Epidemiologi och biostatistik

Kausalitet Orsakssamband. Samband mellan orsak och utfall

Determinant Riskfaktor/exponering

Delorsak Bidragande orsak. Faktor som bidrar till ett utfall.

Tillräcklig orsak En uppsättning förhållanden där utfallet inte hade inträffat om någon delorsak saknats. Oftast flera faktorer (men kan vara en enda)

Nödvändig orsak Faktor som måste finnas för att utfallet ska ske

Deskriptiv studie Beskrivande studie. Syftet är att beskriva och kategorisera egenskaper. Säger ingenting om varför.

Förklarande studie Studietyp. Syftet är att testa hypoteser, förklara samband.

Observationsstudie Studietyp. Forskaren observerar, mäter, samlar in data, men ingriper inte

Experimentell studie Studietyp. Forskaren gör aktiva försök att ändra en determinant

Tvärsnittsstudie Studietyp. Mäter exponering och utfall samtidigt. Visar determinant som prevalens.

Kohortstudie Studietyp. Studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod.. Följer över tid och ser vilka som utvecklar sjukdom - kan etablera tidssamband. Man kan sedan studera flera utfall.

Fall-kontrollstudie Studietyp. Består av individer med en sjukdom samt en kontrollgrupp

Review/Meta-analys Studietyp. Sammanför resultat från flera olika studier för att få en samlad bild av orsaksförhållandet

Fallrapport Studie av ett fall

Fallserie Studier av flera fall

Representativitet Berättar hur väl de studerade individerna representerar den population en vill dra slutsats på

Prevalens Proportionen av en population med en viss egenskap vid ett givet tillfälle

Incidens Antalet nya fall av ett event (ex. en sjukdom) i en definierad population under en definierad tidsperiod

Kumulativ incidens Anger andelen (%) friska som insjuknar sedan en sjukdom eller epedemi bröt ut, närmar sig 1 med tiden

Incidensrat Anger antalet nya insjuknanden som uppträder per enhet persontid under en tidsperiod.

Associationsmått Kvantifierar en ändring av risken som är associerad med en viss exponering.

Absolut risk Incidens(exp+) - Incidens(exp-)

Relativ risk Incidens(exp+) / Incidens(exp-)

Oddsrat Kvantifierar en ändring av oddsen som associeras med en viss exponering. Odds(exp+) / Odds(exp-)

Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp

Målpopulation Referenspopulation. Den population vi vill uttala oss om med hjälp av studiens resultat.

Studiepopulation Den population vi studerar

Stickprov Urval/sample. De individer som väljs ut till studien.

Inferens Induktiv vetenskap där man drar slutsatser ur empiriska data under en osäkerhet orsakad av slumpmässighet i data.

Ett tests sensitivitet räknas ut som en andel: delen av de sjuka som testar positivt

Ett tests specificitet räknas ut som en andel: delen av de friska som testar negativt

Enkelt slumpmässigt urval Urvalstyp. Alla individer har samma chans att bli valda; måste ha komplett lista; använd formell slumpmodell

Systematiskt urval Urvalstyp. Ex. det kommer 200 patienter på en dag, vi vill ha ett stickprov på 20; ta var 10;e, viktigt - slumpvis dra ett nummer mellan 1-10 som start

Stratifierat urval Urvalstyp. Dela upp populationen i grupper, t.ex. ålder, ras; ta slumpmässigt urval ur grupperna.

Kvantitativa data Datatyp där data kan rangordnas

Kvalitativa data Datatyp som beskriver ett ämne snarare än mäter det. Kan vara intryck, åsikter, synpunkter m.m.

Diskret variabel Variabel som enbart kan anta vissa värden inom sitt variationsområde (ex. antal föremål, saker som bara kan vara i heltal)

Kontinuerlig variabel Variabel som kan anta vilka värden som helst inom sitt variationområde (ex. vikt, kan ha oändliga deciamler)

Diakotom variabel Variabel som har två möjliga utfall

Kategorisk variabel Variabel som går att dela in i grupper, antingen rankade eller orankade

Korstabell Tabell innehållande gruppindelade frekvenser. Kan användas för att snabbt få en överblick av eventuella samband mellan två kategoriska variabler

Stolpdiagram Diagramtyp. Kan vara både kvalitativ och kvantitativ.

Histogram Diagramtyp. Kontinuerliga variabler eller diskreta med många värden

Cirkeldiagram Diagramtyp. Kvalitativa variabler: ytan porportionellt mot andelen

Stapeldiagram Diagramtyp. Kvalitatitva variabler: samma princip som cirkeldiagrammet

Linjediagram Diagramtyp. Kvalitativa eller kvantitativa variabler: förändringar över tid

Kvartilavstånd Spridningsmått. För median används oftast 25e och 75e percentilen av data som spridningsmått runt medianvärdet

Normalfördelning En vanlig och mycket central sannolikhetsfördelning inom statistiken, där de flesta värdena återfinns kring medelvärdet

Beroende observationer Observationerna ät inte slumpmässiga. Exempel: Om man undersöker valpar från olika tikar från en hunduppfödare kan man kan anta att två valpar från samma tik är mer lika än två valpar från olika tikar

Oberoende observationer Observationerna är slumpmässiga

Student's t-test Statistiskt test som kan utföras på två grupper av oberoende observationer

Chi-squared test Statistiskt test som kan utföras om både utfall och riskfaktor är binärt, används vid större datamängder

Beroende variabel Utfall

Oberoende variabel Prediktor/riskfaktor/exponering

Standardfel Medelfel. Mäter hur långt urvalsmedelvärdet är från det sanna populationsmedelvärdet. Beror på standardavvikelsen i undersökningen (SD) och urvalsstorleken.

Nollhypotes Hypotesen att det inte föreligger något fenomen som kräver en förklaring. Det är ett antagande som säger att den oberoende variabeln inte har någon effekt.

Guldstandard Det testet (eller kombination av test) som anses vara den föredragna metoden för att diagnostisera en viss typ av sjukdom. Alla andra meroder behöver jämföras med denna metod.

Positivt prediktivt värde Sannolikheten att en patient som testar positivt är sjuk Dvs hur bra är testet på att förutspå att patienten är sjuk?

Negativt prediktivt värde Sannolikheten att en patient som testar negativt är frisk Dvs hur bra är testet på att förutspå att patienten är frisk?

Falskt positiv Positivt provsvar trots att patienten är frisk

Falskt negativ Negativt provsvar trots att patienten är sjuk

Korrelation Undersöker associationen mellan två eller fler variabler, ett mått på hur starkt sambandet är mellan två eller fler värden vilket mäts med en korrelationskoefficient

Regressionsanalys Statistiska modeller som kan utvärdera flera variabler och confounders mot ett utfall

Linjär regression Regressionsanalys som används vid kontinuerliga utfall.

Logistisk regression Regressionsanalys som används vis diakotoma utfall. Mäter sambandet genom att beräkna sannolikheter

Cox regression Regressionsanalys som används när man mäter tid till händelse. Kan ske i form av en korhort eler experimentell design. Överlevnadsanalys.

Inklusionskriterier Om dessa kriterier uppfylls kan personen ingå i undersökningen

Exklusionskriterier Om något av dessa är uppfyllt utesluts personen ur studien

Totalundersökning Undersökning av hela målpopulationen

Urvalsundersökning Undersökning baserat på ett stickprov som representrar målpopulationen

Statistisk osäkerhet Innebär att det inte med säkerhet går att avgöra om de skillnader ex. i behandlingsutfall är verkliga eller om det helt eller delvis beror på slumpen

Konfidensintervall Visar det område där med viss sannolikhet det sanna populationsvärdet ligger. Används för att beräkna statistisk felmarginal

Statistisk felmarginal Beskriver hur stor andel av resultatet som beror på slumpen. Andelen minskar med urvalsstorleken

Bias Systematiska fel, under planering, utförande eller analys av en undersökning som leder till felaktig uppskattning av hur exponering för en faktor påverkar sjukdomsfrekvensen i en population

Selektionsbias Bias som innebär att urvalet är snedvridet och därför inte representativt för målpopulationen

Observationsbias Bias som innebär att det finns felaktigheter i datainsamlingen

Recall bias Bias där ex. intervjuobjektet minns händelser efter sjukdomen inträffat bättre än händelser innan

Intervjuarbias Bias där den som genomför intervjun är insatt i den hypotes som studeras. Frågorna kan ev. bli vinklade

Clever Hans effekt Bias som uppträder när individer som ändrar sina svar efter hur de förväntar sig att undersökaren vill ha svaren

Confounding Bias som innebär att det finns bristande jämförbarhet i de grupper som undersöks

Om en undersökning har bristande intern validitet så kan resultatet snedvridas och leda till felaktiga slutsatser om målpopulationen även om undersökningen är så stor att den statistiska osäkerheten är marginell.

Om undersökningen har hög extern validitet är resultatet generaliserbart (dvs. går att använda för att dra slutsatser bortom den ofta relativt snäva målpopulationen av individer som definieras av undersökningen)

Punktskattning Datan från ett urval används för att göra en så bra skattning/gissning av det verkliga värdet i målpopulationen som möjligt. Skattningen av medelvärdet.

Standardavvikelse Spridningsmått, dvs. ett sätt att kvantifiera spridningen i data kring centralmåttet. Mäter variationen i urvalet från medelvärdet. Visar variationen i data som är normalfördelade, och indikerar hur väl urvalsmedelvärdet representerar urvalsdatan.

P-värde Sannolikheten att ett resultat är slumpmässigt. Om värdet är <0, 05 är resultatet statistiskt signifikant.

Click

Type

Listen

Games

Print