Biologi frågor

The exercise was created 2016-10-22 by Pontusnord. Question count: 334.




Select questions (334)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Kolets oxidation i kemiska tecken med funktionell grupp ytterst på tecknet CH₄, CH₃OH, CH₂O CHOOH, CO₂
  • Växters energiproducerar organell under (Dagen, Natten) kloroplaster, mitokondrier
  • Består eukaryota yttermembram av bilager av fosforlipider
  • Böjda fettsyror är omättade fettsyror.
  • Platt lager av ett lipid bilager är energetiskt ogynsamt till skillnad från ett sphäriskt slutet.
  • Ett membram kan ses som flytande
  • Begrepp: ett membram som består av massa olika molekyler och inte bara fosforlipider mosaic
  • Hur molekylerna (t.e.x fosfosrlipider) i membram kan röra sig (S, F, R, F F) sidleds, flexa, rotera, flip floppa
  • Att membramet flip floppar sker sällan
  • Andra molekyler som bygger upp memramet (S, G, P) steroider, glycolipider, proteiner
  • Stukturlikheter mellan molekyler som finns i membramet (fosforlipider, steroider och glycolipider) (H D, M D, H D) Hydrofil del, mellan del, hydrofob del
  • Kolestrols (steroid) funktion i membramet och vilket utrymme de fyller ut (där de finns) (Göra det, utrymmet vid) stelt, omättade fettsyror
  • Proteiners funktion i memramet (T, K, A, R, E) transport, kanal, ankare, receptor, enzym
  • Kolhydraters funktion i memramet (K, I) kommunikation, immunförsvar
  • Membram proteiner sitter oftas i / igenom bilagret men kan även fästa sig utanpå eller på andra proteiner.
  • Protein strukturer som kan fästa sig i membramet (stabilast, icke stabilast) alfa helix, beta sheet
  • För att beta sheets ska vara stabila i membramet behöver de flätas in i membramet.
  • Gör att röda blodkroppar ej är sfäriska förankringsproteiner
  • Aktiv transport i membramet pumpar
  • Passiv transport i memramet (K, D) kanal, diffusion
  • Krävs för transport mot koncentration gradienten energi
  • Olika typer av gradient (K, E) koncentration, elektrokemisk
  • Förutom energi eller gradient reglering av en jonkanal så finns det även mekanisk
  • Exempel på en kanal proteiner (som transporterar vatten) aquaporiner
  • Innermembramet inneslutter (E, G, M) endoplasmatiskt retikulum, golgi apparaten, mitokondrierna
  • Enzym som flyttar enskilda fosforlipider till andra sidan av bilagret flippases
  • Enzym som flyttar enskilda fosforlipider slumpmässigt till andra sidan av bilagret scramblases
  • Desto mindre och opolär molekylen är, desto lättare diffuderar den över membramet
  • Alla enzym är (typklass av ämnen) protein
  • Enzym sänker aktiveringsenergin
  • Ett enzym kan påskynda att en reaktion sker men inte påverka jämnvikten
  • Olika strategier för att enzym fungerar (Ä O, K I, S B, M) Ändra orientering, kovalent intermediär, syra baser, metaljoner
  • Ofta kombinerar enzym olika strategier för att göra sitt syfte.
  • Ämnen som passar perfekt till ett aktivt säte på en enzym gift
  • Nivå när enzymet inte kan agera snabbare oavsett koncentrationen substrat vmax
  • Formell för Km, S=substrat km = ([s]*vmax)/2
  • På en Lineweaver-Burk plot identifieras XX vid y-axeln (x=0) och YY vid x-axeln (y=0) (XX, YY) 1/vmax, -1/km
  • Aminosyra: D (namn, laddning) aspartan, -
  • Aminosyra: E (namn, laddning) glutamin, -
  • Aminosyra: K (namn, laddning) lysin, +
  • Aminosyra: R (namn, laddning) Arginin, +
  • Istället för att utvinna energi i ett stort steg så utvins det i små steg
  • Används som elektronacceptor vid oxidation förutom när det bildas en dubbelbindning NAD+
  • FAD används bara som elektronacceptor där det bildas en dubbelbindning
  • Stegen då vi bryter ner maten, från mat -> energi glykolysen, pyruvat oxideringen, citronsyracykeln, oxidativ fosforylering
  • Steg i cellandningen som kolhydrater går in i glykolysen
  • Ämne och processer som proteiner går in i cellandningen (ordningen mat-> energi) pyruvat, acetyl coA, citronsyracykeln
  • Ämne som fett går in i cellandningen acetyl coA
  • Elektron och H bärare kinoner
  • Process i cellandningen som inte fungerar om det inte finns syre tillgängligt och ämnet som orsakar att det inte fungerar. oxidativa fosforyleringen, NADH
  • Helhetsformel vi anaerob cellandning pyrovat → laktat → ATP
  • Långa kolkedjor knoppas av innan glykolysen.
  • XX används i anabolism. YY och ZZ fås i katabolism. (XX, YY, ZZ) NADPH, NAD, FADH₂
  • Katabolisk motsvarighet till glykolysen (ungefär den baklänges) Glukoneogenes
  • Kemisk reaktions skillnad mellan glukoneogenes och glukolysen. Glukoneogenes använder andra enzymer
  • Organeller som har eget DNA och eget membram (dubbelmembram i cellen) (Eu cell, Eu och Vä cell) mitokondrier, kloroplaster
  • Fotosystem består av delarna (i logisk ordning) fotosystem 2, fotosystem 1, calvin cykeln
  • Slutprodukten av fotosyntes (C, S) C3P, syre
  • Enzym som behövs i calvin cykeln. Världens vanligaste enzym rubisco
  • Här sker fotosystem 2 och 1 thylakoidets membram
  • Här sker calvin cykeln stroma
  • Med C3P från calvincykeln kan växten skapa makro sockermolekyler
  • Kallas insidan av thylakoid lumen
  • Här sker och pyruvat oxideringen och citronsyracykeln mitokondrierns matrix
  • GTP funktion i cellandningen, bilda ATP från ADP
  • När NADH bildas i citronsyra cykeln frigörs även en proton
  • Skapar gluconeogenesis XX och från vad YY (XX. YY) glukos, pyruvat
  • Förutom cellandning så kan ATP generas från nedbrytning av glykogen
  • P.g.a av att mitokondrien har varit en levande organism innan så kan den dela sig till skillnad från andra organeller.
  • mitokondrien kan ändra sin orientering, antal, storlet och position för att gynna cellen.
  • Komplexen / pumparna som den oxidativa fosforyreleringen sker (logisk ordning) NADH dehydrogenase, cytocrom c reductase, cytocrom c oxidase, ATP syntase
  • ATP syntase kan funka i båda hållen, som skapare av ATP och proton pump.
  • Energi bärare mellan fotosystem 1 och calvin cykeln NADPH
  • prokaryota har inte cellkärna men eurokaryota har.
  • Likheter mellan prokaryota och eurokaryota (M, D. R. P. Me) membran, DNA, RNA, protein, metabolism
  • Saker som sticker ut för euokaryota celler (S, K, L D, M och K, E S, K C) stora, kärna, linjärt DNA, mitokondrier och kloroplaster, endomembrane system, komplicerat cytoskelett
  • Saker som sticker ut för prokaryota celler (S, I K, C D, I O, I E S, E C) små, ingen kärna, cirkulärt DNA, inga organeller, inget endomembran system, enkelt cytoskelett
  • Skillnad mellan djur och växtcell (växtcell har, har också istället för mitokondrier, V) cellvägg, kloroplaster, vacoule
  • Var genuttryck och proteinsyntes sker skiljer sig åt mellan prokaryoter och eukaryoter.
  • Syntes av RNA utifrån informationen i DNA Transkription
  • Syntes av protein utifrån informationen i RNA Translation
  • Transkription och translation sker i cytoplasman och är direkt kopplade i prokaryota celler.
  • I prokaryota celler sker transcription och translation parallellt.
  • Vätskan i cellen cytosol
  • Vätskan i cellen samt organeller och cytoskellett cytoplasma
  • Även prokaryota celler är organiserade , detta kan ses då vissa proteiner bara finns på specifika platser.
  • Vakoulens funktioner i en växtcell (V T, L, N) vatten tryck, lagring, nedbrytning
  • Den moderna taxonomin (från minst grupp till högst) arkéer, bakterier, eukaryota
  • Hos vilka organismer finns ribosomer? alla
  • Arkéer är prokaryota celler
  • Speciellt för akéer gentemot bakterier (E M, U M, C I) extrema miljöer, unika membranlipider, cellens information
  • Cellens storlek styrs främst av (Y-VF, D, K av V M) yt-volymförhållandet, diffusionshastighet, koncentrationen av viktiga molekyler
  • Cellhölje, den del av cellmembranet som ligger utanför lipidskiktet och som är rik på kolhydrater glykokalyx
  • Cytoskelettet består av (från störst i diameter till minst) Mikrotubili, intermediära filament, mikrofilament
  • Består flageller och cilier av mikrotubili
  • Mikrotubili har en (tecken) + och - ände.
  • Krävs i kritisk koncentration för att mikrotubili ej ska falla sönder GTP
  • Förankring för minusänden av mikrotubili i cellen MTOC
  • Vanlig MTOC där det finns 2 st centrioler som har okänd funktion centrosome
  • Består mikrofilament (aktinfilament) utav XX och är orienterat som YY (XX, YY) F-aktinpolymerer, alfa helix
  • Mikrofilament växer snabbare/långsammare i + änden snabbare
  • Aktinfilament och tillhörande motorproteiner svarar för mycket av rörelsen hos organismer.
  • Mikrofilament är via förankringproteiner anslutna till plasmamembranet
  • M.h.a aktinbindande protein kan mikrofilament ordna sig i (O F och N) olika former och nätverk
  • Den tätare delen av cytoskelettet där mikrovilli sitter fast terminal web
  • Är den mest stabila och olösliga delen av cytoskelettet. intermediära filamentet
  • Det intermediära filamentet är XX och inte YY tillskilland från mikrotubili och mikrofilament. (XX, YY) elastiskt, polariserat
  • Intermediära filament är vävnadsspecifika och hittas enbart i multicellulära organismer.
  • Specifikt för mikrotubili i cytoskelettet. Bidrar med motstånd
  • Mikrofilament generar spänning i cytoskelletet.
  • Import av ämen genom membran i cellen (i små vesiclar) endocytos
  • Export av ämen genom membran i cellen (i små vesiclar) exocytos
  • Kallas RNA när det är enzym ribozymes
  • Organell: Tar hand om gifter i en säker miljö (vesiclar) där väterperoxid bryter ner det peroxisome
  • Organell: Vesicle (runt membram med ngt i) lysosome
  • Antal goligapparater, kärnor och endoplasmatiskt retikulum i en cell (nummer) 1
  • Portarna för kärnan från cytosolen använder diffusion för små molekyler och aktiv transport för stora molekyler kallas kärnporer
  • Viras DNA runt för att bli mindre histoner
  • DNA i kärnan som aldrig läses av, mörkt på bild och finns oftas vid utkantent heterokromatin
  • DNA som bara läses av ibland Fakultativt heterokromatin
  • DNA som är aktivt och ljust på bild eukromatin
  • Cellkärnans skellet som består av intermediära filament Nukleär lamina
  • Cellkärnans ribosom fabrik, varierar i storlek och oftast runda. Mörkt på bild nukleolerna
  • Tillverkar protein ribosomer
  • Ribosomerna består av XX subenheter som är YY varandra. ZZ finns mellan enheterna och inuti plats för AA st BB (XX, YY, ZZ, AA, BB) 2, ovanpå, mRNA, 3, tRNA
  • De olika typerna av endoplasmatiskt retikulum (den med ribosomer, den utan) granulärt, slätt
  • Proteiner XX oftast innan de är färdiga. Detta kan sker i YY. (XX, YY) förädlas, slätt endoplasmatiskt retikulum
  • Sätt för proteiner att transportera över GER (under tiden de bildas, efter de har bildats) Cotranslationellt, Posttranslationellt
  • SER (slätt endomplasmatiskt retikulum) funktioner (O G, Ko, Ka, S och F) oskadliggöra gifter, kolhydratmetabolism, kalciumlagring, steroid och fettsyntes
  • Tillverkas förutom protein i endomplsmatisk retikulum membrankomponenter
  • Ämnen från *XX kommer till *YY med ZZ. I YY slutförs AA av proteiner som sedan ska transporteras ut ur BB (XX, YY, ZZ, AA, BB) ER, Golgi, transportvesiklar, sortering och packning, cellen
  • Vesiklar vandrar på mikrotubili från golgi komplexet.
  • Kan vesiclar vandra på med XX för att genomföra exocytos (XX, M, CM) motorproteiner, mikrotubili, cellmembran
  • Olika sorter av endocytos (stora saker, hormoner enzmer) fagocytos, pinocytos
  • När en vesikle tas in genom endocytos och sedan vandra igenom och skickas ut genom exocytos transcytos
  • Vesiklar som finns när ngt kommer in som ska brytas ner (ordning från inkommen till nedbryten) tidig endosome, sen endosome, lysosome
  • Vesikler som är helt svart på TEM sen endosome
  • Vesikle som har svart prickar i sig lysosome
  • Igenkännetäcken för peroxisomer (Kr Kä, O S) kristalin kärna, olika storlekar
  • Lagringsveskilar (här lagrar cellen på ämnen) inklusioner
  • Proteiner avsedda för mitokondrierna färdas inte i veskilar
  • Golgi tar även hand om endocytotiskt upptagna proteiner
  • Två typer av pinocytos (ta in vatten för att reglera storlek, inte det) clathrinoberoende, receptormedierad
  • 2 typer av cellrörelse (MF B, MT B) mikrofilament baserad, mikrotubili baserad
  • I muskler vandrar XX på YY vilket kräver ZZ och skapar kontraktion. (XX, YY, ZZ) myosinfilament, aktinfilament, ATP
  • Muskeltyp: Tvärstrimmiga Flera kärnor per cell Mitokondrier Viljestyrda skeletmuskler
  • Muskeltyp: Oregelbundet förgrenad En kärna per cell Många mitokondrier hjärtmuskelatur
  • Muskeltyp: Inte så många mitokondrier En kärna per cell Ej viljestyrd glatt muskelatur
  • Cellmigration sker med hjälp av mikrofilament
  • Faktorer som kan få celler att emigrera (Kemisk gradient, elektrisk fällt, rigidity gradient, cellfästpunkter, ljusintensitet, gravitation, topograisk gradient inget namn så ej med) chemotaxi, electrotaxi, mechanotaxi, haptotaxi, phototaxi, geotaxi
  • Transport längst mikrotubili: från - till + kinesin
  • Transport längst mikrotubili: från + till - dynein
  • Cilliers funtionm (Långa/kort,, I av F, Fl M) kort, förflyttning, insamling av födoämnen, flytta miljön
  • Likhet mellan cilier och flageller (A, C, M Z, är P) axonemstruktur, centrioler, mellan zon, är plasmamembranutskott
  • Axonemstrukturen även kallad XX strukturen har YY st ZZ i mitten och AA st BB (XX, YY, ZZ, AA, BB) 9+2, 2, mikrotubili, 9, runtom
  • Täcker myosinhuvuden tropomyosin
  • Golgi apparaten består av delanra (T N, C N, M D) trans nätverk, cis nätverk, medial del
  • Typ av endoplasmatiskt retikulum som finns runt muskelfibrer sacroplasmatiskt retikulum
  • Kvävebaserna (A, T, G, C) adenine, tymin, guanin, cytosin
  • I RNA är kvävebaser XX utbytt mot YY (XX, YY) tymin, uracil
  • 5' -> 3' nedström
  • 3' -> 5' uppström
  • Ordning som ribosomer läser (nedström/uppström) nedström
  • Bryter ner proteiner i cellen till aminosyror proteases
  • Bakteriers delningssätt klyvning
  • Jästceller delninssätt knoppning
  • Växtcellers delningssätt avspärrning
  • Djurceller delningssätt konstriktion
  • När DNA skapar DNA replikation
  • DNA:ts ryggrad (från ytterkanten till nästa sträng) fosfat, socker, nukleotid
  • Ämnesklass A G puriner
  • Ämnesklass T C pyrimidiner
  • Alfa helixen kan delas in i två delar per segment (den stora, den lilla) major groove, minor groove
  • Protein som DNA virar in sig i kromatin
  • Kallas XX och består av YY st ZZ där DNA med kromatin binder runt. (XX, YY, ZZ) nukleosom, 8, histoner
  • XX koncentrationen ökar och minskar i ett cykliskt förlopp under cellens liv cyklin
  • Enzym kan aktiveras med (ATP brukas) XX och kan inaktiveras på motsatt håll. fosforylering
  • Cellfaserna (från början till slut) M, G1, S, G2
  • Begrepp: reglerad celldöd apoptos
  • DNA är vriden åt höger
  • De tre DNA typerna (stabilast, ber nt/varv, den vänstervridna) B, A, Z
  • DNA är negativt laddat
  • Cyklin bildar komplex med XX och då bildas YY vilket har ZZ aktivitet då cyklin koncentrationen är högst (XX, YY, ZZ) cdk, cyklin-cdk, högst
  • Finns i mitten av kromosomen centromere
  • Begrepp: Har (0, 2, många) uppsättningar av kromosomer haploid, diploid, polyploid
  • För att vesiklar ska kunna identifieras och ledas till rätt plats finns det ett rab protein på den som känns igen av tethering proteinet.
  • Överkorsningen mellan homologerna i meios chiasma
  • Celltyp där Telomererna förkortas vid varje celldelning somatiska
  • Enzymet telomeras förlänger kromosomerna
  • Nukleol syns inte i M-fasen men annars.
  • Sockret i ryggraden på (RNA, DNA). Bara en OH grupp extra på RNA:s ribos, deoxiribos
  • Replikation sker alltid (riktning) nedströms
  • Telomeras finns bara i (typ av cell) könsceller
  • Enzym som unzippar DNA helicase
  • DNA stranden XX som helicase är fast på och den andra YY. (XX, YY) lagging strand, leading strand
  • Helicase rör sig (riktning) nedströms
  • Enzym som skapar komplementär DNA sträng till leading strand DNA polymerase
  • Enzym som visar DNA polymerase vart den ska börja RNA primase
  • DNA syntes sker ALLTID i 5’-3’-riktning
  • DNA polymerase har 2 säten, ett för DNA polymerisation och ett för korrekturläsning
  • En kromoson består av 2 syster kromatider
  • Begrepp: Kvävebas frekvens där transkriptionen börjar promoter
  • Promoter i kvävebaser TATAAAA
  • Outtryckligt DNA sekvenser introner
  • Uttryckande DNA sekvenser exoner
  • Får mikrotubili att böja sig genom att omsluta och kontrahera de dynein
  • Inte riktigt fas i mitosen men då cellerna "knoppas" från varandra cytokinesis
  • Vid cytokines bildas det en fåra med hjälp av aktin och myosinfilament som slicar av cellen på mitten.
  • Kontraktil ringen minskar i storlek under cytokinesen
  • Vesiklar som bildar ny cellvägg i växtceller under cytokinesis kommer från (organell) golgi
  • Skillnad mellan organell (mitokondrier, kloroplaster) DNA och organism DNA. Organell har XX DNA och har många YY av DNA:T (XX, YY) plasmid, kopior
  • Batkerier har hög/låg gen densistet hög
  • Ribosomala RNA-generna ligger i clusters kallade XX (förkortning) och har YY st (XX, YY) NOR, 5
  • Alla mRNA strängarna är inte lika långa och kan därför ha olika baser kvar efter stopkodonet.
  • Gener finns i olika varienter som kallas alleler
  • Begrepp: En cell utkomma av meios gameter
  • Repressorns förmåga att binda in kan styras av en ligand
  • uttrycket av flera gen-produkter styrs från samma promoter, sällsynt i eukaryoter Operon
  • Transkriptionen regleras av proteiner som binder till DNA
  • Många olika transkriptionsfaktorer kan binda in och påverka transkriptionsstarten
  • Kan användas för att stänga av gen (M av P) metylering av promotern
  • Konsekvenser av en metylerad promoter(T K inte I S, M I P B) transkriptionsfaktorer känner inte igen sekvens, metyligenkänande proteiner blockerar
  • RNA polymeras behöver/ behöver inte en primer behöver inte
  • Består alltid en peptidkedja direkt från ribosmen av (Start, slut) amin, karboxylsyra
  • Introner är (vanliga/ovanliga) ovanliga i bakterier
  • Begrepp: klyver bort introner och sätter ihop exoner splicing
  • RNA protein komplexet som splicar spliceosome
  • Gör att samma gen kan ge olika proteiner i olika vävnader alternativ splicing
  • Processeringen av RNA till färdigt mRNA (P 5' C, P P(A), S) påsättning 5' cap, påsättning poly(A)svans, splicing
  • XX faktorer kan signalera en ändrad gen-expression. Yttre
  • Celldelning kan stimuleras och innhiberas av (Y S) yttre signaler
  • En differentierad cell har inaktiverat vissa gener permanent.
  • XX genetisk information finns kvar i differentierade celler. (all/ingen) All
  • Typ av kloning: embryot får utvecklas till en ny individ. reproduktiv
  • Typ av kloning: embryot delas upp på tidigt stadium, cellerna odlas i provrör och stimuleras till differentiering. Terapeutisk
  • Ämnen i den centrala dogman (börnan till slut) DNA, RNA, protein
  • Eukaryota celler behöver även ett protein komplex till skillnad från promoter för att starta transcriptionen.
  • Det finns XX st proteiner som splicar RNA och de kallas YY (XX, YY) 5, snurps
  • Nuclear pore complexes kontrollerar om mRNA i kärnan är redo att lämna
  • Vad en stamcell kan dela sig till (S C, S S) speciliserad cell, sig själv
  • Vanlig sjukdom som man botar med stamceller från benmärgen blodcancer
  • För att föra in en ny gen genom genterapi kan det göras med hjälp av ett retrovirus
  • Stamcell typ: kan bli allting, "första cellerna" totipotenta
  • Stamcell typ: Embryonala, är transplantationsspecifika pluripotenta
  • Stamcell typ: Kan bara bilda celler av en viss typ t.e.x blodceller multipotenta
  • Protein som "dockar" i ett Adhesionsbälten cadherin
  • Stor stabil fästpunkt av proteinplack vilket cadheri kan binda sig från desmosome
  • Liknar desmosomer men fäster i ECM (basal lamina) hemidesmosomer
  • Liknar hemidesmosomer men är typiskt för migrerande celler Focal adhesions
  • Sammankoppling mellan celler som förhindrar molekylers rörelse mellan cellerna. Tvingar cellerna genom cytoplasman tight junctions
  • Tight junctions förhindrar även proteinernas rörlighet i cellmembranet, något som gör att cellerna kan vara polära
  • Sammankoppling bildar kanaler mellan celler så att cellernas cytoplasma kommer i direktkontakt med varandra. gap junctions
  • Här skapas cellerna som används för att bygga upp ECM cellerna
  • Istället för extracellulärt matrix har växtceller cellvägg
  • ECM består av (S P, P, V G) strukturella proteiner, proteoglykaner, vidhäftande glykoproteiner
  • Vanliga strukturella proteiner (Vanlig, ger elasticitet) kollagen, elastin
  • Proteoglykaner bildar matrix och binder in vatten
  • Elastin av molekyler som är kovalent bundna till varandra i ett nätverk.
  • Mycket stora molekyler som bäddar in kollagen och elastin i ett gelliknande nätverk. proteoglykaner
  • Finns i brosk och även fritt som smörje medel. Finns också i ögat p.g.a hög bryningssindex Som bunden kan den bidra till mycket långa elastiska proteoglykaner med stor återhämtningsförmåga. Hyaluronsyra
  • Vanliga vidhäftande glykoproteiner (F, L) fibronektin, laminin
  • Vidhäftande glykoproteiner funktioner (B P och K, B R) binda proteoglykaner och kollagen, binda receptorer
  • är viktig dels för cellernas form även om det finns på utsidan, men också för cellernas rörelse. fibronektin
  • Separerar epitelceller från bindväv, som ligger runt muskelceller, fettceller och Schwanncelle basallamina
  • Basallamina fungerar både som XX och som YY för molekyler och celler. Barriären är ZZ beroende på var den finns (XX, YY, ZZ) strukturstöd, barriär, selektiv
  • är cellytereceptorer som går genom cellmembranet (transmembrana proteiner) och integrerar cytoskelettet med extracellulära matrix integriner
  • Gapjunktions kan styras utifrån cellen av t.e.x nervceller att öppnas och stängas.
  • Ungefär hur många specialiserade celler finns det? 200
  • "Grodbladen" i embryot bildar sedan 3st vävnadssorter (N, M, E) nerv, muskel, epitel
  • Former för epitelvävnad (S, Ku, Ko) squashad, kub, kolum
  • Typ av bindväv: lucker och tät bindväv samt fettvä egentlig
  • Typ av bindväv: blod och lymfa flytande
  • Typ av bindväv: brosk och ben stödjande
  • Kan finnas i egentlig bindväv förutom kollagen fibrer, elastin och interstitiell vätska (M, F) makrofager, fibroblaster
  • Olika typer av bindvävnad (L, F, T) lucker, fett, tätt
  • De tre olika muskeltyperna (S, H, G) skelett, hjärt, glatt
  • Smörjer huden och motverkar bakterietillväxt, lågt pH. Mynnar i hårsäckarna eller direkt på huden talgköttlar
  • Hudens lager, (från topp till botten) epidermis, dermis, hypodermis
  • Finns bland annat i dermis (B, N, S, T, H) blodkärl, nerver, svetköttlar, talgköttlar, hårsäckar
  • Många deffincierade celler (kan/ kan inte) kan inte dela på sig och därför krävs precoursor celler som kräver stamceller.
  • Om cellerna fortsätter dela sig ohämmat så bildas ingen (F V) funktionell vävnad
  • Cellen känner av de yttre förhållandena med hjälp av receptorer i membranet
  • Vad genetiska mutationer kan göra för en cell (S F, I K, S E T, inte G A) svara felaktigt, inte kommunicera, stimulera egen tillväxt, inte genomföra apoptos
  • Kan mutationer leda till (F P, Ä G, I F) förändra protein, ändra genexpression, ingen förändring
  • Klass av gen som ofta är måltavla för mutatuion; förlorad skyddande och inhiberande funktion. tumörsuppressor gen
  • Klass av gen som ofta är måltavla för mutatuion; stimulerar celldelningen och/eller överlevnad. proto-onkogen
  • (Sant/falskt) Man kan ärva en mutation och därför ha högre risk för cancer sant
  • En tumör består av celler med flera olika mutationer.
  • Enzymet telomeras aktiveras i cancer-celler och förlänger kromosomerna och möjliggör fortsatt celldelning.
  • Om cancer celler tar sig över basal lamina och in i blodsystemet/lymf systemet så kan de sprida sig till resten av kroppen.
  • Cancer celler är speciellt inkränkande (invasive) på andra vävnader då de oftast fattar adhessions proteiner som t.e.x caderine
  • Olika typer av långväga signaler (långsamma, snabba) endokrina, neuronala
  • Olika typer av endokrin kommunikation (celler i närheten kommunicerar, cancercell stimulerar sig själv, 2 celler brevid varandra kommunicerar) parakrin, autokrin, juxtakrin
  • Hur signal transduktionen fungerar i cellen first messanger, receptor, second messanger
  • Vanliga first messanger molekyler samt var de finns. (H, C, N, E eller B) hormoner, cytokiner, neurotransmittorer, ECM eller blodet
  • Samma signaleringsmolekyl kan resultera i olika typer av svar.
  • Signal molekyler kan delas in i (stora H, små h) stora hydrofila, små hydrofoba
  • Receptorer kan finnas (F i M, M till Må) fast i membranet, membran till mål
  • Membran receptorer kan baseras på (J K, G P, E) jon kanal, G proteiner, enzymer
  • Typ av receptor som läkemedel ofta går på G proteiner
  • Adenylatcyklas bildar (second messenger) C-amp
  • Notch signalering= kontaktsignalering
  • vilken ekvation talar om vilken membranpotential varje ämne (jon) ger! nernst
  • Olika typer av neuroner (S, M, I) sensorisk, motorisk, interneuron
  • Joner som påverkar aktionspotentialen (K, N, Kl) kalium, natrium, klor
  • Den totala membranpotentialen beskrivs av goldman ekvationen
  • I Na/K pumpen kommer XX joner ut och YY joner in. (XX(jon och st), YY(jon och st)) 3 natrium, 2 kalium
  • Jonkanalerna kan inte öppnas igen direkt - detta kallas refraktärperiod
  • Om den sammanlagda insignalen från dendriterna når tröskelvärdet så startar en aktionspotential , annars händer inget
  • Nervsignaler kodas med frekvensen av aktionspotentialerna
  • Myelin (Schwannceller) kan få signalerna att gå snabbare
  • Det är inte bara myelin som påverkar retledningshastigheten, diametern hos axonen är också viktig!
  • De olika synapserna (snabba, långsamma men lätta att kontrollera) elektriska, kemiska
  • En synaps räcker inte, det är den sammanlagda effekten som avgör om det startar en aktionspotential
  • Nervgifter påverkar främst (del på nerven) synapsen
  • Nerver består av (B av A, S H) buntar av axoner, skyddande hinnor
  • Ifall en nerv skaddas kan det bildas en ny.
  • Om en cell inte får signaler så begår de nästan alltid apoptis
  • Alla aminosyror är kirala utom glycine och har en L och D form.
  • Peptidbindningen mellan aminosyror sker mellan (funktionella grupper1 - funktionellgrupp2) karboxylsyra - amingrupp
  • Proteiner i alphahelixform är ofta (HFo och HFi) hydrofoba och hydrofila
  • Krafter som påverkar och håller samman en proteinstruktur (K, S B, W, V, H E) kovalenta, salt brygga, wdw, vätebindningar, hydrofoba effekter
  • En svavel brygga håller samman cysteine proteiner, både inom och emellan molekylen.
  • DNA manipulative enzymes (Skära förkorta DNA, sätta ihop DNA, kopiera DNA) nucleases, ligases, polymerases
  • Ju högre numeriska apperatur detso högre upplösning blir bilden.
  • Olika typer av ljusmikroskop (använder fluorescent markörer, använder laserljus och kan få en 3D bild fluorescentmikroskop, konfokalmikroskop
  • Mikroskop; Elektroner som studsar på ytan och fångas upp av en detektor scanning mikroscope
  • Mikroskop: Kräver vakum, kan bara se döda celler, ser igenom substratet transmissions elektron mikroskop
  • Biologiska prover har ofta svag kontrast därför olika tekniker används för att se proverna.
  • Vanliga metoder som man gör för att preparera ett biologiskt mikroskop prov (F, S, K) fixering, snittning, kemikalier
  • Negativa joner (t.e.x klorjoner) minskar potentialen till skillnad från kalciumjoner
  • Kallas det när ett DNA klippande enzym lämnar två matchande dubbelsträngade DNA strängar i ändarna blunt ends
  • Kallas det nät ett DNA klippande enzym skapar ojämna singelsträngda DNA strängar sticky ends
  • I gelelektroflores så är de molekylerna som rör sig mest de största/minsta? minsta

All None

Shared exercise

https://spellic.com/eng/exercise/biologi-fragor.6713134.html

Share