BV1 - Begrepp - an exercise made by wengro450 on Spellic.com

lingua tunga

os hyoideum tungbenet

palatum durum hårda gommen

palatum molle mjuka gommen

uvula gomspenen

glandula submandibularis underkäkspottkörteln

glandula sublingualis tungspottkörteln

glandula parotis öronspottkörteln (största)

capsula fibrosa njurkapseln

cortex renalis njurbarken

medulla renalis njurmärgen

pelvis renalis njurbäckenet

pyramides renalis njurpyramider

calices renalis njurkalkar

papilla renalis njurpapill

a. arcuata bågartär mellan njurens mark och märg

nefron njurens funktionella enhet

ren njure

ureter urinledare

urethra urinrör

vesica urinaria urinblåsa

filiform papillae trådformade papiller, ej smak

fungiform papillae svampformade papiller, med smaklökar

pharynx svalg

oesophagus matstrupe

peritoneum bukhinna

mesenterium tarmkäx, veck av bukhinna som fäster tarmen

cavum oris munhåla

vesica billiaris gallblåsa

ventriculus/gaster magsäck

fundus magsäckens övre del

corpus magsäckens kropp

cardia övre magmun

pylorus nedre magmun

appendix vermiformis blindtarmsbihang

caecum blindtarm

colon ascendens uppåtgående tjocktarm

colon transversum tvärgående tjocktarm

colon descendens nedåtgående tjocktarm

colon sigmoideum s-formad tjocktarm

rectum ändtarm

canalis analis analkanalen

m. sphincter ani externus yttre analsfinktern (viljestyrd)

m. sphincter ani internus inre analsfinktern

duodenum tolvfingertarmen

jejunum mellersta tunntarmen, huvudsaklig absorption

ileum sista tunntarmen, B12-absorption, gallrester

pancreas bukspottkörtel

ductus choledochus gemensam gallgång, d. hepatits + d. cysticus

ductus cysticus gallblåsegången

ductus hepaticus communis gemensamma levergången

alveolus lungblåsa

bronchus luftrör

cartilago cricoidea ringbrosk

cartilago thyroidea sköldbrosk

cartilago trachealis trakealbrosk

cavum nasi näshålan

cavum oris munhålan

epiglottis struplock

larynx struphuvud

lobus lunglob

m. diaphragma diafragma, huvudmuskel andning

mm. intercostales externi yttre revbensmuskler, inandning, ökar volymen

mm. intercostales interni inre revbensmuskler, utandning, minskar volymen

plica vocalis stämband

plica vestibularis falska stämband

pulmono lunga

trachea luftstrupe

a. coronaria dx/sin kranskärl hö/vä

aorta stora kroppspulsådern, från ventriculus sin

atrium dextrum höger förmak

atrium sinistrum vänster förmak

cor hjärta

truncus pulmonalis lungartärstam, från ventriculus dex

v. cava inferior nedre hålvenen, syrefattigt blod från underkroppen

vena cava superior övre hålvenen, syrefattigt blod från överkroppen

valva aortae aortaklaff, fickklaff

valva atrioventricularis dextra tricuspidalisklaff, segelklaff

valva atrioventricularis sinistra mitralisklaff, segelklaff

valva trunci pulmonalis lungartärklaff, fickklaff

ventriculus dexter höger kammare

ventriculus sinister vänster kammare

sinus coronarius kransven

a. carotis communis gemensamma halsartären

a. carotis interna inre halsartären

a. carotis externa yttre halsartären

a. hepatica communis gemensam leverartär = a. hepatica propria + a. gastroduodenalis

truncus coeliacus bukaortaartären = a. hepatica communis + a. splenica + a. gastrica sinistra

a. hepatica propria egentliga leverartären, från a. hepatica communis

a. gastrica dexter högra magsäcksartären, från a. hepatica propria längs curvatura minor

a. gastrica sinister vänstra magsäcksartären, från truncus coeliacus längst curvatura minor

a. splenica mjälteartären, från truncus coeliacus

a. gastroomentalis dexter högra mag-tarmkäxartären, från a. gastroduodenalis längs curvatura major

a. gastroomentalis sinister vänstra mag-tarmkäxartären, från a. splenica längs curvatura major

a. pancreaticoduodenalis bukspottskörtel-tolvfingertarmsartären, flera grenar

a. mesenterica inferior nedre tarmkäxsartären, från aorta abdominalis

a. mesenterica superior övre tarmkäxsartären, från aorta abdominalis

a. renalis njurartären, från aorta abdominalis

a. iliaca communis gemensamma tarmbensartären, från aorta abdominalis

a. iliaca interna inre tarmbensartären, försörjer bäckenorganen

a. iliaca externa yttre tarmbensartären, försörjer benen

truncus brachiocephalicus huvud-armstammen = a. carotis communis dx + a. subclavia dx

a. sublavia dx höger nyckelbensartär, från truncus brachiocephalicus

a. subclavia sin vänster nyckelbensartär, från arcus aorta

a. vertebralis dx/sin kotartär, från a. subclavia

v. brachiocephalica dx/sin huvud-armven = v. subclavia + v. jugularis interna

v. jugularis interna dx/sin inre halsvenen, från v. brachiocephalica, parig med a. carotis

v. porta leverportvenen = v. mesenterica superior + v. splenica

v. mesenterica inferior nedre tarmkäxsven, från colon t/d/s till v. splenica

v. mesenterica superior övre tarmkäxsven, från duodenum/caceum/colon dx till v. porta

v. iliaca externa yttre tarmbensven

v. iliaca interna inre tarmbensven

a. cerebri anterior främre hjärnartären, från a. carotis interna, förser frontal- och parietalloberna medialt

a. cerebri media mellersta hjärnartären, från a. carotis interna, förser frontal, parietal, temporal lateralt

a. cerebri posterior bakre hjärnartären, från a. basilaris, förser occipitial och inferiora temporal

cerebrum storhjärnan

cortex cerebri hjärnbarken

cerebellum lillhjärnan

diencephalon mellanhjärnan = thalamus + hypothalamus

mesencephalon mitthjärnan, del av hjärnstam, motoriska banor

pons hjärnbrygga, förbinder cerebrum med cerebellum

medulla oblongata förlängda märgen, sensorisk och motorik, livsviktiga centra

medulla spinalis ryggmärgen

retina näthinnan, ljus till nervsignal, in via n. opticus

chiasma opticum synnervskorsning, dx/sin nerv korsas

tractus opticus synnervsbana, från chiasma optimum till thalamus

gyrus postcentralis primära somatosensoriska cortex, tar emot sensorisk information

gyrus precentralis primära motorcortex, styr viljestyrda rörelser

gyrus cinguli emotioner ( främre), minne (bakre)

brocas area talproduktion, frontalloben

wernickes area språkförståelse, temporalloben

var/hur-strömmen rakt över occipitalloben till g. postcentralis

vad-strömmen över temporalloben

antal celler i hjärnan 90 miljarder nervceller, lika många gliaceller

makroglia = astrocyt, oligodendrocyt

mikroglia nervsystemets immunförsvar

astrocyt makroglia, återupptag av signalsubstans

oligodendrocyt makroglia, skapa myelin i CNS

lobus limbicus gyrus cinguli + gyrus parahippocampalis, känslor och minne

lobus insularis sensorisk från kroppens insida

gyrus parahippocampalis framför hippocampus, minne + rumslig orientering

lobus frontalis viljestyrka rörelser, problemlösning, beslutsfattande, personlighet, brocas area

lobus parietalis sensorisk information, koordination öga-hand-rörelser

lobus temporalis hörsel, talförståelse = wernickes area

lobus occipitalis syncentrum, tolkning av synintryck

sulcus centralis gräns mellan motoriskt och sensoriskt centrum

sulcus lateralis skiljer temporallob från frontal- och parietallob

sulcus parietooccipitalis bakre gräns för parietalloben

vanligaste platsen för stroke a. cerebri media

glutamat vanligaste retande NT

GABA vanligaste hämmande NT

glycin vanlig hämmande i ryggmärgen

acetylkolin både retande och hämmande NT, motorneuron

dopamin NT viktig för motorik och belöning

serotonin NT viktig för motorik, hunger/mättnad, stämningsläge

noradrenalin NT i autonoma NS

snabb "vanlig" synaps direkt signalering genom receptorer på postsynaptiskt membran

långsam modulerande synaps signalering genom g-proteinkopplade receptorer

jonotrop receptor jonkanal

metabotrop receptor g-proteinkopplad receptor

ventriculus lateralis sidoventrikel, vätskefyllt hålrum

ventriculus tertius tredje ventrikeln

aqueductus cerebri cerebral akvedukt, leder CSF mellan tredje och fjärde ventrikeln

ventriculus quartus fjärde ventrikeln

kommisur bansystem, korsar mittlinjen t.ex. corpus callosum

projektionsbana bansystem, till annan nivå t.ex. capsula interna

associationsbana bansystem, kopplar samman delar i samma hemisfär

basala ganglier = nucleus caudatus, putamen, globus pallidus: motorik, minne, belöning, start och stopp

nucleus caudatus kontroll, planering av rörelser, inlärning, minne och motivation

putamen starta och kontrollera rörelser

striatum = nucleus caudatus + putamen, inputregion från cortex + thalamus

globus pallidus interna + externa regelrar motorik genom hämning av överdrivna rörelser, outputregion till thalamus som projicerar tillbaka till cortex

hypothalamus homeopats, autonoma NS, hormoner, limbiska systemet

amygdala bearbetar känslor, ffa. rädsla kopplat till minne

hippocampus minne, bildning av långtidsminne, rumslig orientering, känslobaserade minnen

thalamus bearbetar sensorisk information, filtrerar till cortex

tractus corticospinalis pyramidbanan/kortikospinala banan, motorisk, överkorsning i medulla oblongata, synaps i ventralhornet med/utan interneuron

tractus spinothalamicus sensorisk bana = smärta, temp, grov beröring. korsning i ryggmärgen, synaps i dorsalhorn + thalamus

dorsal column baksträngsbanan, sensorisk bana = lätt beröring, tryck, vibration, synaps i medulla oblongata + thalamus

interneuron motorisk synaps med interneuron = koordinera fler muskler, finjustering. Utan = snabba, precisa rörelser, finmotorik

modulering reglera/finjustera signal innan den når målet (ex. muskel), ex. via interneuron

nervus opticus CN 2, förmedlar syninformation från retina

nervus fascialis CN 7, ansiktsnerven, ansiktsuttryck + smak

nervus trigeminus CN 5, tuggning + känsel i ansiktet

nervus vagus CN 10, kommunikation hjärna/inre organ

cornu anterior ventralhorn, motorisk

cornu posterior dorsalhorn, sensorisk

radix anterior ventralrot, främre delen av spinalnerven, motorisk efferent axon

radix posterior dorsalrot, bakre delen av spinalnerven, sensorisk afferent axon

ganglion sensorium nervi spinalis dorsalrotsganglion, knuta på dorsalroten, innehåller sensoriska nervcellskroppar

Vilka är de tre typerna av neuron? motorneuron, sensoriskt neuron, interneuron

ranvierska noder omyeliniserade områden mellan myelinskidorna

cervikal segment 8 st, armar

torakala segment 12 st, torzo

lumbala segment 5 st, ben framsida

sacrala segment 5 st, ben baksida

reciprok hämning agonistmuskel kontraherar, antagonistmuskel slappnar av, ex böja armen (biceps kontraherar, triceps hämmas), skapas via interneuron i ventralhorn som hämmar antagonistens motorneuron

sträckreflex muskel sträcks = sensorisk signal dorsalt, synaps utan interneuron, motorneuron stimulerar agonistmuskeln = kontraktion, via interneuron hämning av antagonist = reciprok hämning

flexorreflex smärtreceptorer aktiveras = sensorisk signal, synaps med interneuron i ventralhorn, motorneuron stimulerar flexormuskeln (agonist) = drar bort kroppsdel, extensormuskeln (antagonist) hämmas = reciprok hämning

agonist muskel muskeln som utför rörelsen

antagonist muskel muskeln som motverkar rörelsen

cerebrocerebellum yttre del av cerebellum, planerar rörelser

spinocerebellum inre del av cerebellum, finjusterar rörelser

högre kognitiva funktioner beslutsafattande, emotioner, minne

associationscortex största delen av cortex, kan göra kopplingar mellan olika info

primära sensoriska cortexområden liten del av cortex, sköter endast en sak, ex. syn

neocortical circuitry lager i djupa cortex, 6 st

broadmanlager 4 info från thalamus kommer hit

broadmanlager 2-3 skickar information till andra delar cortex

broadmanlager 5 viktig output från cortex

broadmanlager 6 skickar info till thalamus

pyramidceller sköter långväga kommunikation i cortex, glutamat som NT

modulatoriska system thalamus skickar info till cortex + cortex skickar info till thalamus

deklarativt minne kan återberättas

semantiskt minne deklarativt, minnas fakta, thalamus + hippocampus

episodiskt minne deklarativt, komma ihåg sammanhang/händelse, thalamus + hippocampus

icke-deklarativt minne kan utföra men ej förklara varför vi kan det

procedurerna minnen icke-d, automatisk vana, basala ganglier

priming icke-d, "autocomplete"-funktion, neocortex

klassisk conditioning icke-d, ex. koppla ljud till smärta, amygdala + cerebellum

habituation + sensation icke-d, reflexbågar

5 liter hur många liter blod finns i kroppen?

transport av näring, slagg och värme, kommunikation, immunförsvar vilka är blodets tre funktioner?

pacemakerceller, retledningssystem, hjärtmuskelceller vilka är hjärtats tre celltyper?

pacemakerceller styr hjärtfrekvensen spontant, finns i SA-noden

retledningssystemet leder impulser genom hjärtat

myokardiet =hjärtmuskelceller, kontraktiva celler, tvärstrimmiga

pacemakerceller skapar spontan aktionspotential = hjärtfrekvens, hjärtmuskelceller kontraherar = slagvolym, retledningssystemet leder aktionspotentialen och koordinerar = slagvolym hur påverkar hjärtcellerna slagvolym och hjärtfrekvens?

systole kontraktion, segelklaffar stängda, kammartryck > artärtryck = fickklaffar öppnas

diastole avslappnat, ifyllnad, segelklaffarna öppna, lågt kammartryck

hjärtljud uppkommer då blodet studsar mot de stängda klaffarna

slagvolym, SV volymen blod hjärtat pumpar ut på ett slag

hjärtfrekvens, HF antal slag/minut

hjärtminutvolym, HMV volymen blod som pumpas ut på en minut

HMV = SV x HF

sinusknutan vad reglerar hjärtfrekvensen?

hjärtats återfyllnad, perifert motstånd, kontraktilitet = hår hårt hjärtat kontraherar vad påverkar slagvolymen?

arterioler små blodkärl som kan kontrollera sin storlek = blodtrycksreglerande

vasokontraktion = minskat blodflöde

vasodilatation = ökat blodflöde

venoler reservoar av blod

kapillärer minsta blodkärlen, vätske- och substansutbyte genom osmotisk- och blodtryck

blodtryck normalt 120/80, högst vid aorta och sjunker genom kretsloppet

öka HMV alt. vasokontraktion, reabsorption i njurarna hur kan blodtryck regleras?

medelblodtryck = HMV x TPM

TPM = totalt perifert motstånd

reglera upp pga. evolution, vanligt med hypertoni är kroppen bäst på att reglera upp eller ner blodtrycket?

stora och medelstora artärer har lager med elastiska celler = underlättar pumpning av blodet

pulmonella kretsloppet lungkretsloppet, lägre tryck och tunnare ventrikelvägg

systemkretsloppet kroppen, högt tryck och tjockare ventrikelvägg

pericardium hjärtsäck, fibröst parietalt lager, seröst visceralt lager

blodplasma 90% vatten, resten plasmaproteiner

erytrocyter röda blodkroppar, transport av O2 genom hemoglobin

leukocyter immunförsvarsceller

trombocyter blodplättar, viktiga för koagulation/hemostas

övre luftvägars funktion rening, fuktning, värmning

nedre luftvägars funktion leda luften, gasutbyte

inspiration vila m. diafragma + m. intercostale externi kontraherar, lungans volym ökar, trycket minskar = luft dras in

expiration vila andingsmuskulatur relaterar, volym minskar, tryck ökar = luft åker ut

forcerad andning muskler används även vid utandning, m. intercostalis externa

koncentrationsgradient/tryckskillnad, utbytesyta, kort diffusionsavstånd vilka faktorer påverkar gasutbytet i alveolerna?

hemoglobin transporterar 98% av all O2, ändrar form efter hur mycket syre som binder. Ökat syretryck = hem binder lättare

fritt, bundet till hemoglobin alt. som bikarbonat = pH-reglering hur transporteras CO2 i blodet?

känsligast för Co2-nivåer, viljestyrt + andningscentrum i hjärnstammen vad reglerar andningen?

respiratorisk alkalos kan ske vid hyperventilation, andas ut mkt CO2 = basiskt blod

kroppens vätskerum intracellulär vätska + extracellulär vätska

intracellulär vätska ca 25 liter hos vuxen, joner K+, Mg2+

extracellulär vätska = vävnadsvätska + plasma, ca 15 liter hos vuxen, Na+, cl-

vatten-saltbalans, syra-bas, blodtryck/blodvolym, avlägsning vilka är njurens funktioner?

filtration, reabsorption/återabsorption, sekretion, utsöndring njurens fyra steg av rening

filtration sker i bowmans kapsel, H2O, salt och glukos filtreras ut till tubulussystemet. Stora molekyler (protein + erytrocyter) avgår i efferent arteriol

180 liter hur mycken primärurin bildas på ett dygn?

återabsorption sker i tubulussystemet, salt, näring och H2O tas tillbaka till blodet

proximala tubulus här sker primära återupptaget av H2O

distala tubulus här sker primära återupptaget av salt, aktiv transport

henles slynga vattenpermeabel, urinen koncentreras

1-2 liter hur mkt sekundärurin produceras per dygn? 99% av primärurinen reabsorberas

sekretion sker i distala tubuli/samlingsröret, aktiv transport från blodet till njuren, t.ex. K+

via anding eller njuren hur kan blodets syra-basbalans regleras?

vid lågt pH: H+ utsöndras till samlingsröret, bikarbonatbuffert hur funkar njurens pH-reglering?

samling celler som har liknande uppgifter definiera vävnad

yttre/inre kroppsdel med specifik funktion och form, består av vävnader definiera organ

stroma stödjevävnad i ett organ

parenkym funktionell vävnad i ett organ

epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad, nervvävnad vilka är kroppens fyra typer av vävnader?

epitelvävnad = ytepitel, körtelepitel

stödjevävnad = egentlig bindväv, fettväv, brosk, ben, blod/benmärg

muskelvävnad = skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur, glatt muskulatur

serösa + mukösa körtelepitelceller spottkörtlars mikroskopiska struktur

skelettmuskulatur i tre olika riktningar, tungpapiller (fungiform + filiform) tungans mikroskopiska struktur

1. tunica mucosa = lamina epithelialis - lamina propria - lamina muscularis mucosae, tela submucosa, tunica muscularis, tunica adventitia/serosa digestionskanalens mikroskopiska struktur

retroperitoniala organ ligger bakom periotoneum, ex. njurar, aorta

intraperitoneala organ organ som är helt täckta av bukhinnan, ex. caecum

brunners mukösa körtlar finns i tela submucosa i duodenum, utsöndrar slem och bikarbonat för att skydda tarmen genom neutralisation av HCl

plica circulares breda, korta villi i ileum

cylinderepitel finns i colon, saknar villi, jämn yta

bägarcell producerar slem, finns bland epitelceller

sant i colon finns många lymfocyter, sant/falskt?

lieberkühns kryptor körtelgångar i tunn- och tjocktarmen

mukösa halsceller producerar slem i gaster

huvudceller producerar pepsinogen

parietalceller producerar intrinsic factor + HCl

endokrina celler producerar hormoner

den saknar lamina muscularis mucosa + tela submucosa, inga bägarceller vad skiljer gallblåsans mikroskopiska uppbyggnad från tarmens?

betaceller insulinproducerande, dominerande i langerhanska cellöarna i pancreas

alfaceller producerar glukagon

består av stort antal enheter - lobuli, hexagonformade. centralven i mitten, portazoner som hörn = artär + ven + gallgång leverns mikroskopiska struktur

kupfferceller fagocyterande celler i levern

ito-celler celler som lagrar A-vitamin i levern

salutogena förhållningssättet fokusera på det friska

1. transaminering, 2. oxidativ deminering, 3. urecykeln vilka är stegen i aminosyrametabolism?

puriner kvävebas, större, tvåringade = A & G

pyramidiner kvävebas, mindre, enkelriktade = C, T, U

komplementära, parar ihop med varandra vad är sambandet mellan puriner oh pyramidiner?

aerob glykolys glukos till pyruvat, cytoplasma i alla vävnader

anaerob glykolys glukos - pyruvat - laktat, NAD+ bildas, cytoplasman i skelettmuskler vid hårt arbete

link reaction/pyruvatdehydrogenasreaktion puryvat blir acetylkoenzymA, sker i alla vävnader med mitokondrier, i mitokondriens matrix

citronsyracykeln AcCoA blir CO2, NADH, FADH2, ATP, i alla aeroba vävnaders mitokondriematrix

andningskedjan/elektrontransportkedjan NADH/FADH2 blir ATP + H2O, i alla aeroba vävnaders inre mitokondriemembran

beta-oxidation nedbrytning av fettsyror till AcCoA, NADH, FADH2, i levern, mitokondriematrix

glykogenolys nedbrytning av glykogen till glukos, i lever (blodsocker) och muskler (eget bruk), cytoplasma

glukoneogenes nybildning av glukos från laktat, aminosyror och glycerol, i levern, cytoplasma, mitokondrier, ER

glykogensyntes/glykogenes glukos blir glykogen, i lever och muskler, cytoplasma

lipolys nedbrytning av triglycerid till glycerol + fettsyror i fettvävnad, cytoplasma

fettsyrasyntes AcCoA blir triglycerider, lever och fettvävnad, cytoplasma

transaminering aminogruppen från as. överförs till alfa-betoglutarat = as. glutamat bildas, alla celler i cytoplasma + mitokondrie

deaminering aminogruppen från glutamat frigörs = ammoniak, lever och njurar, mitokondrie

ureacykeln omvandlar ammoniak från deamineringen till urea, endast i levern, cytoplasma + mitokondrie

hydrater av kol, aldehyd eller keton hur ser kolhydraters struktur ut?

d-glukos viktigaste sockret

beta-d-glukos OH-gruppen uppåt i ringen

alfa-d-glukos OH-gruppen nedåt, kan brytas ned

glukos, fruktos, galaktos, deoxyribos, ribos vilka är de fem viktigaste monosackariderna?

hexoser 6 kolatomer i ringen = glukos, fruktos, galaktos

pentoser 5 kolatomer i ringen = glukos, galaktos

triacylglycerol = triglycerid, tre fettsyror, en glycerol

lipid = fettsyror, triacylglycerider, fosfolipider, steroider

fettsyror kolkedjor med karboxylgrupp längst ut

mättad fettsyra endast enkelbindning

omättad fettsyra en dubbelbindning

fleromättad fettsyra flera dubbelbindningar

triglycerid fettsyror som bildar estrar med glycerol

fosfolipid två fettsyror, glycerol och fosfatgrupp = polär

steroider ringformade, ex. kolesterol viktig för membranstruktur

dubbellager av fosfolipider, insprängt kolesterol som reglerar fluiditeten, transportproteiner, omättade fettsyror gör membranet mer permeabelt beskriv cellmembranets principiella struktur

nukleosid kvävebas + socker (pentos)

nukleotid kvävebas + socker (pentos) + fosfat

opolära, polära, basiska, sura, aromatiska vilka är de fem grupperna av aminosyror?

aminogrupp, karboxylgrupp och variabel R-grupp beskriv generella strukturen av aminosyror

vätebindning (polära), disulfidbrygga (opolära), jonbindning/saltbrygga (sur/basisk), hydrofoba interaktioner (aromatisk) vilka typer av bindningar kan olika sidokedjor ingå i?

primärstruktur ordningen av aminosyror

sekundärstruktur t.ex. alfa-helix/beta-flak, vätebindning mellan karbonyl- och aminogrupp i ryggen

tertiärstruktur interaktion mellan sidokedjorna

kvartärstruktur interaktion mellan flera polypeptidkedjor, endast vissa proteiner

peptidbindning sekundärstruktur, aminogrupp binder till karboxylgrupp, kondensationsreaktion, resonansbindning

primärstruktur = peptidbindning, sekundärstruktur = vätebindning, tertiärstruktur = saltbrygga, hydrofoba krafter, disulfidbrygga, vätebindning, kvartärstruktur = samma som tertiär vilka bindningar ingår i proteiners olika strukturnivåer?

vanlig i stora proteiner, vriden moturs, vätebindning, R-grupper pekar utåt, finns i hemoglobin beskriv alfahelixen

helixbrytande aminosyror prolin och glycin, prolin med sin stora ringslutning och glycin ty endast H som R-grupp = för flexibel

vrids medurs, tätare vriden än alfahelix (3 vs. 3.6 aa./varv), trippelhelix, repetitiv struktur - var tredje aa. är alltid glycin, bredvid sitter ofta prolin beskriv kollagenhelixen

kedjor ligger intill varandra, hålls ihop av vätebindn., två typer - parallell/antiparallell, böjen orsakas ofta av prolin eller glycin och innefattar 4 aa. beskriv beta-flaket

parallellt betaflak riktningen går åt samma håll, dvs. C- och N-terminal på samma sida

antiparallellt betaflak C-och N-terminal på motsatt ända

då beta-flaket byter riktning, orsakas av prolin och/eller glycin, omfattar 4 aa. beskriv beta-svängen

mindre snäv böj, utsträckt från position 2 och 3 beskriv en loop

domän/modul funktionellt/strukturellt avgränsade delar av ett protein

subenhet del av kvartärstruktur, i hemoglobin finns t.ex. 4 sådana (2 alfakedjor, 2 betakedjor)

L-aminosyror den enda formen av aminosyror som används för att bygga proteiner, sidokedjan ner och amin till vänster

zwitterjon aa. är sådana, positiv och negativ laddning, nettoladdning neg.

långa, raka kedjor, vanligen olösliga i vatten, strukturella = styrka och flexibilitet till vävnader beskriv fibrösa proteiners struktur och egenskaper

kompakta, sfäriska, ofta vattenlösliga, funktionella = utför biologiska uppgifter beskriv globulära proteiners struktur och egenskaper

tre polypeptidkedjor (kollagenhelix), ordning glycin-X-Y, X ofta prolin, Y ofta hydroxyprolin, kovalent bindning, vätebindning mellan hydroxiprolin = posttranslationella modifieringar beskriv kollagen typ-1 specifika uppbyggnad

posttranslationell förändring viktigt för kollagen typ 1 strukturen, ex. prolin = hydroxiprolin, veckning, disulfidbryggor, förnedring som sker efter tillverkning av aa.

hydroxylering av kollagen viktigt för att möjliggöra vätebindn., kräver c-vitamin

ej hydroxylering = kan ej bildas vätebindn. som stabiliserar kollagenhelix = sköra blodkärl = blödningar, försämrad sårläkning, led- och benvärk vad sker vid c-vitaminbrist?

består av fyra subenheter (2 alfa, 2 beta), varje subenhet har en hem-grupp som binder varsin O2, bindning i en subenhet ökar affiniteten i de andra = första är svårast att binda, hem-gruppen har en Fe2+ i mitten, denna binder O2 reversibelt beskriv adult hemoglobin

plan struktur uppbyggd av 4 pyrrolringar som binder Fe2+ hur är hem-gruppen uppbyggd?

allosteri varierad grad av affinitet för O2 i hemoglobinet beroende på hur många molekyler som redan bundit in

när O2 binder till järn förändras formen hos hela proteinet = lättare för andra O2 att binda, första O2 har svårt att komma åt Fe ty subenheterna är stela och Fe ligger lite utanför hem-planet, när första O2 binder dras Fe tillbaka till planet = konformationsändring varför varierad graden av syreaffinitet i hemoglobin?

evidens kunskapsunderlag som stödjer en viss behandling/metod/slutsats

evidensbaserad medicin, EBM kombinerar vetenskapligt evidens med kliniskt kunnande och pat. preferenser

process: medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor. Förhållningssätt: vilja tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag i vården evidensbaserad medicin kan vara två saker, vilka?

medicinsk vetenskap vetenskapen om hur hälsa upprätthålls, hur sjukdomar förebyggs och behandlas

beprövad erfarenhet bygger på vad professionen uppfattar som tillräckligt vedertaget, kompletterar ofta vetenskapligt evidens

etiska, ekonomiska. Risk vägs mot nytta vilka aspekter vägs in vid beslutsfattande om riktlinjer för vård och behandling?

enligt GRADE, fyrgradig skala: hög, måttlig, låg, mkt låg tillförlitlighet hur graderas vetenskapligt evidens?

SBU statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Cochrane utför sammanställningar av evidens, producerar underlag för beslut inom hälsa- och sjukvård, likt SBU

medicinsk kunskap, kommunikation, medarbetare, akademiker, ledare, hälsofrämjare, professionell yrkesutövare Vilka är CanMEDS sju läkarkompetenser?

medicinsk kunskap kliniska färdigheter, basvetenskapligt kunnande

kommunikation lyssna och inhämta nödvändig info från pat. och anhöriga, tydlig dokumentation, information, svåra beslut

medarbetare muntlig och skriftlig interprofessionell kommunikation, tillvara på alla kompetenser

akademiker sträva efter att alltid lära och utveckla ny kunskap, reflektera, ompröva tankar

ledare planera, organisera, leda, fullfölja överenskommelser, nyttja resurser väl

hälsofrämjare följa och försvara mänskliga rättigheter, handla enligt lagar och vårda förtroendet

professionell yrkesutövare ha helhetssyn på pat, vård och prevention med grund i vårdetiska principer, respekt och omtanke mot pat, anhöriga och kollegor, ansvar, plikttrogenhet, identifiera kunskapsluckor

icke-skada, göra-gott, autonomi, rättvise vilka är de vårdetiska principerna?

sjukdom är individuell, olika från person till person trots samma symptom, läkare gjorde ej experiment, stor respekt för guds verk 1700-talet

medicinsk vetenskap växer fram = kliniker, följer pat. med liknande symptom: mäta, väga, lyssna, se. vetenskapligt förhållningssätt till sjukdom, sjukdom börjar ses som generell. medicinen och läkarna blir mindre farliga, förknippade med mindre lidande (ex. eternarkos) 1800-talet

läkarna kan ibland bota, ofta lindra = ökat förtroende och status, fritt läkarsystem sekelskifte 1900-tal

stor optimism kring medicinen, ansågs ofelbar och läkemedel som ofarliga = bristfällig läkemedelsprövning. Ny metod för LM-prövning: RCT, tre viktiga komponenter: randomisering, kontrollgrupp, blindning. Motstånd - oetiskt, äventyrade förtroendet för läkarkåren. 1951, första etiska koden för svenska läkare, konsekvens av att medicinsk forskning, sjukvård och läkarrollen snabbt förändrades under 1900-talet. 1948 Nürnbergkodexen: informerat samtycke, minimera riskerna, samhällsnytta. 1964 helsingforsdeklarationen: omsorg om deltagare före samhälls- och vetenskapsnytta. 1948-1964: individen börjar ses viktigare än samhället. Sjukkasseföreningar, likt privata försäkringar, 1955 införs allmänna sjukförsäkringen = läkarna får förtroende att avgöra sjukdom och därmed berättigande till sjukpenning, idag för FK det. 1971, 7-kronorsreformen, läkarbesök max 7kr, resten staten. Mjölkdropparna = BVC. Finansiering går från enskild till skattefinansierat, målet är jämlik vård (hälsa-sjukvårdslagen 1982). Vårdbehovet ökade i takt med ökad kunskap. Patient-läkarsynen gått från ojämlik till mer jämlik, idag räknas pat. som viktig del i egna behandlingen. 1900-tal

1948, efter Nazityskland: informerat samtycke, riskerna på deltagarna ska minimeras, forskning på människor ska vara samhällsnyttig berätta om nürnbergkodexen

Helsingforsdeklarationen 1964 trycker på att omsorgen av människan ska gå före samhällsnyttan och vetenskapliga nyttan vad skiljer helsingforsdeklarationen från nürnbergkodexen?

1. inlärning/förberedelse, 2. bastester, 3. applicering, 4. självvärdering/kollegial bedömning vilka är TBL-cykelns olika faser?

CRM = crew resource management, verktyg för att klara samarbetssituationer, använda alla tillgängliga resurser - säkerhet primärt mål

spaced repetition öva med mellanrum, övning ger färdighet

applicering applicera nya kunskaper på verklighetsliknande situationer

testing effect minnet stärks av att testa sig själv, återkallning

kollegialt lärande lär av varandra

barnkonventionen 1989, svensk lag 2020

diskrimineringslagen motverkar diskriminering oc på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, ålder, etc.

offentlighets- och sekretsslagen tystnadsplikt, endast de som deltar i vårdarbetet får ta del av patientinformation

hälso- och sjukvårdslagen 1982/2017 målet för all vård är god hälsa och vård på lika villkor, främst riktad till vårdgivare

patientlagen 2015 stärka och förtydliga patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet

patientsäkerhetslagen 2011 främja patientsäkerhet och förebygga vårdskador, reglerar vårdgivarens ansvar, yrkesansvar

Ja, i form av intyg, tvångsvård, vapen, körkort, smitta, barn har läkaren myndighetsutövning?

läkaren bedömer behovet, försäkringskassan godkänner ev. sjukpenning vem har hand om sjukskrivningsärenden?

SBU (kunskapsstöd), socialstyrelsen (föreskrifter), IVO (vårdskada), Folkhälsomyndigheten (rapportera sjukdomar), läkemedelsverket (rapportera biverkningar), försäkringskassan (sjukskrivning) vilka myndigheter är relevanta för läkaren?

bemöta alla med respekt och omsorg, alltid sätta pat. säkerhet och hälsa först, vara ärlig och hederlig, ta ansvar för eget och andras lärande vad är professionalism enligt KI?

lissabondeklarationen 1964 patientens rättigheter

tokyodeklarationen 1975 hur läkare ska förhålla sig till tortyr

genevédeklarationen 1948 modern läkared

läkarförbundets etiska regler 19 st, sammanfattat: läkaren ska handla för patientens bästa, visa respekt, upprätthålla sin kompetens, samarbeta kollegialt, använda resurser rättvist och värna yrkets förtroende

inga patientuppgifter, ej utbyta personlig information med pat online, uttalanden bör vara sakliga och professionella, avhålla sig från påträngande marknadsföring, kritik av arbetsgivare bör ske med eftertanke vad är läkarförbundets råd avseende sociala medier?

det är i regel inte tillåtet för läkare att diskutera patienter i sociala medier över huvud taget vad gäller angående att diskutera patienter i sociala medier?

kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder vilka är de sju diskrimineringsgrunderna?

deskriptiv etik vad folk faktiskt tycker/gör

normativ etik vad folk anser bör göras enligt olika etiska läror

normativ premiss uttrycker vad man bör göra, behövs för att kunna dra etisk slutsats

juridiska kan tas i/ur kraft genom enskilda beslut, etiska hänvisar till grundläggande värden för berörda parter vad skiljer etiska frågor från juridiska?

autonomiprinocipen självbestämmande, information

icke-skada principen vården ska ej skada pat, direkt skada/väga risker mot förväntat resultat

godhetsprincipen vården ska alltid sträva efter att göra pat. gott

rättviseprincipen väga resurser mot vårdbehov - prioritera

svag paternalism låter bli att ens fråga, bara gör

stark paternalism går emot någons uttryckta önskan

positiva rättigheter rätten till något, ex. vård, utbildning

negativa rättigheter rättighet från något, ex. ej bli skadad

hjärt- och kärlsjukdomar + cancer vilka dödsorsaker dominerar i Sverige?

morbiditet sjuklighet

mortalitet dödlighet

incidens fall/tidsenhet, antalet nya sjukdomsfall som inträffar under en viss period

prevalens andel (%), antalet befintliga sjukdomsfall vid en viss tidpunkt

DALY mått på totala sjukdomsbördan i en befolkning = förlorade levnadsår + år levda med nedsatt hälsa. "Förlorade friska år"

funktionsjusterade levnadsår = DALY

ca 115 000 st hur många barn föds i Sverige varje år?

ca. 90 000 st hur många personer dör i Sverige varje år?

relativ risk mått på hur mkt risken av drabbas av sjukdom skiljer mellan två grupper (ofta en exponerad/icke-exponerad)

epidemiologi sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp

salutogenes hälsofrämjande

patogenes förebyggande

hälsans bestämningsfaktorer faktorer som påverkar hälsan positivt/negativt på individ- grupp- och samhällsnivå, ex. miljö, ekonomiska faktorer, hälso-sjukvård

globala målen nr. 3 - hälsa och välbefinnande, agenda 2030

nationella folkhälsomål levnadsvanor, jämlik och hälsofrämjande hälso-sjukvård = mål: skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämnlik hälsa

riskfaktorforskning, sjukdomsövervakning, hälso- och sjukvårdsplanering ge exempel på epidemiologins tillämpningsområden

ojämlik hälsa skillnader i hälsa mellan olika grupper som beror på sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer, ex. hjärt-kärlsjukdom, cancer

kumulativ incidens % över en viss tidsperiod

observationsstudie forskaren observerar människors exponeringar

experimentella studier forskaren intervenerar

kohortstudie följer en grupp människor över tid för att se vem som utvecklar sjukdom

RCT deltagare slumpas till behandlingsgrupp eller kontrollgrupp

metaanalys/systematisk översikt sammanfattar och analyserar flera studier på samma fråga

conofunding störfaktorer, ex. rökning kan orsaka sjukdom

epidemiologiska studier syftar ofta på att beskriva förekomst av exponeringar och utfall och/eller analysera orsakssamband

preventiva insatser bibehålla hälsa genom att undanröja risker och orsaker till sjukdom

hälsofrämjande insatser syftar att främja livskvalité - fysiskt, psykiskt, socialt - välbefinnande och funktionsförmåga

primärprevention minska incidensen av en sjukdom, förebygga innan skadan skett

sekundärprevention åtgärder som minskar risken att tillståndet förvärras

tertiärprevention rehabiliterande åtgärder som syftar till att minska funktionsinskränkning i samband med sjukdom

processutvärdering (fungerade interventionen som tänkt?), effektutvärdering (resulterade det i bättre utfall?), ekonomisk utvärdering vilka utvärderingstyper finns?

Internationellt: FN (agenda 2030), WHO, EU. Nationellt: regeringen (ex. satsningar), myndigheter, kommuner, regioner, m.m vilka aktörer i samhället jobbar preventivt och hälsofrämjande?

tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor vad bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige?

minska ekonomiska och sociala klyftor, skydda människor vid livets olika risker, främja jämlikhet och social sammanhållning vad är syftet med ett välfärdssystem?

behovsbaserad fördelning av resurser vad innebär vård på lika villkor?

ansvarsfördelning mellan kommuner, regioner och staten, sex sjukvårdsregioner, sköter största delen. Regionerna har stor autonomi att planera och genomföra hälsa- och sjukvård hur är svenska hälsa- och sjukvården uppbyggd?

huvudsakligen skattefinansierad via region- och kommunalskatt hur finansieras vården?

LEON-principen patienter ska i möjligaste mån behandlas i primärvården

klimatrelaterade risker hur klimatförändringar påverkar mänsklig hälsa

värmeböljor och fästingburna sjukdomar vilka är de största klimatrelaterad riskerna i Sverige?

4.5% hur stor del av de globala växthusgasutsläppen står sjukvården för?

bedriva jämlik, effektiv vård till rimliga kostnader och minsta planetära belastning definiera hållbar hälso- och sjukvård

1.3 miljoner dödsfall hur stor är dödligheten som följd av antibiotikaresistens?

personcentrerad vård patientens behov, värderingar och önskemål står i centrum snarare än enbart sjukdomens medicinska aspekter

öppet lyssnande aktivt lyssna utan att avbryta, används inledande vid patientsamtal, utskrivningssamtal, samtal med anhöriga

humaniora undersöker människans kultur och uttryck

narrativ medicin vårdmetod som fokuserar på pat. berättelser för att förstå upplevelser, sjukdom och livssituation

motorisk enhet motorisk NC + muskelfibrer som den styr

autonoma nervsystemet perifert, reglerar kroppens inre organ, ej viljestyrt, upprätthåller homeostas. Delas in i parasympatiska och sympatiskt

parasympatiska NS aktivt i vila, sänker HF, ökar digestion, stimulerar saliv + urinering, NT: acetylkolin

sympatiska NS aktivt vid stress och aktivitet, ökar HF, vidgar pupiller, minskar tarmaktivitet, NT: noradrenalin/adrenalin

cirkadisk rytm = dygnsrytm, hypothalamus är kroppens "klocka", styr sömn/vakenhet, hormonutsöndring, m.m.

nersinglar genom n. vestibulocochlearis vid MO/pons - synaps, ljud från båda öronen kommer hit och jämförs, via colliculus inferior till thalamus, vidare till temporallob beskrivs hörseln

acetylkolin vilken neuroptransmittor verkar i motoriska enheter?

modulerande signalsubstanser ex. dopamin, påverkar hela hjärnan och ändrar dess status

hormon kemisk budbärare, produceras i endokrina organ och frisätts till blodet

hormonfamilj hormoner kan delas in på olika vis: kemisk uppbyggnad (aminosyraderivat, peptidhormon, steroidhormon), löslighet (vattenlösliga, fettlösliga)

autokrin signalering endokrin cell reglerar sig själv, utsöndrar hormon och har receptorer för samma hormon

parakrin signalering endokrin cell reglerar närliggande cell utan att hormonet går ut i blodbanan

neurokrin signalering nervceller producerar hormon som går ut i blodbanan

neuroendokrin signalering nerver stimulerar endokrina celler att producera hormon som går ut i blodbanan

thyroidea, parathyroidea, binjurar, hypofys, endokrina pancreas, gonader vilka är de endokrina organen?

BV1 - Begrepp

Click

Type

Listen

Games

Print