embryologi canvastext 2

ytektoderm bildar: hud, hår, talgkörtlar, svettkörtlar, klor

förtjockning dorsalt om notochorden neuralplatta

inbuktning i neuralplattan neuralfåra

upphöjningar kring neuralfåran neuralveck

då neuralvecken anslutit varandra bildas: neuralrör

i vilken region sluts neuralröret först i nackregionen

de delarna på neuralröret som sluts sist neuroporerna

när är fostret en neurula vecka 2-3

de 3 hjärnblåsorna latin prosencephalon, mesencephalon, rhombencephalon

de tre hjärnblåsorna svenska framhjärna, mitthjärna, bak/ruthjärna

uppbuktande ytektoderm släpper munhålemembranet och förenas med inbuktande neuroektoderm, vad bildas då? hypofysen

celler mellan neuralröret och ytektodermet neurallistceller

vad bildas av neurallistcellerna? perifert nervsystem, pigmentceller, binjuremärg, stödjevävnad i huvud och nackregionen

segmenterat och ej segmenterat paraxialt mesoderm somiter, somitomerer

ektodermala inbuktningar vid svalgbågar fåror

entodermala inbuktningar svalgbågar fickor

första svalgfåran blir: yttre hörselgången

första svalgfickan bildar: örontrumpeten

vad bildas i entodermet som linjerar svalgfickorna? tonsiller, thyroidea, parathydoidea, thymus

i golvet på primitiv munhåla, kranial och kaudal inbuktning i entoderm bildar: thyroidea, mynningen till larynx

En del av cellerna från neurallistcellerna kommer att vandra till svalgbågarna och ger upphov till vissa stödjevävnader, såsom brosken och benen, vad bildas då? mandibula, maxilla, hörselbenen, tungbenen, larynxbrosken

i svalgbågarna mellan de tidiga ventral och dorsalaortorna går: aortabågar

sjätte aortabågen vänster sida bildar: ductus arteriosus

går från truncus pulmonalis till aorta, som ett sätt att shunta förbi lilla kretsloppet. ductus arteriosus

vad finns i svalgbågarna mesenkym från mesoderm och neurallistceller, nerver, artärer, brosk

vilka nerver är i svalgbågarna kranialnerver från neuralröret

vilka artärer finns i svalgbågarna, samt vilket groddblad bygger upp dem aortabågar, visceralt mesoderm

var kommer brosket i svalgbågarna ifrån neurallistceller

vad bildas av broskdelarna i gälbågarna mandibula, maxilla, hörselbenen, tungbenen, larynxbrosken

resultaten av gälbågarnas alla inbuktningar, kranialt-->kaudalt tonsiller, parathyroidea, thymus, parathyroidea, ultimobrankialkörtel

4:e aortabågen blir(höger och vänster) a. subclavia dx(dx), arcus aortae(sin)

6e aortabågen bildar: truncus pulmonalis, ductus arteriosus

ventralaortorna bildar: aa. carotis communis sin et dx

Det laterala mesodermet, på respektive sida om notochorden (axialt mesoderm), förtjockas och bil- dar längsgående strängar av : paraxialt mesoderm

paraxialt mesoderm segmenteras i: somiter

grund till underhud dermatom

grund till skelettmuskulatur myotom

grund till stödjevävnader, såsom brosk, ben och bindväv: sclerotom

osegmenterad somit somitomer

laterala vävnadsgruppen i somiten dermatom

medial vävnadsgrupp i somit sclerotom

ryggmärgen och notochorden, där de bildar kotkroppar och kotbågar. Även bröstkorgen bildas från: sclerotom

vad är slutligen kvar av notochorden nucleus pulposus

fibrös ring runt nucleus pulposus anulus fibrosus

Extremiteternas utveckling styrs av ansvällningar i ektodermet som kallas: AER, apical epidermal ridge

nerver i extremiteter kommer från: neurallisten

extremiteters brosk, ben och bindväv kommer från: parietalt mesoderm

kärl i extremiteter kommer från: visceralt mesoderm

skelettmuskulatur i extremiteter kommer från myotom

lateralt om somiterna finns sammanhållna längsgående strängar som heter; intermediärt mesoderm

uro- genitalorganens olika delar att utvecklas från: intermediärt mesoderm

njurarnas generationer pronephros, mesonephros, metanephros

Pronephros börjar bildas längst kranialt i det intermediära mesodermet. Den blir aldrig funktionell (avseende urinbildning) men den initierar bildning av en gång, längs med det intermediära mesoder- met, i kaudal riktning. Den gången kallas: ductus pronephricus

Kaudalt om pronephros kommer den mellersta delen av det intermediära mesodemet att utvecklas till: mesonephros

När mesonephros börjar bildas byter gången namn till ductus mesonephricus

För att metanephros ska bildas krävs följande: Kaudalt på ductus mesonephricus kommer det att bildas en liten utbuktning som kallas: uretärknoppen

uretärknoppen. Den kommer att växa in i, och inducera ut- veckling av, det mest kaudala intermediära mesodermet, kallat: metanefrogent blastem

kallat metanefrogent blastem. Där börjar vävnadsgrupper ansamlas och de sammansmälter till ett: nefron

intill nefronet Bowmans kapsel bildas kärlnätet: glomerulus

vad blir ureterknoppen? uretär, samlingsrör, njurbäcken

Click

Type

Listen

Games

Print