns mellan cellens inre och omgivningen.Skyddar cellens inre delar. 🚪 Reglerar transport Bestämmer vad som får komma in och ut ur cellen (t.ex. syre, vatten, näring, avfall). 📞 Kommunikation Har receptorer som känner av signaler från omgivningen (t.ex. hormoner). 🔗 Kontakt med andra celler Hjälper celler att binda ihop sig i vävnader.består främst av ett dubbelt lager fosfolipider (ett "lipid-dubbellager") samt proteiner och ibland kolhydrater.
• Glykolipider är molekyler som består av två delar: 🧈 Lipid (fett-del) – sitter inbäddad i cellmembranets fosfolipidlager. 🍬 Kolhydratkedja – sticker ut på cellens utsida. 🧫 De finns i cellmembranets yttre lager, alltså den del som vänder utåt från cellen.🧭 Celligenkänning Hjälper immunsystemet att känna igen kroppens egna celler (och angripare). 🤝 Cellkommunikation Deltar i signalöverföring mellan celler. 🧲 Cell–cell-adhesion Hjälper celler att binda ihop sig med andra celler (viktigt i vävnader). 🦠 Receptorer för virus/bakterier Vissa glykolipider fungerar som "ankringspunkter" för virus eller bakterier.
• Glykoproteiner är molekyler som består av: Protein – en lång kedja av aminosyror. Kolhydratkedjor – fästa på proteinet, ofta på dess utsida (extracellulär del). De finns främst i cellmembranet, men också löst i kroppen (t.ex. i blodet).De är inbyggda i cellmembranets yttre lager. Kolhydratdelen sticker ut från cellens yta. Vanliga både i djurceller och växtceller. 🧬 Celligenkänning Hjälper kroppen att känna igen "egna" celler – viktigt för immunförsvaret. 🤝 Cellkommunikation Tar emot och skickar signaler mellan celler (fungerar som receptorer). ⚠️ Skydd Kolhydratdelen skyddar cellen mot kemisk och mekanisk skada. 🔗 Cell–cell-kontakt Hjälper celler att binda till varandra i vävnader. 🦠 Infektionspunkter Vissa virus och bakterier fäster på glykoproteiner för att infektera cellen.
• Receptorer är specialiserade proteiner som sitter i cellmembranet (eller ibland inne i cellen). Deras uppgift är att ta emot signaler från omgivningen, till exempel från: Hormoner Nervsignaler Tillväxtfaktorer Doftämnen eller smakämnen Ljus (i ögats synceller) När en signalmolekyl binder till en receptor, startas en reaktion inne i cellen – lite som att någon trycker på en knapp!En signalämne (ligand) binder till receptorn – t.ex. ett hormon. Receptorn ändrar form. Det sätter igång en signalväg inne i cellen – till exempel: Aktiverar gener Förändrar cellens ämnesomsättning Gör att cellen delar sig eller rör sig.
• Ämnestransporten handlar om hur cellen tar upp näring, syre och vatten samt gör sig av med avfall. Transporten sker genom cellmembranet, som är halvgenomsläppligt (semipermeabelt) – det släpper igenom vissa ämnen, men inte alla.
• Epitelceller är celler som bygger upp epitelvävnad, alltså kroppens ytvävnad. De täcker både kroppens utsida (som huden) och insidan av organ och kroppshåligheter (som tarmar, lungor och blodkärl)
• Glykokalyx Tät "päls" av kolhydrater . Bildar ett slemmigt och skyddande skikt tillsammans med vatten.
• Cellplasma (cytoplasma) trögflytande vätska innen i cellen. Består av vatten med en mängd lösta ämnen och den är plats för många kemiska reaktioner.
• Cellkärna är den stora, runda struktur som finns inne i nästan alla eukaryota celler. Den fungerar som cellens kontrollcenter och innehåller cellens DNA (arvsanlagen).
• lysosomer r små, runda organeller inne i eukaryota celler som fungerar som cellens städpatrull och återvinningscentral.
• Golgiapparat är en organell i eukaryota celler som fungerar som cellens postkontor eller paketeringscentral.
• Endoplasmatiskt retikulun (ER) (Nätverk) är ett stort nätverk av membran som finns i eukaryota celler. Det är som cellens fabriks- och transportvägar inuti cytoplasman.
• Endomembransystem är ett nätverk av membran i en eukaryot cell som samarbetar för att tillverka, transportera och bearbeta olika molekyler. Det hjälper till att hålla cellens inre miljö organiserad och effektiv.
• Mitokondrier är cellens kraftverk — små organeller i eukaryota celler som producerar energi. Är självständiga.
• Peroxisomer är små membranbundna organeller i eukaryota celler som fungerar som cellens reningsverk. Är självständiga.
• Ribosomer är små organeller i både prokaryota och eukaryota celler som fungerar som cellens proteinfabriker.
• Cellskelett Bildas av proteintrådar. är ett nätverk av proteintrådar inuti eukaryota celler som ger struktur, form och rörelse till cellen.
• Kromatin är den form som DNA och proteiner (främst histoner) har inne i cellkärnan när cellen inte delar sig. Det är alltså det löst packade DNA:t i cellkärnan.
• Nukleoplasma även kallat kärnsaft) är den geléliknande vätskan som fyller cellkärnan inuti en eukaryot cell. I den ingår bl.a. nukleotider och enzymer.
• Ribosomalt RNA Ett protein som ribosomerna är uppbyggda av.
• Microtubuli är tjocka, ihåliga proteinrör som är en viktig del av cellskelettet i eukaryota celler.
• Kornigt ER Den del av ER som täcks av ribosomer. Här tillverkas proteiner som ska transporteras iväg för att t.ex. lämna cellen, ingå i cellmembranet eller förpackas i lysosomer.
• Slätt ER Den del av ER som saknar ribosomer. Här bildas lipider som t.ex. de fosfolipider och kolesterolmolekyler som bygger upp cellens membran.
• Flexibla membran Cellmembran är flexibla och rörliga strukturer som omsluter cellen och dess organeller. De är inte stela utan kan ändra form och röra på sig.
• Vesiklar är små, membranbundna blåsor i cellen som fungerar som transportpaket för olika ämnen.
• Endocytos När en cell tar upp partiklar från omgivningen genom att innesluta dem i vesiklar som avknoppas inåt från cellmembranet.
• Exocytos Cellen tömmer partiklar från vesiklar till omgivningen.
• Sekretoriska vesiklar Innehåller det speciella proteinet. Dessa vesiklar förvaras sedan nära cellmembranet väntan på att en signal får cellen att tömma dem genom exocytos.
• Makrofager En form av vita blodkroppar som kan ta upp bakterier och andra främmande celler genom endocytos.
• Autolys (självdestruktion) Ett sätt för kroppen att bli av med döda celler. Är en viktig del i nedbrytningen av en kropp efter döden, tills dess mikroorganismer tar över de nedbrutande processerna. Ger inte upphov till ohälsosamma ämnen.
• Mörar är en process där kött får vila under kontrollerade förhållanden för att bli mörare och mer smakrikt. Under mörningen bryts bindväv och muskelfibrer ner, vilket gör köttet mjukare.
• Gravar är en traditionell metod för att inlagra fisk, oftast lax, i en blandning av salt, socker och dill. Det är en slags kallinläggning som gör fisken mörare och ger den en härlig smak. Hindrar bakteritillväxt samtidigt som vävnaderna genomgår autolys.
• Enzymet katalas är ett enzym som finns i nästan alla levande celler, särskilt i peroxisomer, och som hjälper till att skydda cellen från skadliga ämnen.
• Cilier (flimmerhår) De rörliga utskott som finns på ytan av vissa celler. Är korta utskott som sitter många tillsammans.
• Flageller (gisseltrådar) De trådlika utskott som finns på ytan av vissa celler. Är långa utskott som sitter ensamma eller i fåtaliga grupper.
• Intermediära trådar är en typ av proteinfibrer som är en del av cellskelettet i eukaryota celler. De är tjockare än aktinfilament men tunnare än mikrotubuli — därav namnet "intermediära".Proteinfibrer av mellanliggande tjocklek. Ger cellen mekaniskt skydd och stadga. Förankrar celler och stabiliserar cellkärnan. Viktiga för vävnaders hållfasthet, t.ex. i huden.
• Aktintrådar är tunna proteintrådar som är en viktig del av cellskelettet i eukaryota celler. De är också kallade mikrofilament.Tunna proteintrådar av aktin. Ger stöd och form åt cellen. Viktiga för cellens rörelse och delning. Dynamiska och kan snabbt ändra struktur.
• Motorproteiner är speciella proteiner i cellen som omvandlar kemisk energi (från ATP) till mekanisk rörelse. De fungerar som små “motorer” som transporterar saker inne i cellen.
• Dynein är ett motorprotein som rör sig längs mikrotubuli i cellen och transporterar material mot cellkärnan (mot minus-änden av mikrotubuli).
• Keratin Är ett fiberprotein som bildar intermediära trådar i bl.a. hudceller. Därför är huden så elastisk.
• Mikrovilli Små skott som finns på epitelceller i tarmen. De gör att tarmcellerna har en mycket stor yta, vilket gynnar näringsupptagningen från tarmen.
• Myosin Är ett motorprotein som har små fötter, som kan "vandra" över aktintrådar. De kan på så sätt förflytta två pararella aktintrådar i motsatta riktningar.
• Täta kopplingar Proteiner i cellmembranet kan skapa dessa mellan cellerna. De är så täta att vätska inte kan passera mellan cellerna. Detta är viktigt för t.ex. epitelvävnaden som klär insidan av tarmen. Där ska näringsuptagningen ske genom att cellerna först tar upp näringen genom cellmembranet. Tarmens lösta innehåll får alltså inte läcka mellan cellerna.
• Desmosomer Består av protein och finns i cellmembranet hos t.ex. epitel och muskelceller. De bildar starka kopplingar mellan cellerna och är dessutom förbundna med cellskelettet. På så sätt kan cellskelettet bilda ett sammanhängande närverk genom flera celler. Detta förklarar t.ex. hudens styrka och elasticitet.
• Öppna kopplingar Består av membranproteiner som bildar kanaler genom cellmembran som ansluter till varandra. På så sätt finns en direkt förbindelse mellan cellernas cellplasmor där joner och även större molekyler under fosterutvecklingen. Senare förekommer inte öppna kopplingar hos alla celltyper, men de är fortsatt viktiga. De medverkar t.ex. till hjärtats rytmiska rörelser genom att elektriska impulser kan spridas från cell till cell i hjärtmuskeln (genom förflyttning av joner).
• Inresekretoriska körtlar Så kallas körtlar som saknar utförsgångar och som avger sina produkter (hormonerna) direkt till blodet som strömmar genom körtlarna.Ex. Testiklar och äggstockar som sprider könshormoner.
• Sekundära budbärare är små molekyler inne i cellen som vidareförmedlar signaler från utsidan av cellen till dess inre. De är en viktig del av cellsignalering.
• Diffusion är en naturlig process där ämnen sprids från en plats med hög koncentration till en plats med låg koncentration — tills det blir jämnt fördelat.
• Entropi En grad av oordning.
• Nettoeffekten betyder den totala förändringen eller summan av vad som "blir kvar" efter att man räknat med allt som både tillförs och tas bort.
• Koncentrationsgradienten betyder att det finns en skillnad i koncentration av ett ämne mellan två områden.
• Passiv är när ämnen rör sig in eller ut ur en cell utan att det kostar energi (ATP). Det sker spontant — alltid från hög koncentration till låg koncentration, alltså med koncentrationsgradienten.
• Semipermeabelt betyder halvgenomsläppligt — alltså att vissa ämnen kan passera, medan andra inte kan. Det är ett begrepp som ofta används för att beskriva cellmembranet.
• Kanalproteiner är specialiserade proteiner i cellmembranet som fungerar som små "tunnlar" eller "kanaler" för att vissa ämnen ska kunna passera in eller ut ur cellen.
• Jonkanaler Kanaler för joner
• Passiva transportörer Dessa brukar vara mycket ämnesspecifika. Det finns några som bara binder glukosmolekyler. När detta händer ändrar transportörerna form så att glukosmolekylerna befinner sig på motsatt sida av cellmembranet när de åter släpps fria. Även denna transport följer koncentrationsgradienten och kostar därför ingen energi för cellerna.'
• Vattenkanaler (akvaporiner) Kanaler där vatten kan passera.
• Osmos Betyder diffusion av vatten genom ett semipermeabelt membran.
• Isotona när den har samma koncentration av lösta ämnen (t.ex. salter) som insidan av en cell. ➡️ Det betyder att vatten rör sig lika mycket in i cellen som ut ur den, så cellens storlek förändras inte.
• Aktivt Detta kostar energi som kan betalas med ATP.
• Pinocytos (Celldrickande) När cellen tar upp en vattenlösning av ämnen.
• Fagocytos När cellen tar upp fasta partiklar.

All None Save