Elfält - övningsuppgifter

All None Save

• Alldeles utanför en supraledare har B-fältet bara en normalkomponent. nej
• Amepers lag säger att integralen av H-fältet runt en sluten slinga är lika med den inneslutna strömmen. ja
• Att entydighetssatsen gäller är en förutsättning för att vi ska kunna använda speglingsmetoden vid fältberäkningar. ja
• Bandbredden hos en antenn uttrycker hur bred bandet är som antennen är gjort av. nej
• Beloppet av magnetfältsvektorn i centrum av en cirkelformad slinga som leder en likström är lika med noll. nej
• Beloppet av vågimpedansen (η) för en metall är mycket större än beloppet av vågimpedansen för vakuum. nej
• Beräkning av resistans mha strömrör ger en övre gräns på resistansen. ja
• B-fältets normalkomponent är alltid kontinuerlig i gränsen mellan två material med olika permeabilitet. ja
• Biot-Savarts lag kan användas för att beräkna magnetfältet från strömförande ledare. ja
• Biot-Savarts lag är är ett av postulaten i magnetostatiken. nej
• Cirkulär polarisation är ett specialfall av elliptisk polarisation. ja
• Coulombs lag ger ett uttryck på kraften mellan två punktladdningar. ja
• De konstitutiva ekvationerna uttrycker materialegenskaper. ja
• De magnetiska flödeslinjerna bildar alltid slutna slingor. ja
• De ömsesidiga induktanserna​ ​för var och en av två kopplade slingor är alltid lika med varandra ja
• Den elektrostatiska energin i ett system av diskreta laddningar är alltid positiv. nej
• Den elektrostatiska potentialen är alltid noll om det elektriska fältet är noll. nej
• Den relativa permittiviteten hos luft under atmosfäriskt tryck är omkring ett ja
• Det elektriska fältet från en punktladdning ökar med avståndet från laddningen. nej
• Det elektriska fältet inuti en homogen ledare med ändlig konduktivitet är alltid noll. nej
• Det elektriska fältet inuti en supraledare är alltid noll. (För alla statiska, stationära och dynamiska fall.) ja
• Det elektrostatiska fältet är källfritt. nej
• Det finns tillfällen då den elektrostatiska laddningen inte är bevarad nej
• Det kan vara praktiskt att använda komplex form på fälten då man arbetar med harmoniskt varierande (sinusformade) fält. ja
• Det magnetiska fältet inuti en homogen ledare med ändlig konduktivitet är alltid noll. (gällande alla statiska, stationära och dynamiska fall) nej
• Det magnetiska fältet inuti en supraledare är alltid noll. (gällande alla statiska, stationära och dynamiska fall) ja
• D-fältets tangentialkomponent är alltid kontinuerlig genom en yta. nej
• Direktiviteten anger i vilken riktning antennförstärkningen är störst. Hos en Hertzdipol är detta vid pi/2. nej
• Dubblering av antalet varv i​ ​en slinga ger dubbelt så stor​ ​själv-induktans nej
• E-fältets tangentialkomponent är kontinuerlig på gränsytan mellan luft och metall. ja
• E-fältets tangentialkomponent är​ ​kontinuerlig på gränsytan mellan luft och metall. ja
• En approximativ potentialfördelning ger alltid för hög resistans. nej
• En approximativ strömfördelning ger alltid låg resistans. nej
• En cirkulärt polariserad våg i luft kan ses som en superposition av endast två linjärpolariserade vågor. ja
• En laddning i rörelse ger upphov till både ett elektriskt och magnetiskt fält. ja
• En magnetisk dipol kan används som modell när man vill beskriva de dielektiska egenskaperna hos ett material nej
• En ström- och potentialfördelning​ ​i ett resistivt ledande material är alltid sådan att effektutvecklingen i kroppen​ ​minimeras. ja
• Entydighetssatsen ligger till grund för Gauss lag nej
• Ett av postulaten i magnetostatiken brukar kallas för Amperes lag. ja
• Ett material där de dielektriska egenskaperna måste beskrivas med en tensor brukar kallas för ett anisotropt material. ja
• Ett medium som är en god ledare uppvisar anomal dispersion. ja
• Faradays induktionslag uttrycker att ett elekriskt fält kan genereras utan laddningsseparation. ja
• Faradays induktionslag är en av Maxwells ekvationer. ja
• Ferromagnetiska material har högre vågimpedans än andra metaller. ja
• Grupphastigheten är den hastighet som en vågs energi färdas med. ja
• H-fältets normalkomponent är kontinuerlig i gränsen mellan två material som har olika permeabilitet nej
• Hos en ideal transformator antar man oändlig induktans hos lindningarna. ja
• Hos en ideal transformator antar man oändlig permeabilitet hos järnkärnan. ja
• I avsaknad av ytströmmar är B-fältets tangentialkomponent kontinuerlig i gränsen mellan två material med olika permeabilitet. nej
• I elektrostatiken är alltid normalkomponenten av Efältet kontinuerlig. nej
• I en ideal transformator antar man att reluktansen är noll. ja
• I en perfekt ledande metall är den elektriska potentialen alltid noll nej
• Kapacitansen beror bara på geometrin och materialegenskaperna. ja
• Kapacitansen beror på spänningen. nej
• Kapacitansen hos en kondensator beror på potentialskillnaden mellan de två plattorna. nej
• Kapacitansen hos en kondensator beror på värdet på dielektricitetskonstanten hos mediet mellan de två plattorna ja
• Kontinuitetsekvationen säger att strömmen är källfri vid stationär ström. ja
• Kontinuitetsekvationen uttrycker att ingen laddning kan förstöras. ja
• Källan till förskjutningsfältet är de fria laddningarna ja
• Länkat flöde skiljer sig från det magnetiska flödet bara om man har flera lindningsvarv i de kretsar som genererar magnetfältet. nej
• Man kan definiera kapacitans​ ​för en enskild ledare ja
• Med givna randvillkor är lösningen till Poissons ekvation entydig. ja
• När vi använder komplexa vektorfält för att beskriva elektromagnetiska fält är det bara realdelen som är av vikt för en fullständig beskrivning av fältet. nej
• Om en laddad partikel rör sig i ett B-fält längs med de magnetiska fältlinjerna påverkas inte laddningen av någon kraft. ja
• Om polarisationsfältet (P) är proportionellt mot det elektriska fältet (E) brukar man kalla materialet för linjärt. ja
• Om vågimpedansen är komplex betyder det att H och E-fältet är ur fas. ja
• Permeabiliteten för ett magnetiskt material spelar motsvarande roll i magnetostatiken som dielektricitetskonstanten för ett dielektriskt material i elektrostatiken ja
• Permeabiliteten för ett material är ett mått på hur dess magnetiseringen svarar på ett externt pålagt magnetfält. ja
• Permeabiliteten för ett material är ett mått på hur dess magnetiseringen svarar på ett externt pålagt magnetfält ja
• Potentialen från en punktladdning avtar med avståndet som 1/R^2. nej
• Poyntingvektorn har​ ​dimensionen energi per yta. nej
• På gränsytan mellan två olika dielektriska material med olika permittivitet är den elektriska potentialen diskontinuerlig. nej
• På stort avstånd från en linjeladdning med ändlig längd avtar E-fältet som 1/R^2 ja
• Realdelen av utbredningskonstanten gamma kallas för alpha och uttrycker hur snabbt vågen dämpas i utbredningsriktnigen. ja
• Realdelen av utbredningskonstanten gamma kallas för alpha. I en metall är den relaterad till inträngningsdjupet ja
• Reciprocitet för en antenn betyder att den har hög inimpedans. nej
• Resistansen i en ledare beror enbart på​ ​geometrin och materialegenskaperna och inte på spänningens eller strömmens belopp. ja
• Runt en godtycklig fördelning av positiva laddningar existerar alltid en yta där fältet är konstant till storlek ja
• Signalen från en mobiltelefon och signalen från en TV propagerar i luft med samma fashastighet. ja
• Självinduktans mäter hur en komponent i en krets kopplar till ett externt genererat magnetfält. nej
• Självinduktans mäter hur en komponent i en krets kopplar till sitt egen-genererade magnetfält. ja
• Speglingsmetoden kan användas eftersom Poissons ekvation har en unik lösning då randvillkoren är givna. ja
• Spänningen över en lindning är proportionell mot antalet varv i lindningen ja
• Strålningsdiagrammet visar de på vilket avstånd från antennen som belopp E och belopp H är konstant. nej
• Summan av de fria laddningarna inuti en homogen koppartråd som leder en likström är noll i elektrostatiken. ja
• Vid stationär strömning är normalkomponenten av strömtäthetsfältet J kontinuerligt i gränsytan mellan två material med olika konduktivitet. ja
• Vågimpedansen (η) för en metall är rent imaginär. nej
• I ett material som är icke dispersivt beror vågtalet inte på frekvensen hos fältet. nej
• Vågimpedansen för en monokromatisk plan våg kan användas för att uttrycka ett samband mellan E och Hfältet. ja
• Vågimpedansen är en materialegenskap som inte förutsätter att vi studerar plana vågor. nej
• Vågimpedansen är reell för förlustfria material. ja
• Ömsesidig induktans mäter styrkan i den magnetiska kopplingen mellan två kretsar ja
• Överförd effekt hos en plan våg i vakuum är direkt proportionell mot E-fältets storlek. nej
• Gauss lag på punktform och Gauss lag på integralform är helt ekvivalenta och beskriver helt ekvivalent fysik. ja
• Sambandet D=εE mellan E- och D-fältet följer från postulaten i elktorstatiken nej
• Det råder alltid direkt proportionalitet mellan P och E fälten nej
• I elektrostatiken är E-fältets normalkomponent aldrig kontinuerlig i gränsen mellan två material med olika permittivitet nej
• De magnetostatistiska postulaten kan i sin helhet härledas från kontinuitetskvationen nej
• Kontinuitetsekvationen kan härledas från de magnetostatistiska postulaten ja
• B-fältet är rotationsfritt nej
• Den magnetiska vektorpotentialen kan definieras tack vare att divergensen av B-fältet är noll ja
• Den magnetiska vektorpotentialen kan definieras tack vare att rotationen av B-fältet är nollskild nej
• Laddningar i rörelse som endast utsätts för ett B-fält kan aldrig påverkas av en kraft nej
• Laddningar som rör sig parallellt med B-fältslinjerna utsätts för en kraft orsakad av B-fältet nej
• Laddningar i rörelse som endast utsätts för ett E-fält påverkar av en kraft ja
• Laddningar i vila som utsätts både för ett B-fält och ett E-fält påverkas alltid av en kraft ja
• Kraften på en laddning orsakad av ett B-fält har samma riktning som kraften orsakad av E-fältet nej
• Den magnetiska vektorpotentialen är alltid motriktad strömriktningen nej
• Man kan härleda Amperes lag utifrån att magnetfältet är källfritt nej
• H-fältets roll i magnetostatiken påminner om D-fältets roll i elektrostatiken ja
• M-fältets roll i magnetostatiken påminner om E-fältets roll i elektrostatiken nej
• Randvillkoret för B-fältets normalkomponent härleds från postulatet om B-fältets rotation nej
• Randvillkoret för B-fältets tangentialkomponent härleds från postulatet om B-fältets rotation nej ja
• B-fältets normalkomponent är alltid kontinuerlig i gränsen mellan två material ja
• Normalkomponenten av strömtäthetsfältet, J, är alltid kontinuerlig i gränsen mellan tå material ja
• Tangentialkomponenten av strömtäthetsfältet, J, är alltid kontinuerlig i gränsen mellan tå material ja Vi nej
• Amperes lag kan användas för fältberäkning om man med symmetriargunment kan hitta en så kallad Amperesling, där B-fältet har konstant riktning nej
• Amperes lag kan användas för fältberäkning om man med symmetriargunment kan hitta en så kallad Amperesling, där B-fältet har konstant belopp ja
• Amperes lag kan användas för fältberäkning om man med symmetriargunment kan hitta en så kallad Amperesling, där B-fältet har konstant belopp och riktning ja
• Permanentmagneter har ett magnetiseringsfält M trots att inget yttre magnetfält lagts på ja
• Det är möjligt att lösa Poissons ekvation med hjälp av spegling i metallytor som kan tillåtas ha en godtycklig form nej
• Coullumbs lag uttrycker hur stor kraften är mellan två laddningar ja
• Ohms lag är ett av postulaten i elektrostatiken nej
• Källan till förskjutningsfältet D är polarisationsladdningarna nej
• Sambandet D=εE, där ε är en skalär konstant, beskriver alla existerande material med god nogranhet nej
• Polarisationsfältet P är fältet från de fria laddningarna i ett material nej
• Om permeabiliteten för ett dielektriskt material är en konstant skalär oberoende av fältstyrkan betyder det att materialet är homogent, isotropt och linjärt ja
• Om permeabiliteten för ett dielektriskt material är beroende av fältstyrkan betyder det att materialet är anisotropt nej
• Vakuum har den relativa permittiviteten ε_r = 1 ja
• Om man definierar den elektrostatiska potentialen som E = -∇V betyder det att den elektriska lägesenergin hos en positiv testladdning minskar då man tillför arbete för att flytta laddningen från en punkt till en annan nej
• En ekvipotentialyta definieras som den yta där E-fältet har konstant storlek nej
• Dielektiska egenskaper modelleras med elektiska dipoler ja
• Dielektiska material modelleras med fria laddningar som tillförs materialet nej
• I elektrostatiken modelleras perfekt ledande metaller som ekvipotentialytor ja
• Lorentzkraft beror både på B- och E-fältet ja
• Laddningar i rörelse som utsätts för ett B-fält kan påverkas av en kraft orsakad av B-fältet ja
• Laddningar som rör sig parallellt med B-fältslinjerna utsätts för en kraft orsakad av B-fältet nej
• Laddningar i rörelse som utsätts för ett E-fält påverkas av en kraft orsakad av E-fältet ja
• I ett koordinatsystem som följer med en laddning som rör sig vinkelrätt mot B-fältslinjerna kommer uxB att bli noll och därmed påverkas inte laddningen av någon kraft nej
• Två långa raka parallella ledare som leder en likström i samma riktning känner av en attraktiv kraft, som orsakas av likströmmen och att det uppstår ett B-fält runt ledarna ja
• Två långa raka parallella ledare känner av en attraktiv kraft om bara den ena ledaren leder en likström, som orsakas av likströmmen och att det uppstår ett B-fält runt den ledare som leder ström nej
• Magnetiska krafter kan förstås ur ett resonemang som baseras på att kontinuitetsekvationen alltid ska var uppfylld nej
• Om vi använder metoden med virtuella förflyttningar för att beräkna den magnetiska kraften kan både flöde och ström hållas konstanta samtidigt under den tänkte förflyttningen nej
• Om man håller strömmen konstant blir kraften större än om man håller flödet konstant eftersom batteriet i det fallet levererar energi till systemet för att hålla strömmen konstant nej
• Om vi håller det magnetiska flödet konstant ska vi ha ett minustecken framför derivatan av energin ja
• H-fältets roll i magnetostatiken påminner om D-fältets roll i elektrostatiken ja
• I en permanentmegnet vill man ha ferromegnetiskat material med en smal hystereskurv nej
• Amperes lag modifieras när man får från magnetostatik till dynamik ja
• Divergensen av B-fältet är noll även för det tidsvarierande fallet ja
• Gauss lag modifieras när man får från elektrostatik till dynamik nej
• Lenz lad säger att en inducerad spänning är sådan att den motverkar förändring i det externt pålagda magnetfältet ja
• Man kan välja divergensen av den magnetiska vektorpotentialen fritt i elektromegnetiskmen nej
• Man väljer ofta divergensen av den magnetiska vektorpotentialen till samma som i statiken för att förenkla nej
• Faradays induktionslag uttrycker att ett elektriskt fält kan genereras utan laddningsseperation ja
• Lentz lag följer av Faradays lag ja
• Man kan inducera spänning i en ledare trots att -dB/dt termen i Faradays lag är noll ja
• Kontinuitetsekvationen kan härledas från Maxwells fyra postulat ja
• Utöver Maxwells fyra postulat är kontinuitetsekvationen nödvändig för en fullständig beskrivning av den elektromagnetiska teorin nej
• Ljushastigheten i ett medium beror av permeabiliteten i materialet ja
• Ljushastigheten i ett medium beror av konduktiviteten i materialet ja
• Ljushastigheten i ett medium beror av permittiviteten i materialet ja
• En plan vår har ingen E-fältskomponent i utbredningsriktningen ja
• En plan våg kännetecknas av att B-fältet är riktade vinkelrätt mot utbredningsriktningen ja
• En evanescent våg uppfyller vågekvationen ja
• En cirkulärpolariserad plan våg träffar en plan gränsyta till ett förlustfritt dielektrkum under Brewstervinkeln. Reflektionen blir då linjärpolariserad ja
• En cirkulärpolariserad plan våg träffar en plan gränsyta till ett förlustfritt dielektrkum under Brewstervinkeln. Reflektionen blir då cirkulärpolariserad nej
• En cirkulärpolariserad plan våg träffar en plan gränsyta till ett förlustfritt dielektrkum under Brewstervinkeln. Reflektionen blir då elliptiskt polariserad nej
• Vid beräkning med Fresnells ekvationer måste man ta hänsyn till vågens polarisering ja
• Totalreflektion är möjlig då vågen går från ett optiskt tunnare medium ja
• Funktionen hos en optisk fiber kan förklaras med hjälp av Brewstervinkeln nej
• En Hertz-dipol är mycket längre än en våglängd nej
• Strömmen i en Hertzdipol kan i varje ögonblick variera längs antennen nej
• En Hertzdipol har en strålningsresistans som indikerar att antennen är en mycket effektiv och bra sänderantenn nej
• Strömmen antas ha ett maximum i de båda ändarna av en kvartsvågsantenn nej
• En monokromatisk våg innehåller endast en frekvenskomponent ja
• För en god ledare är σ/ωε =1 nej
• I en god ledare är α >> β nej
• En mycket god ledare har σ = 0 nej
• jω-metoden för fältberäkningar fungerar bara för harmoniskt varierande fält ja
• Ett komplext uttryck på E-fältet innehåller ett explicit tidsberoende nej
• För att konvertera från komplext till reellt fält multiplicerar man med e^jωt och tar imaginärdelen nej
• Komplexa fält kan användas för att beräkna plana vågor ja
• Enheten för det magnetiska fältet (B-fältet) är A/m^2 nej
• Det magnetiska fältstyrkan, B, är en skalär storhet nej
• Det existerar inga magnetiska laddningar ja
• Den magnetiska potentialen är en skalär storhet nej
• Den magnetiska potentialen kan definieras tack vare att rotationen av B-fältet är noll nej
• De magnetostatiska postulaten på punktform och på integralform uttrycker egentligen samma sak ja
• Man kan använda Lentz lag för att bestämma riktningen på strömmen i en stillastående slinga som bbefinner sig i ett tidsvarierande magnetfält ja
• Lentz lag säger att en inducerad spänning förstärker förändringen i det pålagda magnetfältet nej
• Den retarderade potentialen beskriver hur ljushastigheten avtar med avståndet från källan nej
• Man får välja ∇⋅A som man vill ja
• Den magnetiska vektorpotentialen relateras till magnetfältet som ∇⋅B=A nej
• För plana vågor är fälten i varje ögonblick konstanta vinkelrätt mot utberedningsriktningen ja
• Funktionen hos en optisk fiber kan förklaras av att reflektion i fibern sker vid Brewstervinkeln nej
• En Hertzdipol är mycket kortare än en våglängd ja
• Strömmen i en Hertzdipol kan vara tidsberoende ja
• Hertzdipoler kan användas som byggstenar, vars fältbidrag integeras, då man utför beräkningar på andra mer komplexa antenner eller antennsystem ja
• En halvvågsdipol har ett isotropt strålningsdiagram, dvs den strålar lika mycket effekt i alla riktningar nej
• En bra sändarantenn bör ha så stor strålningsresistans som möjligt ja
• För en god ledare är σ/ωε>>1 ja
• I en god ledare är α ≈ β ja
• För en metall är vågimpedansen Z ≈ sqrt(jωμ/σ) nej
• Inträngningsdjuper är mindre för höga frekvenser än för låga frekvenser ja
• Normalt gäller för dielektriska material med små förluster att α ≈ β nej

All None Save