Genetik glosor

The exercise was created 2021-03-12 by DrPhil123. Question count: 158.




Select questions (158)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Allel Variant av en gen t.ex. A som kodar för vit färg
  • aminosyra Bygger upp proteiner, består av en central kolatom bunden till amingrup och en R-grupp, en karboxylgrupp och p, en väteatom
  • Kodominans Typ av allelisk interaktion där heterozygoten uttrycker samtidigt fenotyperna av båda homozygote
  • dominant En allel som uttrycks i en heterozygot individ (Aa) och även i homozygota individer (AA)
  • Fenotyp Det som genotypen uttrycker
  • gen En informationsenhet som kodar för en ärftlig egenskap
  • genotyp En individs uppsättning av alleler
  • heterozygot Har två olika alleler i ett lokus
  • homozygot Har två identiska alleler i ett lokus
  • lokus Position på en kromosom där en specifik gen finns
  • purin Typ av kvävebas i DNA och RNA. Adenin (A) och Guanin (G) är puriner
  • pyrimidin Typ av kvävebas i DNA och RNA. Cytosin (C), Tymin (T) och Uracil (U) är pyrimidiner
  • recessiv En allel som bara uttrycks hos en homozygot t.ex. r för röd färg
  • vildtyp Den fenotyp eller allel som förekommer mest i vanliga populationer
  • Allopolyploidi En typ av polyploidy (betyder att en organism har mer än två par av kromosomer) där kromosomparen är från flera arter (från hybridisering av två eller flera arter)
  • polyploidi Organism som har mer än två par av kromosomer (inkluderar triploider 3n, tetraploider 4n, pentaploider 5n...)
  • aneuploidi Förändring av antalet individuella kromosomer, exempelvis trisomi där en extra kromosom tillkommer vid ett par
  • autopolyploidi En typ av polyploidi (betyder att en organism har mer än två par av kromosomer) där kromosomerna är från en enda art
  • autosom En kromosom som är densamma för hanar och honor (inte könskromosom)
  • Barr body En mörk fläck på cellkärnan som kommer från en inaktiverad X-kromosom hos honor tillhörande placentadäggdjur
  • centromer En del på kromosomen som fungerar som en fästpunkt för mikrotubuli
  • Deletion En mutation där en eller fler nukleotider raderas från en DNA-sekvens
  • diploid Individens celler har dubbel kromosomuppsättning
  • doskompensering En mekanism för att utjämna mängden protein producerad av X-linkade gener och autsomala gener. I placentadäggdjur görs detta genom en slumpvis inaktivering av en X-kromosom i cellerna hos en hona
  • duplikation Tillkomst av ytterligare en kopia av en DNA-sekvens
  • gamet Könscell (ägg, spermie, pollen etc.)
  • heterogametiskt kön Det kön som producerar två typer av gameter (I XX-XY-systemet producerar män X och Y-bärande gameter)
  • homogametiskt kön Det kön som producerar endast en typ gamet (i XX-XY-systemet producerar kvinnor X-bärande gameter)
  • heterogametiskt kön Det kön som producerar två typer av gameter (i XX-XY-systemet producerar män X-bärande gameter och Y-bärande gameter))
  • Hexaploid Polyploid organism som har 6 kromosompar
  • Polyploidi Organism som har mer än två kromosompar (t.ex. triploid 3n, tetraploid 4n etc.)
  • karyotyp Den bild över kromosomernas antal och utseende genom ett foto av celler som befinner sig i mitosens metafas. Normal mänskliga karyotyp består av 44 autosomala kromosomer och två könskromosomer.
  • kromosommutation Variationer i nummer och struktur av kromosomer, påverkar ofta många gener och påverkar ofta fenotypen
  • kromosomtal Antalet kromosomer i varje organisms cell (människor har 46)
  • könsbunden gen En gen på en könskromosom som ärvs olika för hanar och honor, t.ex. färgblindhet
  • könskromosom Människan och andra däggdjur har två könskromosomer X och Y. Honor har två X-kromosomer (i äggcellerna) och hanar en X och en Y-kromosom i spermiecellerna
  • metacentrisk kromosom Kromosom där båda kromosomarmarna är ungefär samma längd
  • monosomi Avsknad av en av kromosomerna i ett homologt kromosompar
  • nullisomi Avsaknad av båda kromosomerna i ett homologt kromosompar
  • paracentrisk inversion Kromosominversion som inte inkluderar centromeren i den inverterade regionen
  • pericentrisk inversion Kromosominversion som inkluderar centromeren i den inverterade regionen
  • polyploid Innehavandet av mer än två uppsättningar kromosomer
  • reciprok translokation Reciprokt utbyte av segmens mellan två icke-homologa kromosomer
  • telocentrisk kromosom Kromosom där centromeren är väldigt förskjuten åt kanten
  • telomer Stabil ända på en eukaryotisk kromosom
  • tetraploid Organism med 4homologa kromosomuppsättningar i de somatiska cellerna
  • tetrasomi Förekomsten av två extra kopior av en kromosom (2n+2)
  • triploid Organism med tredubbel kromosomuppsättning
  • trisomi Förekomst av tre kopior av en kromosom (leder ofta till intellektuella svårigheter)
  • bassubstitution Mutation där ett par av baser i DNA förändras
  • dihybrid korsning Korsning mellan två individer där båda är heterozygota för två loci (Aa Bb x Aa Bb). Eller individer som är homozygota för olika alleler på två loci (AA BB x aa bb).
  • expressivitet Den grad en särskild fenotyp uttrycks
  • forward-mutation Mutation som ändrar vildtypsfenotypen
  • genfamilj Uppsättning av gener som är liknande i sekvens som uppstod från en dupliceringshändelse, kodar ofta olika protein-produkter
  • genmutation Mutation som påverkar en enda gen eller lokus
  • Groddbana Den cellinje som ger upphov till gameter
  • Homologa gener Evolutionärt relaterade gener härstammande från en gen i en gemensam förfader
  • Indel Insertion eller deletion
  • Insertion Mutation där en eller flera nukleotidpar adderas till DNA-sekvensen
  • letal mutation Mutation som orsakar tidig död
  • Missense-mutation Mutation där en bassubstitution leder till att en annan aminosyra skapas
  • multigenfamilj Uppsättning av gener liknande i sekvens som härstammar från repterande dupliceringshändelser (kodar ofta för olika proteiner)
  • mutation Ärftlig förändring i den genetiska informationen
  • Nonsense-mutation Mutation som leder till att ett aminosyra-kodande kodon blir till ett stoppkodon
  • ortologa gener Homologa gener i olika arter som evolverat från samma gen i en gemensam förfader
  • paraloga gener Homologa gener i samma art som uppkom från en genduplikation från en förfaderlig gen
  • penetrans Procent av individuella organismer där en särskild genotyp uttrycks i fenotypen
  • pseudogen Gen som inaktiverats av mutationer. En "död" gen
  • Rekombination Process som producerar nya kombinationer av alleler
  • Revers-mutation Mutation som förändrar en muterad fenotyp tillbaks till vildtypen
  • Somatisk cell Kroppscell. En cell som ej är i groddbanan.
  • Somatisk mutation Mutation som sker i somatiska celler och sprids inte till avkomman
  • synonym mutation Mutation i en gen som inte ändrar aminosyran
  • Transition Bassubstitution där en purin byts mot en annan purin eller pyrimidin av en annan pyrimidin
  • Transversion Bassubstitution där en purin byts mot en pyrimidin eller en pyrimidin mot en purin
  • tyst mutation Förändring i en nukleotidsekvens av DNA som inte påverkar aminosyra-sekvens av ett protein
  • Zygot Befruktat ägg
  • frame-shift-mutation En mutation som leder till att läsramen förskjuts och leder nästan alltid till att efterföljande proteinsekvens blir icke-funktionell
  • Absolut fitness fitness mätt i absoluta tal, t.ex. antal avkommor
  • balanserande selektion Selektion som verkar för att bevara variation i populationen
  • Evolution Förändring över tid i den genetiska sammansättningen av en grupp organismer
  • Fitness Reproduktiv framgång av en genotyp jämfört med andra genotyper i en population
  • flaskhals (Kraftig) minskning i populationsstorlek följt av återhämtning
  • Fixering När en allel når en frekvens av 1 i en population (då är alla individer i populationen homozygota för den allelen)
  • Founder effect Urvalsfel som resulterar från när en liten population etablerar sig på ett område, ledande till genetisk drift
  • Frekvensberoende selektion Selektion vars effekt beror på allelens frekvens
  • genetisk drift Förändring av allelfrekvenser på grund av urvalsfel (processen drivs av slumpen)
  • Genflöde Förflyttning av gener från en population till en annan, kallas också migration
  • Heterozygot fördel Heterozygota individer har högre fitness än endera homozygoten. Även kallat överdominans. (Är ett exempel på balanserande selektion)
  • Migration Förflyttning av gener från en population till en annan, kallas också genflöde
  • neutral allel Allel som inte selekteras
  • Negativ selektion Selektion som minskar frekvensen av en allel
  • Positiv selektion Selektion som ökar frekvensen av en allel
  • Relativ fitness Fitness jämfört med andra genotyper i populationen
  • Riktad selektion Selektion där en allel/fenotyp har högre fitness än en annan fenotyp
  • Selektion Fortplantning/överlevnadsfördel eller nackdel för en allel
  • Inavel Fortplantning mellan individer som är mer besläktade än två slumpvis valda individer
  • Inavelsdepression En ökad förekomst av dödliga eller skadliga egenskaper som följd av inavel
  • Negativ valparning Parning mellan företrädelsevis individer med olika fenotyp
  • Positiv valparning En tendens för parning mellan individer med lika fenotyp
  • Proband Den person som det utgås ifrån i ett släkträdsanalys
  • Valparning Parning där val av partner inte sker oberoende av individernas fenotyp
  • Anafas Del av mitosen då systerkromatider separer och flyttar mot motsatta kärnspolar
  • Cellcykel Stadier som en cell genomgår från att en cell delar sig till nästa celldelning
  • Centrosom Struktur från där kärnspolar utecklas, innehåller centrioler
  • Cytokines Process där cytoplasmen av cell divideras
  • Interfas Stadie av cellcykeln mellan celldelning. G1->S->G2->M I interfas växer och utvecklas cellen under G1 och G2 och vid S replikeras kromosomer.
  • Kärnspole Punkt där mikrotubuli fäster sig
  • Meios Process där kromosomer av en eukaryotisk cell divideras för att utveckla haploida reprodukiva celler. Delas upp i meios I och Meios II
  • Metafas Stadie av mitos där kromosomerna radar upp sig i mitten av cellen
  • Mitos Process där cellkärnan i en eukaryotisk cell delar sig
  • Oogenes Produktion av gameter hos en hona (djur)
  • Profas Stadie av mitos där kromosomer kontraherar och blir synbara, cytoskelettet bryts ner och den mitotiska kärnspolen börjar formas
  • Prometafas Stadie av mitosen där det nukleära membranet bryts ner och mikrotubuli fästs till kromosomerna
  • Spermatogenes Produktion av gameter i ett handjur (sker i testiklarna)
  • synapsis Homologa kromosomer paras till en tetrad, överkorsning blir ett resultat av detta
  • telofas Stadie av mitos där kromosomer kommit till kärnspolarna, det nukleära membranet återformas på varsin ände och kromosomerna förlängs
  • tetrad Ett homologt kromosompar som genomgått synapsis bestående av 4 kromatider
  • Överkorsning Utbyte av genetisk material mellan homologa icke-syster kromatider
  • Andra filialen Avkomman till F1 generation i genetisk korsning, (3:e generationen av en genetisk korsning)
  • Cytoplasmatisk nedärvning Nedärvning av egenskaper kodade i gener i cytoplasman. Pga cytoplasman kommer oftast från en förälder nedärvs för det mesta cytoplasmatiska egenskaper från endast en förälder till avkomman (ofta modern)
  • Epistasi Typ av geninteraktion där en gen på ett lokus maskerar effekten av en gen på ett annat lokus
  • F1 Första filialen, avkommorna till föräldrarna i P-generationen i den genetiska korsningen
  • F2 Avkomman till F1 generation i genetisk korsning, (3:e generationen av en genetisk korsning)
  • Hemizygot Innehavandet av en enda allel på ett lokus. I XX-XY könsbestämningssystemet är hanar hemizygota för X-länkade loci då de endast har en X-kromosom.
  • Imprinting En programmering av vilka gener som uttrycks på en kromosom beroende på vilken förälder kromosomkopian ärvdes från
  • klyvningstal De proportioner i vilka olika fenotyper förekommer i en avkommepopulation från en korsning (ofta mellan två heterozygoter)
  • Könsbestämd gen Gen vars uttryck beror på könet av individen
  • Maternell effekt Moderns genotyp bestämmar avkommans fenotyp
  • Monohybrid korsning Korsning mellan två individer som är homozygota för olika alleler på samma lokus (AA x aa) eller två individer som är heterozygota för två allel för ett enda lokus (Aa x Aa)
  • P1 Honan i en korsning
  • P2 Hanen i en korsning
  • parentalkorsning Den första korsningen i en serie av korsningar
  • Pleiotropi Förmågan hos en gen att påverka flera egenskaper
  • Reciprok korsning Par av korsningar där fenotypen av honan och hanen byts. Till exempel om en lång hona paras med en kort hane, och i en annan korsning paras en lång hane med en kort hona.
  • Ren linje Individ från en linje som alltid producerar samma fenotyp. En homozygot individ.
  • Testkorsning Korsning med en individ med okänd genotyp och en individ med en homozygot recessiv genotyp
  • återkorsning Korsning mellan en F1 individ och en av föräldrarnas genotyp
  • Genotyp – miljö-interaktioner Fenotypen påverkas av genernas interaktion med miljön
  • Chiasma Fästpunkt för homologa kromosomer där överkorsning sker
  • fas Vilka alleler som utgör samma haplotyp
  • genetisk karta Karta av relativa avstånd mellan loci eller andra kromosom-regioner som avgörs från rekombinationsfrekvensen, mäts i cM. (1 övekorsning/meios).
  • Haplotyp De fysiska kombinationer av alleler längs en DNA-molekyl
  • Kopplade loci Loci som har en rekombinationsfrekvens < 50%
  • Kopplingsgrupp En grupp av kopplade gener (kopplade loci = loci med rek.frekvens < 50 %)
  • Parental gamet Gamet som innehåller den originala kombinationer av alleler som fanns hos föräldrarna
  • Pseudoautosomala regionen Liten region på X och Y-kromosmer som innehåller homologa gen-sekvenser
  • Rekombinant gamet Gamet med nya kombinationer av alleler
  • Fylogeni Evolutionärt förhållande mellan grupper av organismer
  • Fylogeografi Fylogeni som tolkas i ljuset av geografi
  • Molekylär klocka Används i evolutionen för att se när två grupper av organismer skiljt sig i tiden mätt genom molekylära skillnader (i den antas en relativt konstant takt av neutrala mutationer)
  • additiv genetisk varians Den additiva genetiska komponenten ökar fenotypvärdet med lika mycket för varje ytterligare allel
  • Dominans varians Komponent av genetisk varians som kan förklaras av dominans (Dominanskomponenten gör att heterozygoten ligger lite närmare den ena homozygoten än den andra)
  • fenotypisk varians Mått av fenotypskillnad mellan en grupp av individer, innefattar genetisk, miljö och interaktioner mellan gener och miljö varians
  • Genotypisk varians Komponent av fenotypsk varians som är på grund av genetiska skillnader mellan individer i en population
  • Heritabilitet Proportion av den totala fenotypiska variationen som är på grund av genetiska skillnader.
  • Miljövarians Komponent av fenotypisk varians som är på grund av miljö-skillnader mellan individer i en population
  • Överdominans Selektion där heterozygoten har högre fitness än homozygoten (kallas också heterozygot fördel)

All None

Shared exercise

https://spellic.com/eng/exercise/genetik-glosor.10251738.html

Share