folkrätt

Folkrätt En rättsordning mellan stater. den fastställer staters rättigheter och skyldigheter gentemot varandra

IP Internationell privaträtt - Nationella rättsregler angående vissa frågor som har en internationell anknytning, t.ex. äktenskap, skilsmässa, vårdnad av barn, osv. när ena parten är

Rättssubjekt De som bär rättigheter och skyldigheter

Jurisdiktion Maktutövning

Internationell humanitär rätt krigets lagar

Rättspositivister Hårda och neutrala regler som måste tillämpas opartiskt utan utrymme för makt och sociala faktorer

Policy orienterade Regler består av beslut som fattas av stater med hänsyn till sociala, politiska och ekonomiska faktorer

Primära rättskällor överenskommelser, sedvanerätt, allmänna rättsprinciper

Sekundära rättskällor internationella domstolars avgöranden, doktrin (folkrättsärdas publikationer), FN resolutioner

Traktat internationell överenskommelse, förhandling omen ny överenskommelse vid en diplomatisk konferens

Ratificering godkännande, godtagande, från Riksdagen, därefter sänder man uttrycket till uttrycketsdepartamentet

Anslutning när en stat blir part till en överenskommelse som redan har förhandlats och undertecknats av andra stater och oftast har trätt i kraft

Reservationer Finns vissa texter som tillåter stater att göra reservationer. Detta inneär att en stat kan bli part till konventionen men när man ratificerar säger man att "vi accepterar konventi

Nackdel med reservation Om ett land motsäger ett annat lands reservation kommer avtalet ej att gälla mellan dessa två länder

Sedvanerätt Oskrivna regler som stater följer

Dispositiv (ej tvingande) två stater kan avtala bort en dispositiv regel

objektivt villkor usus - (praxis, sedvana; materiellt krav) många stater under en lång tid gör på ett visst sätt utan protester från andra stater

subjektivt villkor opinio juris (rättsövertygelse, psykologiskt krav) stater anser att vad de gör är rättsligt bindande i sedvana som av stater uppfattas som rätt

presistent objector en stat som hela tiden protesterar mot en ny regel som håller på att utvecklas

dualism folkrätt och nationell rätt är två skilda rättsordningar. I händelse av konflikt mellan en folkrättslig regel och en nationell lag har den nationella lagen företräde

Exempel på Jus cogens exv. aggressionsförbudet, tortyrförbudet m.m.

Erga omnes förpliktelse mot internationella samfundet, förpliktelse mot andra stater

exempel erga omnes skyddet av universella mänskliga rättigheter och alla staters förpliktelse att reagera mot kränkningar av dessa rättigheter; en erga omnes skyldighet

monism ett rättssystem på samma nivå. internationella konventioner som landet har ingått och internationell sedvanerätt är gällande rätt i landet. i händelse av konflikt mellan nationell

exempel monism nederländerna, kenya, iran

exempel dualism sverige, norge

tranformation texten av en internationell konvention granskas av jurister för att se om något i konventionen motsvarar något som redan finns i svensk lagstiftning. De försöker fylla i de luckor

inkorporering när vi har granskat en internationell konvention inser vi att vi är tvungna att ha hela konventionen som gällande lag i Sverige, exv. europakonventionen om de mänskliga rättigheter

folk känneteckning: gemensamt språk, gemensam kultur, social organisation, historia osv. som skiljer de från andra grupper.

stat känneteckning: permanent folk, bestämt och definierat territorium, faktisk kontroll över eget territorium (regering), behörighet att inrätta relationer med andra stater

sic utere (goda grannlagen) "använd din egendom så att du inte skadar någon annan". den begränsar en persons eller stats rätt att använda sitt eget på ett sätt som orsakar skada för grannar

lagstiftande jurisdiktion en stat får inte lagstifta mot grundläggande folkrättsliga principer, t.ex. aggressionsförbud

verkställande jurisdiktion en stat får inte vidta verkställande åtgärder inom andra länders territorium

den territoriella principen den viktigaste principen, ett brott som begåtts i landets territorium ska ge det här landets myndighet rätt att lagföra brottet

subjektiv jurisdiktion myndigheter har subjektiv rätt att lagföra brott

objektiv jurisdiktion kan hända att ett brott planeras i ett land men fullbordas i ett annat land. första landet har då subjektiv jurisdiktion, och landet där brottet har begåtts har objektiv jurisdikti

nationalitetsprincipen varje land har straffrättslig jurisdiktion över egna medborgare

aktiv nationalitetsprincip egna medborgare som är misstänkta för brott

passiv nationalitetsprincip om en svensk medborgare blir föremål för brott i ett annat land mot en av samma nationalitet, kan han bli dömd i Sverige trots att brottet har skett utomlands

skyddsprincipen innebär att ett brott/handling som begåtts i ett annat land men bedöms att ha hotat ett lands säkerhet ger det berörda landet rätt att straffa

universialitetsprincipen vissa brott betraktas som internationella brott - alla länder i världen har jurisdiktion att lagföra ett brott oavsett vart brottet har begåtts och av vem

internationella brott allvarliga brott i alla länder, krigsförbrytelse, folkrättsbrott

acta jure imperii höghetshandlingar, som åtnjuter fullständig immunitet

acta jure gestionis privaträttsliga/kommersiella handlingar som saknar immunitet

diplomatisk immunitet en bråkdel av statsimmunitet. specifikt för en mindre grupp - representerar egna stater i en främmande stat, deras immunitet i den staden de tjänstgör i är sedvanerättslig

diplomatiskt skydd skyddar medborgare som döms utomlands om de anser blivit orättvist behandlade. process bakom detta, måste vänta på sveriges godkännande, väljer de att ge skydd kan förhållandet til

internationella organisationer rättssubjekt inom folkrätten, agerar inom ramen för folkrätten. påverkar rättsutvecklingen inom folkrätten - relevanta för individen i varje land.

Click

Type

Listen

Games

Print