histologi hanliga

här bildas spermier tubuli seminiferi

kring den spermieproducerande vävnaden finns interstitiell vävnad

mot bitestikeln finns ett tjockt icke-sammanhängande bindvävsnätverk som heter mediastinum testis

ett nätverk av tubuli i mediastinum testis rete testis

bindvävsseptan som går in från tunica albuginea in till septum septula testis

omger testikeln tunica albuginea

testosteronproducerande celler utanför tubuli seminiferi Leydigceller

runt leydigceller finns lamina propria

för uttryckning av spermier finns peritubulära myoida celler

leydigcellen påverkas av LH

höga stödjeceller i tubuli seminiferi, sitter basalt och går hela vägen upp sertolicell

mellan sertolicellerna finns tight junctions

skapar blod-testisbarriären sertoliceller

sertoliceller bildar inhibin, androgenbindande proteiner

sertolicellers funktioner fagocytos, vätska, hormon

2 lager i tubuli seminiferi basal avdelning, adlumenal avdelning

BTB skyddar mot autoimmuna reaktioner

immunsystemet uppfattar ... som främmande spermiespecifika proteiner

olika generationers blivande spermier spermatogonier, primära spermatocyter, sekundära spermatocyter, runda spermatider, avlånga spermatider

de första haploida cellerna runda spermatider

de avlånga spermatider som lossnar kallas för testikelspermier

Summan av alla processer som inkluderar utvecklingen av en spermie från spermatogonium via spermatocyt och spermatid till testikelspermie som lämnar epitelet spermatogenes

Spermatogonierna delar sig mitotiskt ett antal gånger mitos

Spermatocyter genomgår två på varandra följande delningar som ger fyra haploida celler meios

Den runda spermatidens differentiering (utan celldelning) till en testikelspermie spermiogenes

innan meios 1 är genomförd finns en cell som innehåller 2 gånger normalt geninnehåll primär spermatocyt

efter meios 1 kallas cellen sekundär spermatocyt

efter meios 2 kallas cellerna runda spermatider

... i första meiotiska delning är lång profasen

Mycket kort tid innan andra meiotiska delning sekundära spermatocyter

tar meiosen eller spermiogenesen längst tid lika lång tid

4 faser i spermiogenesen golgifas, mössfas, akrosomfas, mognadsfas

en fas i spermiogenesen där golgi är särskilt aktivt och en akrosomblåsa bildas golgifas

en fas i spermiogenesen där akrosomen vandrar ner över kärnan till viss del mössfas

en fas i spermiogenesen där akrosomen vandrar ner över den nu mer avlånga kärnan akrosomfas

en fas i spermiogenesen där svansen växer ut och en mängd mognadsprocesser sker mognadsfas

akrosom bildas av, och kommer från enzymer, golgi

spermiens svans ursprungar från och består av mikrotubuli, centriolen

akrosomblåsan innehåller akrosomgranula

runda spermatider är vanligen i dessa faser: golgifas, mössfas

avlånga spermatider är vanligen i akrosomfas, mognadsfas

på svansen mot kroppen finns det : mitokondrieskida

kromatin i en avlång spermatid kommer att kondenseras

spermiens beståndsdelar huvud, hals, mittstycke, svans

Två generationer primära spermatocyter och en generation spermatider stadium A

svårfunnen, En generation primär spermatocyt, sekundära spermatocyter och en generation spermatider (avlånga) stadium B

En generation av spermatocyt och två generationer spermatider stadium C

finns under kort tid sekundär spermatocyt

sista delen av spermiogenesen då svans bildas, som avslutas genom att den släpper från epitelet spermiering

Kromatinet börjar kondenseras. Spermatidens huvud är orienterad mot basallamina. Akrosomblåsan syns som en knopp. Svansarna mot lumen, vilken fas akrosomfas

vilken fas: Kromatinet kondenseras allt mer och spermatiden antar en allt mer avlång form mognadsfas

spermiernas cytoplasma är helt separerad först som spermatid

typ av epitel i tubuli recte och framåt enkelt epitel

de olika delarna som följer tubuli seminiferi tubuli recti, rete testis, ductuli efferentes

hur ser gångarna ut i ductuli efferentes enskiktat cylinderepitel, flerradigt cylinderepitel

epitelet i ductuli efferentes har rollen att resorbera

vad sker i bitestikeln sekretion, resorption

epitel i bitestikeln tvåradigt epitel, cylindriska huvudceller, basalceller

kring bitestikeln finns gott om glatt muskulatur

viktig för spermiernas motilitet pH

var i bitestikelgången är epitelet högst caput

mest gm i bitestikeln i cauda

långa mikrovilli stereocilier

i epididymis har epitelet stereocilier

en specifik sak som sker under spermiens förflyttning genom bitestikeln förflyttning av spermiens cytoplasmadroppe

egenskap av epididymis mot testikeln högt epitel, stjärnformat lumen

Click

Type

Listen

Games

Print