Block 2 Kap 1 Konstitutionell rätt

All None Save

• Konstitutionell rätt innefattar dels hur lagar blir till, dels fri- och rättigheter för landets medborgare samt hur den offentliga makten kontrolleras. Till stor del regleras detta av Sveriges fyra grundlagar.
• Demokrati innebär att de som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att påverka hur landet ska styras genom regelbundna val.
• Rättstrygghet innebär en visshet om att rättsväsendet tillgodoser medborgarnas rättigheter.
• Rättssäkerhet innebär att lagar och regler ska vara formulerade så att konsekvensen av en handling går att förutse på förhand.
• Rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder, med självständiga domstolar och frihet från godtycke.
• Rättssystem består av lagar och regler.
• Rättsregler är nedskrivna och av riksdagen beslutade lagar.
• Sanktion det vi normalt kallar för ”straff”, och som exempelvis kan vara böter eller fängelse.
• Rättsordning det system av rättsregler som består av grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter.
• Normhierarki den inbördes ordning som visar vilka lagar och regler som styr andra lagar och regler.
• Grundlagar är grundläggande regler för hur politiska beslut ska fattas.
• Politiskt system det system av institutioner och aktörer (personer, i detta fall tjänstemän) som tillsammans påverkar hur Sverige ska styras genom exempelvis vilka lagar och regler som ska råda.
• Representativt styrelseskick innebär att de representanter som sitter i riksdagen är folkvalda.
• Parlamentariskt styrelseskick innebär att den offentliga makten utgår från folket och att regeringen måste ha riksdagens förtroende.
• Folkrepresentation lagstiftande församling bestående av valda företrädare för folket.
• Regioner kallades tidigare för landsting och är självstyrande enheter som motsvarar län.
• Kommuner är geografiskt avgränsade områden med ett visst lokalt självstyre.
• Den lagstiftande makten har riksdagen, det vill säga folkrepresentationen.
• Skattepengar inbetald skatt som finansierar viktiga samhällsfunktioner.
• Den verkställande makten har regeringen, som förverkligar de lagar som riksdagen har stiftat.
• Riksdagens talman landets högsta valbara ämbete. Talmannen leder riksdagens arbete.
• Den dömande makten har de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna samt specialdomstolarna.
• Likhetsprincipen innebär att myndigheter ska behandla alla lika, oavsett exempelvis nationalitet eller utbildning.
• Objektivitetsprincipen innebär att alla de som arbetar på myndigheter ska vara sakliga och opartiska.
• Monarki ett statsskick i vilket statschefen är en monark, det vill säga kung eller drottning.
• Successionsordningen är den grundlag som reglerar vem som kan bli Sveriges statschef.
• Successionsrätten arvsrätten till Sveriges tron.
• Tryckfrihetsförordningen är en grundlag som innehåller regler för yttrandefrihet i tryckta skrifter (tidningar och böcker) samt offentlighetsprincipen för allmänna handlingar.
• Offentlighetsprincipen är en grundlagsskyddad princip som ger medborgarna insyn i myndigheternas arbete.
• Allmänna handlingar är handlingar som vem som helst har rätt att ta del av
• Lyckta eller stängda dörrar möjligt vid en rättegång som behandlar särskilt känsliga uppgifter.
• Yttrandefrihetsgrundlagen är den yngsta av de fyra grundlagarna och reglerar rätten att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor i medier, som radio och tv samt nätbaserade medier.
• GDPR (dataskyddsförordningen) är en EU-förordning om behandling av personuppgifter som gäller som svensk lag.
• Utgivningsbevis intyg som i vissa fall behövs för att få ge ut exempelvis en tidning.
• Förtal är exempelvis att felaktigt peka ut en annan person som brottslig.
• Hets mot folkgrupp att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande mot en grupp människor.
• Statsråd enskild ledamot av Sveriges regering.
• Lagar är rättsregler som beslutas av riksdagen.
• Offentlig rätt lagar som reglerar den enskildes rättigheter och skyldigheter gentemot stat, region och kommun.
• Civilrätt lagar som reglerar förhållanden mellan enskilda människor, mellan enskilda och företag eller mellan företag.
• Balkar samling av lagar inom ett rättsområde.
• Tvingande lag är en lag eller rättsregel som inte kan avtalas bort.
• Dispositiv lag är en lag eller rättsregel som kan avtalas bort.
• Förordningar är mer detaljerade regler om en specifik lag.
• Föreskrifter kan exempelvis vara anvisningar från en myndighet eller lokala ordningsregler.
• Motion är ett förslag om en ny lag eller om en lagförändring som kommer från en riksdagsledamot.
• Utredning ett projekt som tillsätts för att utreda en fråga.
• Betänkande är ett utredningsförslag som lämnas till regeringen.
• Remiss en möjlighet för organisationer och myndigheter att ge synpunkter på betänkandet.
• Proposition är ett förslag till ny lagstiftning.
• Utskott en mindre del av en beslutande församling i till exempel riksdagen.
• Lagrådet myndighet med uppgift att granska nya lagar.
• Domstolar Sverige har tre typer av domstolar (allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar).
• Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
• Tingsrätten den första instansen i allmänna domstolar.
• Laga kraft när tiden för överklagande är över, och ingen har överklagat, gäller domen. Den vinner laga kraft.
• Åklagare den statligt anställda jurist som leder förundersökningen och för talan mot den åtalade i brottmål i huvudförhandlingen.
• Målsägare den som har blivit utsatt för ett brott.
• Hovrätten andra instans i frågor som har tagits upp av tingsrätt.
• Prövningstillstånd för domar i brottmål där fängelse finns i straffskalan behövs inget prövningstillstånd, men för övriga fall bedömer den högre instansen om målet ska tas upp.
• Högsta domstolen den högsta av de allmänna domstolarna. Domar i denna domstol blir vägledande för framtida mål.
• Prejudikat vägledande domar i Högsta domstolen.
• Rättegångsbalken regelverket för domstolarnas arbete.
• Förvaltningsdomstolar behandlar ärenden som gäller myndighetsbeslut. De är förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.
• Kollektivavtal avtal på arbetsmarknaden mellan arbetsmarknadens parter.

All None Save