Dugga 1

Förbränningsvärme Det är den värmemängd som kan förbrännas från ett visst material under idealiska förhållanden

Brännbarhets gränser Gränserna där en gas kan antändas i blandningen med luften.

Brännbarhetsområde Området där en gas kan antändas. (Innanför brännbarhetsgränserna)

Stökiometri Läran om mängdförhållandet då två ämnen blandas med varandra. Dvs vid en viss koncentration av ett ämne så skapas den största explosion eller antändningen

Flamförbränning – flambrand Flammor bildas av förbränningen

Glödbränning-glödbrand Endast glöd bildas vid förbränningen

Flamspridning Flammans rörelse över ett brännbart materials yta

Diffusionsflamma En flamma där syret och det brännbara materialet inte är blandat från början

Laminär flamma Flamman står rakt upp

Turbulent flamma Snurrar runt uppåt, ej rak utan sprider sig lite åt olika håll

Förblandad flamma En flamma där bräsnle och syre är blandat innan antändning

Förbränningseffektivitet Betecknas med x i ekvationer, hur mycket energi från materialet som förbränns

Ofullständig förbränning Bildas sot och kolmonoxid etc vid förbränning och flamman är oftast gulaktig

Effektutveckling, värmeeffekt Enhet J/s=W, Watt

Brandplym Är den varma gas som bildas från en naturlig låga

Brandgaslager Brandgaserna som stigit från lågan och lagts sig under taket

Ventilationskontroll Ventilationen styr branden

Breänslekontroll bränslet styr branden

Övertändning Övergångsfasen mellan att något i ett rum brinner tills allt brännbart i rummet pyrolyseras och antänds

Backdraft Detta uppstår när oförbrända brandgaser i ett ventilationskontrollerat utrymme exploderar. När syre strömmat till, genom en ruta som krossas eller en dörr som öppnas, blandas syre och brandgaser vilket skapar backdraft

Avsvalningsfas När någon faktor i brandtriangeln tar slut och branden börjar avta och temperaturen sjunker

Förenklad dimensionering Att man följer det som står i BBR etc

Analytisk dimensionering Om förenklad dimensionering inte fungerar

Kvantitativ riskanalys Om förenklad dimensionering ej funkar Mindre avsteg från ovanstående Analys på rökfyllnad i ett rum ex tunnlar och sannolikheten på att något händer

Tvåzonsmodell När brandgaslagret beräknas genom uppdelning av rummet i två olika delar

Effekt, värmeflöde Enhet J/s=W

Energi Enhet, J

Densitet, ρ Enhet kg/m3

Konduktion, Ledning Värmeledningstal k, värme förflyttas i ett material utan att själva materialet flyttar på sig. Enhet: W/(m· K)

Konvektion, Strömning Naturlig eller påtvingad rörelse i vätska som bidrar till värme

Passivt brandskydd, Ett brandskydd som har samma egenskaper oavsett om det finns en brand eller ej

Brandtätning Finns för att brand inte ska kunna sprida sig mellan olika brandceller, om det görs något som punkterar brandcellen

Byggnadsmaterial Allt material som kan användas vid byggnationer,

Ytskikt Det yttersta på väggar, tak och golv,

Brandcell Delar upp rum eller lägenheter för att förhindra brandspridning mellan dem,

Brandtekniska klasser Materialens egenskaper vid brand som kan användas för att lättare utforma godtyckliga brandceller,

Pulver, som släckmedel Släckeffekten erhålls huvudsakligen genom så kallad negativ katalys. Släckpulvret angriper och avbryter förbränningsprocessen och bildar dessutom ett skyddande skikt på glödbildande ämnen.

Skum, som släckmedel Släckalternativ där filmbildande skum blandat med vatten används vilket vid släckning ger en tvållödderliknande hinna. Släckning med skum ger en ren och effektiv släckning.

Värmedetektor En branddetektor som utlöses vid upptäckt av hög värme

Joniserande Rökdetektor Radioaktiv rökdetektor som utlöses genom upptag av radioaktiva vågor

optisk ljusdetektor detekterar brand genom skuggor i detektorn från sotpartiklar

Aktivt brandskydd Startar när en brand bryter ut, måste sättas igång

CFD-modell Delar upp brandutrymmet i många små kuber och beräknar därefter brandegenskaperna hos varje specifik kub

Strålning Överföring av energi utan ett medium

Termisk stigkraft Ju varmare en brandgas blir desto mer benägen blir den att stiga pga densiteten sjunker. Invers av temperaturen

Initialbrand I det föremål där branden startade

Tidiga brandförloppet Tiden från antändning till övertändning

Förbränningshastighet Hastigheten som pyrolys sker från ett material

Fullt utvecklad rumsbrand Steget efter övertändning och stadiet där allt i rummet pyrolyserats och allt brännbart brinner

Infallande strålning Strålningen som man ser och som är det som inte emmiteras, den berot på synfaktorn

Emitterad strålning Strålningen som släpps ut från föremålet

Synfaktor Strålningsintensiteten mottagaren får

Pyrolys Detta är en process där ett ämne hettas upp till en hög tempvanligtvis omkring 500-1000°C, i en syrefri miljö, så att det sönderfaller utan att förbränning sker.

Förångningsvärme Ångbildningsvärme eller förångningsentalpi anger den värmeenergi som måste tillföras för att vid konstant temperatur förånga 1 gram eller 1 mol av ett ämne vid dess normala kokpunkt .

Förångningsvärme Ångbildningsvärme, eller förångningsentalpi anger den värmeenergi som måste tillföras för att vid konstant temperatur förånga 1 gram eller 1 mol av ett ämne vid dess normala kokpunkt .

Termisk släckverkan Innebär att flamman slocknar, för att den har för låg temperatur för att bibehålla de kemiska reaktionerna

Click

Type

Listen

Games

Print