Filosofiord

All None Save

• A priori Kunskap, giltighet eller rättfärdigande som är oberoende av erfarenheten och kan fastställas genom förnuftet allena, till skillnad från a posteriori, som bygger på empirisk erfaren
• Ad hominem En typ av argumentationsfel där man angriper motståndarens person, motiv eller omständigheter i stället för att bemöta själva argumentet. Ett ad hominem-argument är i regel irrelev
• Altruism Uppfattningen att man moraliskt bör ta hänsyn till andras intressen för deras egen skull, eventuellt på bekostnad av egna intressen.
• Autonomi Självbestämmande; förmågan och rätten att styra sitt handlande genom egna skäl, värderingar och beslut utan otillbörlig påverkan.
• Deontisk Som rör plikter, förbud och tillåtelser; används för att beskriva normer eller begrepp som anger vad som är obligatoriskt, förbjudet eller tillåtet.
• Deskriptiv Beskrivande snarare än värderande eller normativ; avser framställningar som redogör för hur något faktiskt är, utan att ta ställning till hur det bör vara. I etik används termen t.
• Egoism Uppfattningen att individens egna intressen har företräde. Kan avse psykologisk egoism (tes om motivation) eller etisk egoism (normativ tes).
• Empirisk Som grundar sig på erfarenhet, observation eller experiment, snarare än på förnuft allena. I filosofi och vetenskap betecknar empirisk kunskap sådant som fastställs a posteriori, t
• Eudaimonia Ett centralt begrepp i antik etik som vanligen översätts med lycka eller vällevnad, men som mer precist avser ett gott och fulländat mänskligt liv som helhet. Det handlar inte om t
• Genealogi Metod för att analysera begrepps och värdens ursprung och utveckling, ofta för att visa hur de formats av historiska, sociala eller maktrelaterade processer.
• Hedonism Uppfattningen att njutning är det enda intrinsikalt goda, eller att ett livs värde ytterst ska bedömas i termer av njutning och frånvaro av smärta. Inom etiken förekommer hedonism
• Ikonoklast En person som ifrågasätter, bryter ned eller angriper etablerade idéer, värden eller auktoriteter, särskilt sådana som betraktas som heliga, självklara eller oantastliga. I idé- oc
• Nihilism Uppfattningen att det inte finns några sanningar, särskilt inom moral, kunskap eller existens.
• Normativ Värderande och föreskrivande; avser utsagor eller teorier som anger hur man bör handla, vad som är rätt eller fel, eller vilka normer som ska gälla. Inom etik syftar normativ etik
• Objektivism Metaetisk position enligt vilken det finns objektivt giltiga moraliska sanningar eller normer som inte reduceras till individuella eller kulturella attityder.
• Paternalism Ingripande i en persons handlingsfrihet eller beslutsfattande, motiverat av att det sker för personens eget bästa, ofta utan eller mot dennes samtycke. Inom moral- och politisk fil
• Praxis Etablerat handlingsmönster eller socialt förankrad verksamhet som styrs av gemensamma regler, normer och förväntningar, snarare än enskilda handlingar. Inom moral- och samhällsfilo
• Rationalistisk Som betonar förnuftets roll som den primära källan till kunskap eller normativ giltighet, ofta i kontrast till empirism. Inom moralfilosofi syftar en rationalistisk position typisk
• Relativism Metaetisk uppfattning att sanningsvärdet eller giltigheten hos moraliska omdömen är relativ till en kultur, ett samhälle eller ett normsystem, och inte universellt.
• Ressentiment En varaktig känsla av bitterhet, avund och fientlighet som uppstår när en individ eller grupp upplever sig maktlös att uttrycka eller tillfredsställa sina begär, och därför omvandl
• Subjektivism Metaetisk position enligt vilken moraliska omdömen ytterst beror på individers attityder, känslor eller preferenser, snarare än på objektiva moraliska fakta.
• Teleologi Förklarings- eller värderingsmodell där ändamål, mål eller funktioner ges en grundläggande roll, t.ex. i teleologiska etiska teorier.
• Universalisering Kravet att moraliska omdömen eller maximer ska kunna tillämpas konsekvent på alla relevanta likartade fall.

All None Save