DSS Dodos2 Klinisk nutrition (fyll i lucka)

Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med en måttlig halt fett.

Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med högt smältbart protein.

Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med en relativt låg halt fibrer.

Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med lämpliga nivåer (över minimibehovet) av K, Na, P (elektrolyter).

Vid akut diarré (gastroenterit) kan man eventuellt ge tillskott av glutamin i fodret.

Vid kronisk diarré vill vi ge ett foder med relativt låg halt fett.

Vid kronisk diarré kan man eventuellt ge omega-3 tillskott.

Vid kronisk diarré kan fibrer vara fördelaktigt.

Vid kolit vill vi ge ett foder med måttligt energiinnehåll.

Vid kolit vill vi ge ett foder med medel till högt proteininnehåll.

Vid kolit vill vi ge ett foder med en måttlig halt fett.

Vid kolit vill vi ge ett foder med högt eller lågt innehåll av fibrer (beroende på patientens kliniska svar).

Vid gastrit vill vi ge ett foder med måttlig halt protein.

Vid gastrit vill vi ge ett foder med en måttlig halt fett.

Vid gastrit vill vi ge ett foder med Cl, K, Na (elektrolyter), (viktigt att komma över miniminivå)

Vid gastrit är våtfoder att föredra.

Vid pancreatit (hund) vill vi ge ett foder med en fetthalt på <10% av TS.

Vid pancreatit (hund) vill vi ge ett foder med en proteinhalt på ca 15-30% av TS.

Vid pancreatit (katt) vill vi ge ett foder med en fetthalt på ca 15-25% av TS. (lägre vid övervikt/hypertriglyceridemi

Vid pancreatit (katt) vill vi ge ett foder med en proteinhalt på ca 30-40% av TS.

Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med högt energiinnehåll.

Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med måttlig fetthalt.

Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med hög kolhydrathalt.

Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med måttlig proteinhalt.

Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med ökad mängd vattenlösliga vitaminer.

Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med ökad mängd fettlösliga vitaminer.

Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med lägre halter Cu, I (mineraler).

Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med högre halter vitamin C, vitamin E, zink (antioxidanter).

Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med tillskott av silymarin och SAMe då detta kan vara fördelaktigt.

Vid höga levervärden vill vi inte ge lever -foder.

Vid höga levervärden kan det vara lämpligt att ge GI -foder.

Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med relativt högt energiinnehåll.

Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med måttlig- lite högre proteinhalt.

Vid hepatisk lipidos är tillräckliga mängder arginin och taurin viktigt!

Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med relativt hög kaliumhalt.

Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med relativt låg kloridhalt.

Vid hepatisk lipidos har L-karnitin visat god effekt.

Vid portosystemiska shuntar (PSS) vill vi ge ett foder med relativt högt energiinnehåll.

Vid portosystemiska shuntar (PSS) vill vi ge ett foder med relativt högt kolhydratinnehåll.

Vid portosystemiska shuntar (PSS) vill vi ge ett foder med lågt proteininnehåll.

Vid portosystemiska shuntar (PSS) kan vegetabiliskt- eller mjölkprotein vara bättre.

Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med låga nivåer Na och Cl.

Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med K, Mg (elektrolyter).

Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med taurin och L-karnitin tillsatt.

Vid hjärtsjukdom kan det vara bra med omega-3 tillskott.

Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med hög kvalitativt protein.

Låga halter av taurin är kopplat till dilaterad kardiomyopati (DCM) hos katter och vissa hundraser.

Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med högt energiinnehåll.

Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med ökat innehåll omega-3.

Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med lite lägre proteinhalt.

Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med hög palatabilitet då ofta inappetenta patienter.

Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med lågt P innehåll.

Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med högre K innehåll.

Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med lägre NaCl innehåll.

Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med relativt hög halt lösliga fibrer.

Vid njursjukdom är ett våt -foder att föredra.

Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med högre halt vitamin B.

Vid njursjukdom vill vi eventuellt ge ett foder med högre halt vitamin D.

Vid struvitsten vill vi ge ett foder med lågt proteininnehåll.

Vid struvitsten vill vi ge ett foder med lågt P innehåll.

Vid struvitsten vill vi ge ett foder med lågt Mg innehåll.

Vid struvitsten vill vi ge ett foder som ger ett svagt surt urin-pH.

Vid struvitsten vill vi ge ett foder med högt vatteninnehåll.

Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med högt vatteninnehåll.

Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med relativt högt proteininnehåll.

Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med tilräcklig mängd vitamin B6.

Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med relativt lågt Ca och P innehåll.

Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder utan vitamin D och C tillskott.

Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med högt vatteninnehåll.

Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med relativt lågt proteininnehåll.

Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med lågt purininnehåll.

Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med relativt lågt Na innehåll.

Click

Type

Listen

Games

Print