Biologibegrepp genetik

gen kodar för ett specifikt protein vilket är en egenskap

protein alla våra egenskaper är olika proteiner

DNA nukleinsyran med vår genetiska kod

nukleinsyra finns två sorter, RNA och DNA

enzym påskyndar kemiska processer i kroppen

aminosyra det som bygger upp proteiner

essentiella aminosyror de vi måste få i oss via kosten

nukleotid bygger upp DNA-strängarna och består av en fosfatgrupp, en sockergrupp och en kvävebas

monosackarid sockergrupp, en del av nukleotid

deoxiribos sockergruppen i DNA

ribos sockergruppen i RNA

kvävebaser adenin (A), tymin (T), cytosin (C), guanin (G), urasil (U), ordningen på dessa bestämmer vilket protein som bildas

vätebindning bindningen som håller ihop de två spiralerna i DNA via de komplementära kvävebaserna

proteinsyntesen proteintillverkningen

histon proteinet som DNA:t rullar ihop sig runt för att bilda kromosomer

kromosom en ihoppackad DNA-molekyl

mRNA messenger, kopierar specifik gen i DNA

tRNA transport, transporterar aminosyror

rRNA bygger upp ribosomer

Photo 51 första bilden på DNA, presenterad av James Watson och Francis Crick

triplett tre kvävebaser i rad i DNA och det kodar för en aminosyra

replikation när DNA kopierar sig själv, sker vid celldelning

helikas enzymet som lindar upp DNA-molekylen och bryter vätebindningarna mellan kvävebaserna

DNA-polymeras enzymet som fogar samman de nya kvävebaserna med de ursprungliga kedjorna

transkription DNA omskrivs till mRNA

translation aminosyror sätts på rad och bildar protein

RNA-polymeras enzym som öppnar DNA då de ska omskrivas till mRNA

kodon en triplett på mRNA

intron information i DNA som inte fyller någon funktion, klipps bort vid transkriptionen

exon information i DNA:t som fyller någon funktion

ribosom tar tag i mRNA-kedjan och länkar samman aminosyrorna från tRNA

antikodon en triplett i tRNA

genreglering hur gener kan stängas av/sättas på i olika celler

styrsekvens visar var en gen börjar

karyotyp kromosomuppsättningen

autosomala kromosomer kromosomer i par 1-22

könskromosomer kromosomer i par 23, XX eller XY

mitos vanlig cellldelning

meios reduktionsdelning

modercell cellen som delar sig i två vid celldelning

dottercell cell som bildas vid celldelning

könscell celler med 23 kromosomer och en från mamman och en från pappan bildar en ny individ

diploida celler celler med dubbel kromosomuppsättning

haploida celler celler med enkel kromsomuppsättning

systerkromatid två kopior av samma DNA-molekyl och sitter ihop i ett kryss

centrom punkten där systerkromatiderna sitter ihop

cellpoler de två olika sidorna av cellen vid celldelning

kärnspole utvecklas från cellpolerna och tar tag i centromerna på systerkromatiderna för att dra de åt varsitt håll

interfas cellens "vanliga tillstånd, i slutet kopieras DNA-molekylerna

profas DNA-molekylerna (systerkromatiderna) bildar kromosomer

metafas kärnmembranet löses upp och kromosomerna radar upp sig i mitten

anafas kärnspolar drar varsin systerkromatid åt varsin cellpol

telofas cellen delar sig

könlös förökning när en individ förökar sig utan partner, kloner bildas. Bra för att producera många individer på kort tid

könlig förökning två individer parar sig för att få en avkomma, bildar variation bland individerna

mutation förändring i arvsmassan

genmutation förändring i endast en gen

kromosommutation hela eller stora delar av kromosomer tillkommer eller försvinner vid celldelning

Turners syndrom könskromosomuppsättningen är X

klinefelters syndrom könskromosomuppsättningen är XXY

Downs syndrom tre kromosomer i par 21

inavel korsning mellan närbesläktade individer

förvärvade egenskaper egenskaper man fått under livet

epigenetik att förvärvade egenskaper går i arv

Gregor Mendel genetikens fader

dominanta anlag vinnande anlag som ger uttryck om man bara fått det från en förälder

recessiva anlag vikande anlag som behövs från båda föräldrarna för att egenskapen ska ge uttryck

homologa kromosomer kromosomer i samma par, innehåller samma slags gener

allel genvariant t.ex. gen för blomfärg men det finns både för vit och lila

locus platsen på kromosomen som genen sitter på

homozygot allelerna är lika, dvs AA eller aa

heterozygot allelerna är olika, dvs Aa

klyvningstal fenotyperna i ett korsningsschema t.ex. 2:2

genotyp genuppsättningen (från korsningsschema) t.ex. Aa, aa, AA

fenotyp det man ser (från korsningsschemat) t.ex. svart eller vit färg på päls hos kaniner

kvalitativa egenskaper finns inga mellanformer/blandningar. Blir dominant eller recessivt. T.ex. blomfärg: lila eller vit

kvantitativa egenskaper egenskaper som framträder i varierad grad (ej bara dominant och recessivt). Ex. längd, ögonfärg

polygena egenskaper egenskaper som beror av flera olika genpar

könsbundet arv anlag som bara finns på X-kromosomen, om det är recessivt påverkar det mest killar

pedigree släkttavla som visar hur egenskaper/sjukdomar ärvs

intermediär nedärvning ingen allel dominerar över den andra, avkomman får en blandning, dvs röd och vit blomfärg ger rosa avkomma

multipla alleler då det finns fler än två alleler av samma gen t.ex. blodgrupper (A, B, 0)

kodominant nedärvning två dominanta anlag ger uttryck samtidigt t.ex. AB-blodgrupp

Click

Type

Listen

Games

Print