filosofi begrepp- ht24

referens den företeelse i verkligheten som ordet står för

betydelse de utmärkande drag som vi i tanken förknippar med ordet

den rent språkliga förteelsen av ett ord en kombination av ljud och bokstäver

deskriptiva ord beskrivande ex penna

emotiva ord Känsloladdade ex cancer

vaga ord oklart omfång ex ungdom

kontextuella tolkningar tolkning av ord utifrån sammanhanget

precisera kommit överens om betydelsen för ett ord

mångtydiga ord ord som kan betyda olika i olika sammanhang

definition något som förklarar vad ett ord eller uttryck betyder med hjälp av andra ord

lexikaliska definitioner något som ska beskriva precis samma sak som det ord som förklaras

explikativa definitioner ord som är för komplexa för att beskrivas med ett eller ett fåtal ord ex komet

ostensiva definitioner saker som inte går att definiera genom ord ex färger

persuasiv definition ger oss deras åsikt genom definitioner

stipulativa definitioner en person bestämmer enväldigt definitionen av ett vagt ord i ex en text

satser ord i följd enligt grammatikens regler

meningsfull sats innehåller alltså något som vi kan begripa

kategorimisstag ord som tillhör okombinerbara satser har kombinerats ex "gula idéer sover lugnt"

metaforer språklig bild

teoretiska satser antingen sanna eller falska ( verifierbara satser)

ateoretiska satser varken sanna eller falska och kan ej bevisas ( kan frtf vara meningsfulla)

Informativa satser beskriver den iakttagbara verkligheten omkring oss (teoretiska)

emovativa satser uttrycker vad den som talar känner (ateoretiska)

frågor ex: vad är klockan? ateoretiska

befallningar och uppmaningar ex “Stäng dörren”. Ateoretiska

Performativa eller utförande satser när vi utför den handling som satsen uttrycker. Ex jag lovar att komma dit=> jag ger ett löfte

satser med social funktion småord ex "vi ses". vanligtvis ateoretiska

sakpåståenden = informativa satser. principiellt verifierbara, ex hunden är brun.

värdepåståenden = emotiva satser. speglar talarens känslomässiga hållning till något eller någon, ex han är snygg.

G.E Moore hävdade att ett vårdat vardagsspråk fungerade utmärkt i filosofiska diskussioner ( med vaga och mångtydiga ord)

Bertrand Russel intresserad av hur meningar kunde bli nonsens på grund av fel i sin logiska form ( Frankrikes kung..)

Tidiga Ludwig Wittgenstein Tractus- språket kan enbart fungera på ett meningsfullt sätt när det beskriver den verklighet som vi kan studera med vetenskapliga metoder

Analytisk filosofi Analys av språket, Logiken och detaljerade undersökningar av klart avgränsade frågo

den logiska empirismen ord och satser enbart är meningsfulla om de direkt eller indirekt hänvisar till våra sinneserfarenheter

verifikationskriteriet en sats är meningsfull om och endast om det i princip finns något sätt att visa att satsen är sann eller falsk

kognitivt meningslöst saknade kunskapsinnehåll

Senare Wittgenstein all språkanvändning är meningsfull när den fungerar i en samtalssituation i språkgemenskapen (meaning is use)

Oxfordfilosofin hur vi använder vardagsspråket och hur det ibland kan skapa missförstånd

argumentation framförda åsikter

logik vilken struktur en argumentation måste ha för att vara giltig och det som fogar ihop argumenten.

tes det man påstår i en argumentation

argument stödjande påståenden för tes

underförstådda argument uttalas inte då man utgår ifrån att alla redan är medvetna om dem

hållbarhetskravet För argument som är sakpåståenden = ska vara sanna/ sannolika

hållbarhetskravet för värdepåstående ska vara rimliga

accepterandekrav vi accepterar ett värdepåstående som rimligt

Goda argument hållbara och relevanta

Dåliga argument det som inte är hållbara och relevanta

hederlig argumentation försöker övertyga läsaren eller åhöraren med sakliga argument

ohederlig argumentation effektiva argument snarare än hållbara

Prestigeöverföring struntar i mina kritiska frågor och accepterar den underförstådda tesen

Personangrepp lägger mer vikt vid personens ålder, kön, hudfärg etc än hållbarheten i dennas argument

slutledning resonemang där man utgår från ett antal påståenden som man är säker på och sluter sig till ett nytt påstående, vars riktighet man ännu inte har undersökt

premisser påståendena som man utgår ifrån under slutledning

att sluta Processen då man tänker efter vad man får ut av premisser

slutsats de påståendena som man kommer fram till

Induktion/ Induktiva slutledningar finns två av dessa= generaliseringar och analogier

Generalisering När jag formulerar min slutsats (alla norrlänningar är tystlåtna) säger denna mer än mina premisser och jag tillför alltså något nytt.=> även om premisserna är sanna kan slutsatsen mycket väl vara falsk

Analogi premisserna bygger på osäkra jämförelser och slutsats kan därför bli falsk.

Deduktion/ deduktiv slutledning får ingen ny kunskap utöver den som redan finns i premisserna. Man stuvar om i de kunskaper som premisserna innehåller och klargör slutsatsen.

syntetiska satser sanna eller falska beroende på samtida verkligheten

analytiska satser sanna eller falska beroende på begrepp

tautologiska satser sanna med nödvändighet ( ex cirkel är rund)

kontradiktoriska satser falska med nödvändighet ( ex cirkel är fyrkantig)

Click

Type

Listen

Games

Print