Iris Biologi 1 - Ekologi

All None Save

• Nämn fem egenskaper som kännetecknar liv? Består av celler, Kan fortplanta sig, Har ämnesomsättning, Omsätter energi och Reagerar på sin omgivning.
• Vad är en prokaryot cell? En prokaryot cell är en cell utan en avgränsad cellkärna. DNA:t flyter då runt fritt i cellplasman. Prokaryoter är endast encelliga organismer
• Vad är en eukaryot cell? En eukaryot cell är en cell som har DNA i en avgränsad cellkärna. Eukaryoter hör till både encelliga och flercelliga organismer.
• Vad är en växtcell? En växtcell är den cell som olika växter är uppbyggda av.
• Vad är en djurcell? En djurcell är den cell som olika djur är uppbyggda av.
• Vilka organeller är gemensamma mellan växt- och djurcellen? Cellkärnan, Mitokondrie, Ribosomer och Endoplasmatiska nätverk.
• Vilka organeller är inte gemensamma mellan växt- och djurcellen? Vakuolen, Cellväggen och Kloroplasterna.
• Vad har cellmembranet för syfte? Cellmembranet omger cellen och har till syfte att skydda cellen samt regulera miljön inom den genom att välja vilka ämnen som släpps in och ut.
• Vad har cellkärnan för syfte? Cellkärnan lagrar cellens gener i form av DNA.
• Vad har ribosomerna för syfte? Ribosomerna tillverkar proteiner som cellen behöver genom att koppla ihop aminosyror enligt genernas anvisningar.
• Vad har mitokondrierna för syfte? Mitokondrierna kallas för cellens kraftverk och använder socker som bränsle för att utvinna den energi som cellen behöver.
• Va har kloroplasterna för syfte? Kloroplasterna innehåller klorofyll och kan med detta gröna ämne fånga in ljusenergi som används i fotosyntesen.
• Vad är fotosyntesen? Fotosyntesen är den process där växter omvandlar ljusenergi till kemisk bunden energi med hjälp av kloroplasterna. Då tas ljusenergin upp av klorofyllet i kloroplasterna, koldioxid från luften och vatten från marken. Detta bildar glukos, men även syre som är en biprodukt och släpps därför ut.
• Vad är cellandningen? Cellandningen är den process där mitokondrierna i cellerna förbränner glukos till syfte att bidra med energi till cellen. Detta görs genom att glukos och förbränns med hjälp av syre och omvandlas till vattenånga, koldioxid och energi.
• Hur ser den balanserade reaktionsformeln av fotosyntesen ut? Energi + 6 H2O + 6 CO2 → C6H12O6 + 6 O2
• Hur ser den balanserade reaktionsformeln för cellandning ut? C6H12O6 + 6 O2 → 6 H2O + 6 CO2 + Energi
• Vad är autotrofa organismer? En autotrof organism är en organism som kan försörja sig själva utan att utnyttja andra organismer.
• Vad är en heterotrof organism? En heterotrof organism är en organism som inte kan tillverka energirik näring utan måste då skaffa denna på annat sätt. Djur som räknas till heterotrofa organismer får sin näring genom att äta andra organismer.
• Vad är en art enligt det biologiska artbegreppet? Enligt det biologiska artbegreppet tillhör organismer samma art om de kan fortplanta sig med varandra under naturliga förhållanden och då få fruktsam avkomma.
• Hur namnges en art enligt Linnés binära nomenklautur? Linnés binära nomenklautur innebär att artnamnen består av två latinska ord där det första ordet i det vetenskapliga artnamnet är släktnamnet och det andra ordet vanligtvis avslöjar en egenskap av arten.
• Vad är ekologi? Ekologi är läran om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
• Vad är ett ekosystem? Ett ekosystem är alla levande varelser och de abiotiska miljöfaktorerna i ett visst område.
• Vad är en population? En population är alla individer av samma art i ett ekosystem.
• Exempel på abiotiska faktorer. Ljus, temperatur, luftfuktighet och pH-värde.
• Vad visar en näringskedja? En näringskedja visar vem som äter vem. De börjar med producenterna och går sedan över till eventuella konsumenter där toppkonsumenten är den art som inte äts.
• Vad visar en näringsväv En näringsväv är sammanvävda näringskedjor. De visar i flera led vilka olika arter som äter vilka.
• Hur cirkulerar näringen i ett ekosystem? Näringen i ett ekosystem cirkulerar genom att de ämnen som en individ har i sin kropp återgår tillslut till marken genom att den dör eller att den blir uppäten av en annan individ som senare dör. Nedbrytarna bryter då ner de döda organismerna och frigör då närsalterna till marken. Växterna plockar då upp närsalterna och när växterna blir uppättna av en växtätare kan cirkeln slutas och börja om.
• Hur flödar energin genom ett ekosystem. Energi kan aldrig förbrukas utan endast omvandlas till en annan form. I ett ekosystem blir nästan all energi tillslut till värme på grund av cellandningen. Ny energi tillförs av solen som tas upp av en växt. Nettoenergin kan tas upp av en konsument. Den energi som förstahandskonsumenten inte använder till cellandning är den energi som andrahandskonsumenten kan ta upp osv. All energi går slutligen till nedbrytarna när organismerna dör. Nedbrytarna använder i sin tur cellandning och då omvandlas även den energin till värme. All värme sprids genom atmosfären och sedan ut i rymden. Det är därför som energin flödar och inte cirkulerar i ett ekosystem då den energi som kommer in i systemet också lämnar det. Därför måste solen alltid ge tillgång till ny energi.
• Vad visar en energipyramid? En energipyramid visar hur den kemisk bundna energin är fördelad på näringsnivåerna i ett ekosystem.
• Varför blir näringskedjor aldrig särskilt långa? Näringskedjor blir aldrig särskilt långa eftersom att de energiförluster som sker vid varje steg i energipyramiden gör att det efter en viss gräns inte är möjligt för en individ i systemet att kunna hitta, jaga och fånga en annan individ och tjäna energi.
• Hur ser kolets kretslopp ut och hur påverkar människans aktiviteter den? .
• Hur ser vattnets kretslopp ut och hur påverkar människans aktiviteter den? .
• Hur ser kvävets kretslopp ut och hur påverkar människans aktiviteter den? .
• Hur ser fosforns kretslopp ut och hur påverkar människans aktiviteter den? .
• Varför behöver levande organismer kväveföreningar? Organismer behöver kväve för att kunna bilda protein och DNA
• Varför behöver levande organismer fosfor? Levande organismer behöver fosfor för att kunna bilda cellmembran till cellerna, DNA, och ATP.
• Vilka olika bakteriegrupper har stor betydelse för kvävets kretslopp? 1. Kvävefixerande bakterier, de omvandlar kvävgas till ammoniak och ammoniumjoner. 2. De bakterier som kan använda ammonifikation, då sönderdelas döda organismers proteinkväve till o första hand ammoniak. Dessa bakterier kan också omvandla djurs kvävehaltiga urinämne till ammoniak. 3. Denitrifikationsbakterier som utvinner energi från ammoniak genom att oxidera det till nitritjoner. Andra nitrifikationsbakterier får energi genom att oxidera nitritjoner till nitratjoner.l

All None Save