DSS Dodos2 Klinisk nutrition (fyll i lucka)

The exercise was created 2022-12-20 by JonasOlsson. Question count: 72.




Select questions (72)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med en måttlig halt fett.
  • Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med högt smältbart protein.
  • Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med en relativt låg halt fibrer.
  • Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med lämpliga nivåer (över minimibehovet) av K, Na, P (elektrolyter).
  • Vid akut diarré (gastroenterit) kan man eventuellt ge tillskott av glutamin i fodret.
  • Vid kronisk diarré vill vi ge ett foder med relativt låg halt fett.
  • Vid kronisk diarré kan man eventuellt ge omega-3 tillskott.
  • Vid kronisk diarré kan fibrer vara fördelaktigt.
  • Vid kolit vill vi ge ett foder med måttligt energiinnehåll.
  • Vid kolit vill vi ge ett foder med medel till högt proteininnehåll.
  • Vid kolit vill vi ge ett foder med en måttlig halt fett.
  • Vid kolit vill vi ge ett foder med högt eller lågt innehåll av fibrer (beroende på patientens kliniska svar).
  • Vid gastrit vill vi ge ett foder med måttlig halt protein.
  • Vid gastrit vill vi ge ett foder med en måttlig halt fett.
  • Vid gastrit vill vi ge ett foder med Cl, K, Na (elektrolyter), (viktigt att komma över miniminivå)
  • Vid gastrit är våtfoder att föredra.
  • Vid pancreatit (hund) vill vi ge ett foder med en fetthalt på <10% av TS.
  • Vid pancreatit (hund) vill vi ge ett foder med en proteinhalt på ca 15-30% av TS.
  • Vid pancreatit (katt) vill vi ge ett foder med en fetthalt på ca 15-25% av TS. (lägre vid övervikt/hypertriglyceridemi
  • Vid pancreatit (katt) vill vi ge ett foder med en proteinhalt på ca 30-40% av TS.
  • Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med högt energiinnehåll.
  • Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med måttlig fetthalt.
  • Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med hög kolhydrathalt.
  • Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med måttlig proteinhalt.
  • Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med ökad mängd vattenlösliga vitaminer.
  • Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med ökad mängd fettlösliga vitaminer.
  • Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med lägre halter Cu, I (mineraler).
  • Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med högre halter vitamin C, vitamin E, zink (antioxidanter).
  • Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med tillskott av silymarin och SAMe då detta kan vara fördelaktigt.
  • Vid höga levervärden vill vi inte ge lever -foder.
  • Vid höga levervärden kan det vara lämpligt att ge GI -foder.
  • Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med relativt högt energiinnehåll.
  • Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med måttlig- lite högre proteinhalt.
  • Vid hepatisk lipidos är tillräckliga mängder arginin och taurin viktigt!
  • Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med relativt hög kaliumhalt.
  • Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med relativt låg kloridhalt.
  • Vid hepatisk lipidos har L-karnitin visat god effekt.
  • Vid portosystemiska shuntar (PSS) vill vi ge ett foder med relativt högt energiinnehåll.
  • Vid portosystemiska shuntar (PSS) vill vi ge ett foder med relativt högt kolhydratinnehåll.
  • Vid portosystemiska shuntar (PSS) vill vi ge ett foder med lågt proteininnehåll.
  • Vid portosystemiska shuntar (PSS) kan vegetabiliskt- eller mjölkprotein vara bättre.
  • Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med låga nivåer Na och Cl.
  • Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med K, Mg (elektrolyter).
  • Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med taurin och L-karnitin tillsatt.
  • Vid hjärtsjukdom kan det vara bra med omega-3 tillskott.
  • Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med hög kvalitativt protein.
  • Låga halter av taurin är kopplat till dilaterad kardiomyopati (DCM) hos katter och vissa hundraser.
  • Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med högt energiinnehåll.
  • Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med ökat innehåll omega-3.
  • Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med lite lägre proteinhalt.
  • Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med hög palatabilitet då ofta inappetenta patienter.
  • Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med lågt P innehåll.
  • Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med högre K innehåll.
  • Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med lägre NaCl innehåll.
  • Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med relativt hög halt lösliga fibrer.
  • Vid njursjukdom är ett våt -foder att föredra.
  • Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med högre halt vitamin B.
  • Vid njursjukdom vill vi eventuellt ge ett foder med högre halt vitamin D.
  • Vid struvitsten vill vi ge ett foder med lågt proteininnehåll.
  • Vid struvitsten vill vi ge ett foder med lågt P innehåll.
  • Vid struvitsten vill vi ge ett foder med lågt Mg innehåll.
  • Vid struvitsten vill vi ge ett foder som ger ett svagt surt urin-pH.
  • Vid struvitsten vill vi ge ett foder med högt vatteninnehåll.
  • Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med högt vatteninnehåll.
  • Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med relativt högt proteininnehåll.
  • Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med tilräcklig mängd vitamin B6.
  • Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med relativt lågt Ca och P innehåll.
  • Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder utan vitamin D och C tillskott.
  • Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med högt vatteninnehåll.
  • Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med relativt lågt proteininnehåll.
  • Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med lågt purininnehåll.
  • Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med relativt lågt Na innehåll.

All None

(
Shared exercise

https://spellic.com/eng/exercise/dss-dodos2-klinisk-nutrition-fyll-i-lucka.11316832.html

)