Hjärnans anatomi

Vindlingar Kullarna på hjärnan

Fåror Dalarna i hjärnan

Lateralfåran Skiljer tinningsjoben från pann och hjässloben

Centralfåran Skiljer pannloben från hjässloben

Gyrus precentalis Styr motoriska funktioner, framför centralfåran

Gyrus postcentralis Tar emot känsloupplevelser från kroppen, bakom centralfåran

Insula Inuti lateralfåran. Smärtförnimmelser, spanar i kroppens inre

Primär mottagningsbark Primär registrering av intryck

Associationsbark för en sinnesmodalitet Förvandling till mönster och igenkänning av intryck

Associationsbark för flera sinnesmodaliteter Förståelse, förening av information, som språkligt.

Primärmotorisk Pannloben. Skickar iväg motoriska signaler

Premotorisk Pannloben. Sätter samman sekvens motorik

Främre-yttre exekutiv Pannloben. Sena tonåren. Styrning av arbetsminne, uppmärksamhet

Nedre-inre emotionell Kopplar värde till objekt eller kontext, tankar til känslor, socialt samspel

Tinninglob Hörsel

Nacklob Syn

Hjässlob Känsel

Hjärnbalken Binder ihop hjärnhalvorna, vit vävnad

Gyrus cinguli Insidan av framsida hjärnlob, känsloliv, limbiska systemet

Basala ganglierna Mitten av hjärnan, grå vävnad, utflöde av beteendesignaler

Striatum Motoriska delen, startar stoppar dopamin, procedurminne. Accumbenskärnan, lustkärnan, kickar av spänning

Thalamus Ovanför hjärnstammen. Omkoppling för intryck av smärta, temperatur, känsel till rätt del i hjärnbark.

Hypothalamus Homoestas (inre balans), autonoma systemet, hypofysens frisättning av hormoner

Hypofys Frisätter hormoner, styr inre körtlar med hormoner. Bildar och sänder ut.

Ventriklarna Vätskefyllda hålrum ovanför hjärnstammen. Två sidoventriklar, 3:e och 4:e

Parasympatiska Nervsystem som sätter kroppen i vila, allt saktas ned

Sympatiska Nervsystemet med fight or flight. Kroppen ökar

Limbiska systemet Mitten av hjärnan, tinningloben. Utvärdering av signaler från omvärlden och inifrån hjärnan

Amygdala Mandelkärnan. Vakthund, spanar in emotionellt och för faror. Emotionellt minne, klassisk betingning, upplevelser som positiva eller negativa. Drar igång stress.

Hippocampus Sjöhästen. Inlärningsförmåga, episodiska minnen. Rumsligt minne.

Hjärnstammen Mitthjärnan, bryggan, förlängda märgen. Inåt och utåtgående banor av axoner fr känsel och rörelse, vakenhet, balans, svalg, ögonrörelser.

Förlängda märgen Fortsättning av märgen upp i hjärnan, framför lillhjärnan. Funktioner för andning blodcirkulation och in/uåtgående impulser.

Mitthjärnan Fyrhögsplatta, Övre par viktig kopplingsstation för synimpulser och nedre för hör. Rörelseförmåga.

Bryggan Center för balans, bearbetning av hörsel och koppling för signaltrafik mellan stor och lillhjärnan

Lillhjärnan Samordning och koordination av rörelser och smiudighet. Procedurminne (köra bil).

Ryggmärgen Består av grå substans, omgiven av vit substans, sensoriska nervbanor och motoriska nervbanor för impulsledning ut till tvärstrimmig muskulatur.

Merkel Få receptiva fält. Känsliga för kanter mot huden, tryck mot viss punkt.

Meissner Många av, små receptiva fält. Käsnliga för förändringar i beröring mot huden, typ tyg. Facisk receptor (adapteras snabbt)

Ruffini Stort fält och område, ospecifika var, inte så många. Strcäker eller spänner i skinnet.

Pacini Större fält, större yta. Vibrationer. Fasiska receptorer.

Nociceptors Fria nervändar som slutar någonstans i kroppen utan att binda till en receptor men fångar upp smärta.

Termoreceptorer Fria nervändar som fångar upp smärta

Dorsala kolumnen Signaler från receptorer om känsel skickas till denna del i ryggmärgen till thalamus och sen till primära somatosensoriska hjärnbarken

Anterolaterala kolumnen Där smärta och temperatur färdas upp till hjärnan. Korsar kroppen redan i ryggmärgen genom synaps. Sedan till thalamus och olika delar av hjärnan.

Computerized Tomography Form av röntgen , solfjäderfromat knippe från flera vinklar resulterar i skiktröngten. Snabb men dålig upplösning.

Magnetic Resonance Imaging Jättemagnet där protoner i vävnaden (vatten) dras åt samma håll. Slår på radiosekvensimpuls och de laddas, släpper ifrån sig energi när magneten släpper.

DTI Avbildar vita substansen av riktningen av protonerna i vattnet.

T1 viktad Anatomi, storleken mellan områden pga bra kontrast mellan grå och vit substans, storlek och tjocktlek på substans

T2 viktad Bättre för kliniskt bruk. Bättre för att fånga upp tumörer och cystor men inte lika bra kontrast. Vit substans grå och tvärtom.

FLAIR Skador i vita substansen orsakad av strokes

Radiologisk orientering Höger på vänster sida och vänster på höger sida

Neurologisk orientering Vänster på vänster sida och höger på höger sida.

Positron Emission Tomography Joniserande stråldning. Injicerar ligand som binder till ex receptorer för dopamin i hjärnan, hur mycket dopamin släpps ut ex. mätbar strålning.

fMRI Magnetkamera fångar upp syrekoncentrationen i blodet i hjärnan. Se vilka regioner som är aktiva och inte med BOLT signal.

EEG registrerar hjärnbarkens spontana elektriska aktivitet, aktiva tillsammans genererar stor elektrisk potential.

ERP Sätt att använda EEG. Hur hjärnan aktiveras vid olika händelser, under millisekunder.

MEG Mäter magnetiska fält av elektrisk aktivitet som är 90 grader mot aktiviteten.

L-Dopa Precursor (reaktion som skapar något annat). Omvandlas till dopamin i cellen, får med dopamin i cellen och kan släppa ut mer dopamin vid nästa synaps.

Emotioner Omedelbara, kortvariga, universella reaktioner

Emotioners tidsförlopp Fysisk, beteende, kognition

Interoception Förmåga att uppfatta inre kroppssignaler och processer, avsiktlig observation.

Facial feedback Vad som händer i ansiktet ekar i kroppen och knoppen. Botox stör emotionell feedback.

Alexitymi Inga känslor eller inga ord för känslor

Affektsmitta Känna vad andra känner. Spegelneuroner avher nervimpuls när beteende utförs av en annan individ.

Orbifrontal kortex Avgörande att ta beslut. Förstärka önskvärda beteenden och tvärtom. Lateral-straff, medial-belöningar. Nedsatt funktion, ta mer risker, kan ej hejda impulser.

Fenologi Olika egenskaper kan utläsas av skallens olika egenskaper

Biopsykosocialt Eftersträvan att integrera de tre perspektiven, biologiskt, socialt och psykiska faktorer.

Kontinuum Ordnad följd av saker, egenskaper kan fungera mer eller mindre väl i sammanhang.

Monoaminer-hypotesen Molekyler med extra amin-grupp genom vätesubstitution. Obalans i signalsubstanser i tillgänglighet uppstår psykisk störning, seretonin - depression

SSRI Hindrar återupptagning av serotonin, vilket tillåter mer seretonin att binda till fler receptorer.

Hjärnan vid depression Minskad aktivitet i prefrontala cortex, ältande av negativa tankar som matas av upplevelser och amygdala begränsar de positiva effekterna. Hippocampus minskar i volym -minnessvårigheter. SSRI kyler ner amygdala vilket normaliserar prefrontala cortex. Samtal hettar upp pre FC med samma resultat.

Aktiv fas (schizofreni) En mer aggressiv påtagliga symtom med högre intensitet man fungerar sämre. Minst två symtom och ett positivt.

Hjärnan vid schizofreni Hälften har utvidgade laterala ventriklar. Aktiv fas skadar hjärnan, mest skador i motorisk acortex, temporalloben och frontalloben.

Dopaminteorin Imbalans i dopaminsystemet, centralstimulerande droger psykotiskt effekt hos friska. Antidopaminerga droger reducerar psykossymtom.

Distrubitionskanaler för dopamin Mesolimbisk överaktivitet=positiva symtom. Mesokortikal underaktivitet-negativa och kognitiva symtom.

Typer av hot stress Biotiska (levande organsimer). Abiotiska (väderleksförhållanden, katastrofer). Psykosociala (mot varandra, mobbning). Imaginära (föreställningar, tankar)

Homoestas Limbiska systemet. Balans i kroppen, temperatur (termoreceptorer), näringsintag. Svettas när vi blir varma ex.

Allostas Kompensatoriska processer i kroppen, kostnad tillsammans med återgången

Hypothalamus stress Kortikotropinfrisättande hormon

Hypofys hormon Adrenokortikotropiskt hormon (ACTH)

Click

Type

Listen

Games

Print