Hållf AK2

Är huvudspänningsriktningarna i en punkt alltid ortogonala? ja

Är egenskaperna hos ett ortotropt material alltid olika i alla olika koordinatriktningar? nej

Stämmer det att skjuvcenter och vridcenter alltid sammanfaller i ett linjärelastiskt material? ja

Ger von Mises flytvillkor alltid ett mera konservativt resultat än Trescas flytvillkor, d.v.s. högre säkerhet mot plasticering? nej

Fungerar teorin för linjärelastisk brottmekanik bra så länge radien rp på den plastiska zonen vid sprickspetsen är ungefär lika med spricklängden a? nej

Sammanfaller huvudspänningsriktningarna och huvudtöjningsriktningarna i ett isotropt linjärelastiskt material? ja

Är stora konstruktioner mera känsliga för sprickor än mindre konstruktioner? ja

Karakteriseras ett sprött brott av att det föregås av stor plastisk deformation? nej

I en punkt i en kropp råder ett huvudspänningstillstånd, givet av de tre huvudspänningarna σ1 = σ2 och σ3 = 0, som precis initierar plasticitet enligt Trescas flythypotes. Är då också von Mises flytvillkor uppfyllt samtidigt? ja

Är belastningens vinkelfrekvens alltid större än en strukturs egenvinkelfrekvens om resonans uppträder i den belastade strukturen? nej

Kan man bestämma spänningsmatrisens symmetri, d.v.s. att S = S T, med hjälp av momentjämviktsberäkningar? ja

Om alla spänningskomponenter i ett visst snitt är noll, råder då ett tvådimensionellt (plant) spänningstillstånd? ja

Är huvudspänningsriktningar ortogonala (vinkelräta) mot varandra? ja

Återfinns alltid den största huvudspänningen i origo i Mohrs spänningscirkel i ett plant problem? nej

Är ett stångsystem statiskt obestämt om dess statiska redundans beräknas vara µ = 2? ja

Sammanfaller skjuvcenter och vridcenter i ett tvärsnitt i en axel gjord av ett linjärelastiskt material?§ ja

Kinematiska samband ger en relation mellan förskjutningar och töjningar. ja

Vid vridning av ett tunnväggigt slutet tvärsnitt varierar det s.k. “skjuvflödet” kring tvärsnittet. nej

Är en spricka som belastas i Modus I i huvudsak utsatt för skjuvspänningar? nej

I Palmgren-Miners delskadeteori är det avgörande i vilken ordning lastcykler med olika amplitud belastar en komponent. nej

Linjärelastisk brottmekanik kan användas så länge den plastiska zonen är liten i förhållande till alla andra dimensioner i problemet. ja

En strukturs egenvinkelfrekvens ω0 är oberoende av inverkan från gravitationen. ja

Ett rent hydrostatiskt spänningstillstånd är också ett huvudspänningstillstånd. ja

I ett elastiskt isotropt material ligger huvudspännings- och huvudtöjningsriktningarna med 45◦ mellanrum. nej

I ett kritiskt dämpat system är den relativa dämpningen ξ = 1. Uppvisar ett sådant system periodiska svängningar? nej

Ett huvudspänningstillstånd domineras av skjuvspänningar. nej

En trådtöjningsgivare kan användas för att mäta deformation vid ytan på en belastad kropp. ja

I ett rent hydrostatiskt spänningstillstånd är skjuvspänningarna noll. ja

I ett elastiskt isotropt material sammanfaller huvudspännings- och huvudtöjningsriktningarna. ja

En konstruktions så kallade ”relativa hållfasthet” minskar, ju större konstruktionen är. ja

Inom brottmekaniken anger “omslagstemperaturen” vid vilken temperatur ett visst material inte kan spricka. nej

I en punkt i en kropp gäller att alla normalspänningar är lika stora och att alla skjuvspänningarna är noll, oavsett hur ett snitt läggs genom punkten. Är detta ett hydrostatiskt spänningstillstånd? ja

I en axel utsatt för ett vridande moment antar Prandtls spänningsfunktion Φ sitt maximala värde längs axeltvärsnittets ytterrand. nej

I en vibrerande struktur påverkas svängningsamplituden av gravitationen. nej

För ett linjärelastiskt material som belastas är töjningsenergin W och den komplementära töjningsenergin W lika. ja

En kropps rörelse utgörs av stelkroppsrörelse samt deformation. Båda dessa delar bidrar till töjningarna i kroppen. nej

I ett elastiskt isotropt material sammanfaller huvudspänningsriktningarna med huvudtöjningsriktningarna. ja

En axel utsatt för vridning är mera vridstyv om tvärsnittet är slutet än om det är öppet. ja

I en axel som utsätts f¨or ett vridande moment roterar tvärsnittet kring skjuvcentrum, oavsett vilket material axeln är gjord av. nej

Enligt ”Maxwells reciprocitetssats” är flexibilitetsmatrisen α symmetrisk, det vill s¨aga α = αT . ja

Är spänningstillståndet som ges av spänningsmatrisen S i Figur 1a ett plant spänningstillstånd? nej

I Figur 1b visas två tunnväggiga cirkulära tvärsnitt, det ena är slutet och det andra är öppet. Är vridstyvheten större i det öppna tvärsnittet än i det slutna. nej

I Figur 1c visas ett triangulärt axeltvärsnitt. Uppträder det maximala beloppet på vridskjuvspänningen, d.v.s. |tau|, vid triangelns hörn? nej

Motsvarar beloppet på den maximala vridskjuvspänningen i föregående fråga, d.v.s. |tau|, beloppet på gradienten av Prandtls spänningsfunktion, d.v.s. |∇Φ|? ja

Har ett anisotropt material samma egenskaper i alla riktningar? nej

En invariant är en storhet som är oberoende av vilket koordinatsystem man använder. ja

Vid vridning av en axel med icke-cirkulärt tvärsnitt kan så kallad välvning ske, det vill säga deformation i axelns längdriktning. ja

Figur 2a visar von Mises flytyta i deviatorplanet i huvudspänningsrummet. Ligger spänningstillståndet i punkten P i det plastiska området? nej

Figur 2b visar ett stångsystem med tre stänger. Stämmer det att stångsystemet har 4 frihetsgrader? nej

Figur 2c visar det rektangulära tvärsnittet på en axel som vrids. Kommer den maximala vridskjuvspänningen att uppträda i de två markerade punkterna A och B? nej

Figur 3a anger en spänningsmatris S. Är detta ett hydrostatiskt spänningstillstånd? nej

I ett kritiskt dämpat system är svängningsrörelsen aperiodisk. ja

Ett visst material har brottsegheten KIc. Om spänningsintensitetsfaktorn in en viss punkt i samma material är KI så sker kritisk spricktillväxt om KI = 0.5KIc. nej

Figur 3b visar ett stångsystem med tre stänger. Stämmer det att stångsystemets statiska redundans är µ = 1? nej

Figur 3c visar det elliptiska tvärsnittet på en axel som vrids. Kommer den maximala vridskjuvspänningen att uppträda i de två markerade punkterna A och B? ja

Spänningsmatrisen S är symmetrisk, d.v.s. S = S^T . Denna symmetri kan visas genom att ställa upp momentjämvikter i en punkt i en kropp. ja

Spänningsmatrisen i figur 4a representerar ett plant spänningstillstånd. nej

Figur 4b anger ett förskjutningsfält där koefficenterna a_(1, 2, 3), b_(1, 2, 3) och c_(1, 2, 3) är konstanta. Stämmer det att normaltöjningen εxx blir εxx = c_1 + c_3*z^3? nej

Ett anisotropt material har samma egenskaper i alla riktningar. nej

Trescas flytvillkor ger konservativa resultat jämfört med von Mises flytvillkor. ja

Spänningsmatrisen i Figur 5 innehäller sex oberoende spänningskomponenter. ja

Spänningsmatrisen i Figur 5 representerar ett rent hydrostatiskt spänningstillstånd. nej

Skjuvcentrum och vridcentrum ligger i samma punkt i ett linjärelastiskt material. ja

Huvudtöjningarna ε1, ε2 och ε3 är invarianter. ja

I ett system med dynamiska effekter minskas egenvinkelfrekvensen ω_0 på grund av gravitationen. nej

Figur 6 visar det oktogonala tvärsnittet på en axel som utsätts för ren vridning. Stämmer det att vridskjuvspänningen i punkt b är högre än den i punkt a? ja

Den hydrostatiska spänningen σ_hyd = (σxx + σyy + σzz)/3 är en invariant. ja

Att en flytfunktion kan definieras som F = F(σ1, σ2, σ3, σs) bygger på att materialbeteendet antas vara isotropt. ja

Ett sprött brott kännetecknas av att det föregås av stora plastiska deformationer. nej

En cykliskt varierande spänning karakteriseras av spänningsförhållandet R = 0. Det innebär att spänningsvariationen utgör en pulserande trycklast. nej

Figur 7 visar en konsolbalk med längden L, tvärsnittsarean A, densiteten ρ och böjstyvheten EI. Balken bär en punktmassa m i sin fria ände. För att bestämma strukturens egenvinkelfrekvens ω0 måste man ta hänsyn till både massan m och balkens egenvikt. nej

I ett svagt dämpat dynamiskt system kan man få oändligt stora deformationer på grund av resonans. nej

Enligt von Mises flythypotes varierar flytspänningen med det hydrostatiska trycket. nej

Om belastningen varierar cykliskt kan spricktillväxt ske även om brottvillkoret KI ≥ KIc inte är uppfyllt. ja

En cykliskt varierande spänning karakteriseras av spänningsförhållandet R = −1. Det innebär att spänningsvariationen utgör en pulserande trycklast. nej

Spänningsmatrisen S som visas i Figur 8a representerar ett plant spänningstillstånd. ja

I ett elastiskt isotropt material sammanfaller huvudspännings- och huvudtöjningsriktningarna. ja

Figur 8b visar tvärsnittet på en axel som utsätts för ren vridning. Är vridskjuvspänningen högre i punkten a än i punkten b? nej

När man använder Palmgren-Miners delskadeteori är det viktigt att ”blocken” med olika cykliska spänningsnivåer tas i rätt ordning. nej

Figur 8c visar ett system med en punktmassa m fastsatt i den fria änden av en stång. Stämmer det att systemet kan uppvisa svängningar i både x- och z-led? ja

Ett plan som är vinkelrät mot hydrotstatiska axeln det kallas för deviatorplan ja

Kan vi öka trycket i över Ps i ett tunnväggigt tryckkärl? nej

Kan vi öka trycket i över Ps i ett tjockväggigt tryckkärl? ja

Spänningsmatrisen S är som alltid symmetrisk, det vill säga S = S T . Beskriv kortfattat, utan beräkningar, hur man kan visa denna symmetri. kan visas genom momentjämvikt i en punkt i snitt parallella med respektive av de tre ortogonala plan

Click

Type

Listen

Games

Print