Handelsrätt - köprätt, avtalsrätt, skadestånd

All None Save

• Juridik samhällets rättsregler och dess tillämplig. Social konstruktion.
• Rättsregler regler vi tillsammans kommit överens om ska gälla i vårt samhälle. Materiell sida av juridiken
• Tillämplig handlar om hur rättsreglerna ska brukas i samhället. Utan tillämpning är samhällets rättsregler verkningslösa. Processuell sida.
• Juridisk metod en metod som syftar till att angripa ett juridiskt problem och fungerar som ett hjälpmedel. Det finns ingen exakt metod som alla använder sig av
• Rättsfråga klargör vilken fråga som ställs
• Norm identifiera rättsliga problem
• Relationskarta karta mellan de inblandade personerna
• Intressekartläggning vilka olika intressen har de olika parterna
• Konflikten på vilket sätt är parterna i konflikt med varandra
• Tidsaxel få bättre överblick över ett en konflikt och förstå problemet
• Norm menas lagstiftning och rättsprinciper.
• Tillämpa innebär att man tillämpar normernas förutsättningar på omständigheterna i det juridiska problemet.
• Slutsats innebär att man ska sammanfatta det man kommit fram till och svara på rättsfrågan.
• Våldsmonopol statens exklusiva rätt att använda och utöva våld för att upprätthålla lag och ordning samt skydda medborgarna.
• Civilrätt handlar om rättsförhållanden mellan privatpersoner och/eller företag. Den reglerar avtal, äganderätt, skadestånd och familjerätt exempelvis köpeavtal och arvsrätt.
• Offentlig rätt reglerar förhållandet mellan staten och individer samt mellan olika statliga organ såsom förvaltningsrätt, konstitutionell rätt och internationell rätt.
• Straffrätt är den del av rättssystemet som reglerar brott och straff.
• Processrätt handlar om regler för hur rättsliga processer ska genomföras i domstol såsom regler för rättegångar, bevisföring och överklagande.
• Tågordning syftar på den ordning eller sekvens i vilken olika rättsliga förfaranden och steg ska följas i en rättsprocess.
• Rättsväsendet finns för att göra lagstiftning och regler till verklighet. Rättsväsendet är främst domstolar men även poliser.
• Allmänna domstolar hanteras tvister som uppstått mellan “enskilda” vilket innebär fysiska personer samt juridiska personer, exempelvis brottmål.
• Tingsrätt är första instansen och ska utreda alla ärenden som kommer in så grundläggande och kompetent som de kan. Gör grovjobbet d
• Hovrätt har en kontrollerande funktion, dvs. att här kontrolleras domen från tingsrätten vid överklagan.
• Prövningstillstånd hovrätten gör en slags bedömning innan de tar upp ett mål och efter bedömning meddelas ev. prövningstillstånd.
• Högsta domstol sista instansen. Hit kommer endast de domar av prejudikat-värde vilket innebär att domen är unik och extra knepig - för att skapa prejudikat/ vägledning för kommande rättsfall.
• Nämndemän ser till att juristernas beslut stämmer överens med den allmänna rättsuppfattningen.
• Allmänna förvaltningsdomstolar hanterar mål rörande förvaltningsrätt, det vill säga tvister mellan enskilda individer och myndigheter. Oftast har ett ärende inleds hos en myndighet som sedan överklagas till den allmänna förvaltningsdomstolen.
• Förvaltningsrätt skall, liksom tingsrätten, utreda alla ärenden som kommer in så grundläggande och kompetent som de kan.
• Kammarrätt har en kontrollerande funktion, dvs. att här kontrolleras domen från förvaltningsrätten vid överklagan.
• Högsta förvaltningsdomstol sista instansen. Hit kommer endast de domar av prejudikat-värde vilket innebär att domen är unik och extra knepig - för att skapa prejudikat/ vägledning för kommande rättsfall. Endast de överklaganden som fått prövningstillstånd tas upp i HFD.
• Specialdomstolar domstolar som endast hanterar en viss typ av mål. I Sverige finns två typer av specialdomstolar: Arbetsdomstolen, Försvarsunderrättelsedomstolen.
• Särskilda domstolar en del av de allmänna domstolarna med viss specialkompetens. Huvudansvar för en viss måltyp. I Sverige finns tre typer av särskilda domstolar: Mark- och miljödomstol, Patent- och marknadsdomstol, Migrationsdomstol.
• Skiljeförfarande egentligen inte en del av domstolsväsendet. Ett sätt att lösa en tvist genom privat rättskipning. Istället för en domstol använder man sig av en skiljenämnd som består av skiljedomare som parterna valt ut. Avtalas ofta i en skiljeklausul.
• Internationella domstolar är en rättslig institution som hanterar tvister mellan stater eller andra internationella aktörer och tillämpar internationell rätt.
• EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och EU-institutioner.
• Europadomstolen är en internationell domstol som har som huvudsakliga uppgift att ta tillvara mänskliga rättigheter. Bedömer påstådda brott kring Europeiska Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
• Rättskällor en källa som används för att fastställa rättsregler och juridiska principer. Det finns fyra grundläggande rättskällor.
• Författning / lagtext stiftas av riksdagen som är vald av folket. Det är därför denna rättskälla är viktigast
• Kapitel en lag består nästan alltid av kapital
• Paragrafer varje kapitel är i sin tur indelade i paragrafer vilket är en mindre del av en text.
• Rekvisit olika krav/villkor inom en paragraf som utgör en lag
• Alternativa rekvisit ett av flera villkor räcker.
• Extensiv lagtolkning innebär att man tolkar en lagregel bredare än vad dess ordalydelse strikt anger.
• Restriktiv lagtolkning innebär att man tolkar lagens ordalydelse snävare. Detta innebär att man begränsar tillämpningen av lagen till de situationer som tydligt framgår av texten.
• Teleologisk lagtolkning fokuserar på lagens syfte och mål snarare än dess exakta ordalydelse. Man strävar efter att förstå varför lagen skapades och vilka sociala eller moraliska värden den ska främja.
• Grundlagar Sverige har fyra grundlagar som är svåra att ändra på. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen beslutar om detta två gånger samt att ett riksdagsval måste ha skett mellan. HR - lagar som strider som grundlagen ska inte tillämpas.
• Lag lagar stiftas av riksdagen som är folkvald och därför kan man säga att lagar är demokratiskt framtagna av folket i samhället.
• Förordning inte lagar utan mer som förtydliganden om vad som står i lagen (kommer från regeringen och inte riksdagen). Används för flexibilitet och/ eller för att anpassa existerande lagar mer till verkligheten. Exempelvis smittskyddsförordningen till smittskyddslagen.
• Förarbeten är i huvudsak alla de dokument som skapats när en lag har arbetas fram, alltså förarbete till en lag. I dessa dokument kan man läsa bla varför en lag har stiftats och mer ingående på hur lagen ska användas etc. Förarbeten innehåller oftast tusentals sidor till skillnad från den färdiga lagtexten.
• Praxis domar från alla domstolar, brett begrepp.
• Prejudikat domar från högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen som fungerar som vägledande domar.
• Doktrin juridisk litteratur från välkända personer med juridisk bakgrund (inom det juridiska fältet).
• Tvingade kan inte ändras eller avtalas bort; skyddar särskilda intressen
• Dispositiv kan ändras eller avtalas bort av parterna; ger flexibilitet.
• Avtalsrättsliga källor Vid tvister tar man hjälp av rättskällor såsom lagtext men främst kollar man i själva avtalet som också är en avtalsrättslig källa. Exempel på avtalsrättsliga källor är: Lagen - ex. avtalslagen, Avtalet, Partsbruk - parters egen praxis, Handelsbruk - branschens praxis, Allmänna avtalsrättsliga principer, Rättspraxis, Förarbeten, Doktrin
• Avtalsklausul ett avtal kan vara uppbyggt av olika klausuler.
• Sekretessklausul en bestämmelse i ett avtal som förpliktar parterna att hålla viss information hemlig och inte avslöja den för tredje part.
• Sekretessavtal ett juridiskt avtal mellan parter där de kommer överens om att skydda konfidentiell information och inte dela den med andra.
• Konkurrensklausul en klausul som hindrar en part (ofta en anställd) från att bedriva verksamhet som konkurrerar med en annan part under en viss tidsperiod och inom ett visst geografiskt område efter att avtalet avslutats.
• Force Majeure en bestämmelse som befriar parterna från ansvar för att uppfylla sina avtalsenliga skyldigheter vid oförutsedda händelser, såsom naturkatastrofer, krig eller andra omständigheter som ligger utanför deras kontroll.
• Kontraktstid den tidsperiod under vilken ett avtal är giltigt och parterna är skyldiga att uppfylla sina åtaganden enligt avtalet.
• Integrationsklausul en klausul om att tidigare diskussioner eller avtal inte ska åberopas utan att endast det som står i avtalet ska gälla.
• Kontraktsbrott inträffar när en part inte uppfyller sina skyldigheter enligt ett avtal. Detta kan handla om att inte leverera varor, utföra tjänster eller följa andra överenskomna villkor.
• Hävning innebär att en part avslutar ett avtal, ofta på grund av kontraktsbrott från den andra parten. Det kan ske om avtalsbrottet är av så allvarlig karaktär att det påverkar avtalets syfte.
• Vite ekonomisk påföljd som kan avtalsparterna kommit överens om i ett avtal. Det innebär att en part ska betala ett visst belopp om denne inte fullföljer sina avtalsenliga åtaganden.
• Tvistlösning de metoder och processer som används för att lösa tvister mellan avtalsparter. Detta kan inkludera förhandling, medling, skiljeförfarande eller rättsliga processer.
• Avtalsfrihet innebär att parter har rätt att fritt ingå avtal och bestämma innehållet i dessa avtal utan tvång eller onödiga begränsningar. Denna princip är grundläggande inom avtalsrätten
• Rättssubjekt personer som kan inneha rättigheter och skyldigheter såsom att ingå i avtal
• Fysiska personer fysiska personer med undantag för omyndiga och personer med förvaltare
• Juridiska personer företag, dödsbon, staten etc.
• Utbud är ett erbjudande som riktas till en obestämd krets av personer och är inte bindande. exempelvis rea i skyltfönster eller en annons på blocket.
• Anbud ett riktat erbjudande för en eller flera personer som är tydligt och tidsbestämt. Ett anbud är bindande.
• Accept är ett godkännande av anbudet. Också bindande
• Sen accept en accept som inte är inom acceptfristen. Ska behandlas som ett nytt anbud.
• Oren accept en accept som innehåller ändringar såsom ett annat prisförslag. Ska behandlas som ett nytt anbud.
• Allmän avtalsrätt handlar om de grundläggande principerna för avtal och kontrakt
• Speciell avtalsrätt fokuserar på specifika typer av avtal och områden inom avtalsrätten
• Avtalsbundenhet innebär att du är bunden till avtalet och ska därför fullgöra detta om inget annat kommit överens. Avtalsbundenhet uppstår genom anbud och accept (ömsesidig bundenhet).
• Löftesprincipen löftesprincipen innebär att anbud är ensidigt bindande för den parten som har lämnat anbudet. Löftesprincipen handlar generellt om principen om bindande avtal. För muntliga anbud föreligger ingen löftesprincip och man är inte ensidigt bunden.
• Ensidigt avtalsbunden den som har lämnat anbudet är bunden av det, men ingen bundenhet finns för motparten
• Acceptfrist Den tid som anbudsmottagaren får på sig att fundera över huruvida denne vill anta (acceptera) anbudet. Om ingen tid angivits, tittar man på skälig acceptfrist i Avtl.
• Passivt avtalsbunden / passivitetsprincipen en part blir bunden till ett avtal genom att agera passivt.
• Re-integra bestämmelsen Om anbudsmottagaren inte har vidtagit någon åtgärd med anledning av anbudet, kan man ta viss hänsyn till den som vill återkalla en rättshandling. Används med stort försiktighet
• Skälighet inom rimligt avseende (tid, kvalitet etc)
• Successiv avtalsbindning Ett avtal sluts ofta successivt vid större förhandlingar eller vid komplicerade avtal. De olika faserna i en successiv avtalsbindning kan vara förhandlingsfasen, dokumentationsfasen och bundenhetsfasen. I lagens ögon är man antingen bunden eller ej. I praktiken är parterna bundna när kontraktet är undertecknat.
• Konkludent handlande två parter ingår i avtal utan att använda sig av ord. Man använder i stället sig för en handling.
• Avtalets formkrav de krav vissa avtal har för att de ska gälla. Exempelvis skriftligt eller bevittnat.
• Formlöst avtal som saknar krav för att de ska vara giltiga.
• Ogiltighet innebär att ett avtal inte är giltigt
• Ogiltighetsgrunder de grunder som gör att avtal inte är giltigt.
• Omsättningsintresse för att marknaden och vårt ekonomiska system ska fungera som tänkt är det viktigt att avtal hålls. Att parter kan lita på avtal är en enormt viktig förutsättning för effektiviteten i näringslivet.
• Oskälighet ett avtal eller en villkor anses orimlig eller oetisk med hänsyn till de omständigheter som råder.
• Partiell ogiltighet delar av ett avtal är ogiltigt (delar som kan jämkas)
• Avtalsbrott innebär att en part inte uppfyller sina åtaganden enligt ett avtal.
• Positiva kontraktsintressen avser den skada eller de förluster en part lider när den andra parten bryter mot ett avtal.
• Köplag reglerar köp av lös egendom mellan näringsidkare och mellan konsumenter och näringsidkare i Sverige.
• Dispositiv Betyder att en regel eller bestämmelse kan avtalas bort av parterna. I köplagen innebär det att parterna kan enas om andra villkor än de som lagen stipulerar.
• Överordnat har högre prioritet eller betydelse än något annat. Inom juridik kan det exempelvis handla om att vissa lagar har företräde framför andra.
• Partsbruk Sedvänjor eller praxis som har utvecklats mellan de specifika parterna i en affärsrelation. Dessa kan användas för att tolka och komplettera avtalet.
• Handelsbruk Allmänna sedvänjor och praxis som är vedertagna inom en viss bransch eller sektor. Dessa används ofta för att tolka avtal och rättigheter.
• Sedvänjor Oftast använt för att beskriva etablerade och allmänt accepterade vanor eller metoder i en viss bransch eller samhälle, som kan påverka hur avtal tolkas.
• Lös egendom fysiska eller immateriella tillgångar som inte är fastigheter. Exempel inkluderar möbler, bilar och aktier.
• Fast egendom mark och byggnader som är permanent fästa vid marken. Det inkluderar allt som är en del av marken, såsom träd och byggnader.
• Tjänst en prestation som en part utför för en annan part, som inte innebär överlåtelse av äganderätt till en vara. Exempel inkluderar konsulttjänster och hantverksarbete.
• Subsidiär Inom juridik syftar det på en regel eller åtgärd som träder in när en primär regel inte kan tillämpas eller är otillräcklig.
• Äganderätt har den som äger en viss egendom. En person som på ett lagligt sätt har köpt något har äganderätt till objektet.
• Köpavtal den överenskommelse som görs mellan säljare och köpare
• Bevishänseend att ha det klart för vad som ingår i ett avtal ifall en tvist skulle uppkomma
• Parterna vilka som ska ingå i avtalet
• Specificera varan avtalet måste innehålla en specifikation om vilken vara som avses
• Varans pris kostnad för varan som avtalet avser
• Varans avlämnande vart och hur varan ska lämnas av
• Stå risken / bära risken innebär att man är skyldig att betala de kostnader som uppstått om något har hänt med varan (förstörts, kommit bort m.m). Gäller inte om kostnaderna uppkommit pga den andra avtalsparten.
• Avlämnandet innebär då risken övergår till den andra avtalsparten
• Hämtningsköp när köparen hämtar varan hos säljaren. Avlämnandet sker när köparen tar emot varan
• Transportköp när varan transporteras till köparen genom en budfirma eller säljare själv etc. Avlämnandet sker när säljare lämnar över varorna till köparen om de bor inom samma ort eller om säljaren transporterar varan till köparen. Om köparen och säljaren inte bor inom samma ort, samt att varan ska transporteras med hjälp av budfirma, så sker avlämnandet när säljaren lämnar över till transportör.
• Riskövergång när risken går över (avlämnandet)
• Vårdplikt en plikt att förhindra att skada uppstår på varan vilket kan innebära förluster för motparten. Att vårda varan kan bli aktuellt både för köpare och säljare.
• Dröjsmål avser när en part i ett avtal inte uppfyller sina åtaganden i tid
• Undersökningsplikt syftar på den skyldighet en part har att undersöka en vara eller tjänst innan köpet genomförs
• Konkreta fel om varan avviker från avtalet
• Abstrakta fel ett fel som gör att varan inte uppfyller generellt bestämd standard och funktionsduglighet.
• Kontrollansvar säljaren har ansvar i den mån hen har kontroll
• Reklamation ett meddelande om att något är fel. En reklamation görs inom skälig tid.
• Fullgörelse innebär att köparen vill hålla fast vid det ursprungliga avtalet och kräva att säljaren levererar på detta
• Påföljder konsekvens
• Avhjälpning en åtgärd där säljaren åtar sig att rätta till ett fel i en såld vara eller tjänst, oftast utan extra kostnad för köparen. Detta kan innebära reparation eller annat åtgärdande av felet.
• Omleverans säljaren erbjuder att ersätta en felaktig vara med en ny, korrekt vara. Detta görs för att uppfylla köparens krav enligt avtalet.
• Prisavdrag köparen får rätt till en sänkning av köpeskillingen (priset) för varan eller tjänsten på grund av fel eller brister. Det innebär att köparen betalar mindre än vad som ursprungligen avtalats.
• Hävning köparen eller säljaren kan häva avtalet, vilket innebär att det upphör att gälla. Detta kan ske om dröjsmål, fel eller andra avtalsbrott är av väsentlig karaktär.
• Skadestånd ersättning som en part kan kräva från en annan part för förluster eller skador som uppstått till följd av avtalsbrott eller försummelse. Skadeståndet syftar till att kompensera den drabbade parten ekonomiskt.
• Samtidighetsprincipen betalningen ska ske samtidigt som överlämningen av varan sker
• Medverkanförpliktelse köparen är skyldig att medverka vid överlämningen av varan
• Återtagandeförbehåll innebär att säljaren förbehåller sig rätten att återta varan om köparen inte fullgör sina betalningsskyldigheter
• Direkt förlust är sådana som är en direkt följd av säljarens avtalsbrott. Att säljaren skall ersätta de direkta förlusterna är huvudregeln.
• Indirekt förlust Sådana förluster som snarare är en konsekvens i andra hand av ett kontraktsbrott än en direkt följd. Att säljaren ersätter indirekta förluster sker endast i undantagsfall.
• Direkta kostnader - är kostnader som den skadelidande haft på grund av kontraktsbrottet.
• Indirekta kostnader sådana förluster som snarare är en konsekvens i andra hand av ett kontraktsbrott än en direkt följd.
• Skadebegräsningsprincipen innebär att det inte går att kräva skadestånd för sådana kostnader som hade kunnat förhindras. Den skadelidande parten ska vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada.
• Stoppningsrätt säljaren rätt att hålla inne sin del av avtalet ifall hen befarar att den andra parten kommer att bryta mot avtalet.
• Objektiva förutsättningar innebär att en objektiv skada har inträffat på någon eller något
• Subjektiva förutsättningar handlar om hur skadan skett, och huruvida detta förlopp anses vara klandervärt. Ska skadan ge skadestånd?
• Adekvat kausalitet rimligt orsakssamband
• Kausalitetsbedömning innebär ett krav på att handlingen ökar sannolikheten att skadan inträffat. För att ett skadeståndsansvar ska ha uppkommit så måste det ligga ett rimligt orsakssamband mellan handlingen och skadan.
• Adekvat bedömning handlar om att avgöra om den skada som uppstått är en direkt och rimlig följd av den aktuella händelsen
• Personskada fysisk eller psykiskt skada på någon annans kropp
• Sakskada skador som uppstått på andra saker än människor (lös och fast egendom)
• Befogenhetnsiskränkning ägaren har inte tillgång till sin sak kan också innebära “sakskada” ex. stöld
• Ren förmögenhetsskada ekonomisk skada som inte har med person- eller sakskada att göra. Måste ha orsakats genom brott
• Kränkning innebär angrepp mot någons person, frihet, frid eller ära
• Särskild anhörigersättning särskild anhörigersättning ska betalas till de som stod en avliden särskilt nära om dödsfallet har orsakat genom ett grovt brott, antingen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
• Ersättningsgilla kostnader avser de kostnader som kan ersättas enligt lag eller avtal, ofta inom ramen för skadestånd eller försäkringsärenden
• Culpa vårdslöshet
• Fri culpabedömning metod för att bedöma om handlaget har varit vårdslöst
• Risken för skada om det är stort risk att handlandet kunnat resultera skada, är sannolikheten stor att handlandet är värdelöst
• Skadans eventuella storlek hade handlandet kunnat resultera i stor skada? Ju större eventuell skada desto större vårdslöshet
• Möjligheten att undvika skadan om skadan lätt hade kunnat undvikits tyder detta på vårdslöshet
• Möjligheten att förstå skadan kan man lätt förutse att handlandet kan resultera i skada så har man handlar vårdslöst
• Strikt ansvar innebär att det varken krävs vårdslöshet eller uppsåt för att skadeståndsansvar ska uppkomma
• Dolus uppsåt
• Casus olycka
• Produktansvarslagen gäller strikt ansvar för produkter (lösa saker) som på grund av säkerhetsbrist orsakar person- eller sakskada
• Hund och katt lagen Hund innehavare är strikt ansvariga för skador som hunden orsakat
• Sedvana avser de regler eller normer som har utvecklats genom långvarig och allmän användning. Dessa kan vara informella och inte alltid nedskrivna i lagar eller förordningar.
• Sedvänja kan ses som den faktiska praxis eller beteende som har etablerats över tid och som en viss grupp eller samhälle följer. Det handlar mer om hur människor faktiskt agerar än om formella regler
• Principalansvar arbetsgivarens ansvar för arbetstagaren
• Handlingens beskaffenhet omständigheterna kring den handling som orsakat skadan.
• Arbetstagarens ställning refererar till den position och de rättigheter som en anställd har inom ett företag eller en organisation.
• Skadelidande intressen syftar på de intressen eller rättigheter som skadelidande har och som har blivit kränkta eller skadade till följd av en annan parts handling.
• Övriga omständigheter avser alla andra relevanta faktorer som kan påverka bedömningen av ansvar och skadestånd
• Solidariskt ansvar situationer då flera personer är ansvariga
• Ideell skada alla skador kan inte mätas rent ekonomiskt utan då har domstolar utvecklat schabloner för att skadelidande personer ska kunna ersättas. Används vid skador som inte primärt är ekonomiska såsom vid våldtäktsfall.
• Ekonomisk skada direkta utgifter och kostnader som den skadelidande personen haft och som kan bevisas.
• Jämkningsbestämmelse en bestämmelse för att reducera eller ta bort hela skadeståndsbeloppet pga olika faktorer.
• Oskäligt betungande om skadeståndet är väldigt stort kan det jämkas om det inte är skäligt för den skadevållande att betala pga hen egna ekonomiska situation.
• Medvållande om den som blivit utsatt för skada också varit med och medverkat i skadan kan skadeståndet jämkas för den skadevållande.
• Barn & psykiskt störda om personen som vållat skada är under 18 eller är psykisk störd kan skadeståndet jämkas.

All None Save