Kap 4 (Holtboken)

inlärning en process där upplevelser/erfarenheter ger kapacitet till relativt stabila och hållbara förändringar i beteenden. Dessa förändringar sker genom individens anpassning till yttre krav

long-term potentiation innebär att strykan i kopplingar mellan nervceller förstärks, man kan säga att det bildas minnesspår i hjärnan

habituering innebär en minskad respons till ett upprepat stimuli

sensitisering innebär en ökning i responsens styrka till ett upprepat stimuli

klassisk betingning innebär att en individ lär sig att associera ett stimuli med ett annat stimuli

stimulusgeneralisering stimulus blir mer generaliserad

exponeringsterapi innebär att man utsätts för det man är rädd för

aversionterapi när man försöker få en otrevlig konsekvens av ett (dåligt) beteende

instrumentell inlärning en organism lär sig att utföra saker utifrån den effekt beteendet får

law of effect innebär att ett beteende som ger en positiv påföljd har högre sannolikhet att upprepas medan ett beteende som ger en negativ påföljd har lägre sannolikhet att upprepas

operant beteende beteenden som utförs aktivt av individen, viljestyrt beteende

negativ förstärkning innebär att ett beteende förstärks eftersom det minskar negativa konsekvenser

positiv förstärkning innebär att ett beteende förstärks eftersom det ökar positiva konsekvenser

operant betingning reaktionen på ett beteende avgör om du kommer att göra beteendet eller inte

primära förstärkare mat, vatten och saker som tillfredsställer biologiska behov

sekundära förstärkare sådant som kan omvandlas till primära förstärkare som tex pengar

centrala nervsystemet (CNS) innehåller hjärna och ryggmärg

perifera nervsystemet (PNS) nerver ute i kroppen

interneuroner utför kopplingar inom nervsystemet

motorneuroner för signalen från hjärnan ut till kroppen

sensoriska neuroner för signaler från kroppen till hjärnan

dendriter tar emot nervimpulser

terminaler skickar iväg nervimpulser

oligodendrocyter bildar myelinskidor runt neuronernas axoner i CNS

schwannceller bildar myelinskidor runt neuronernas axoner i PNS

gap junctions innebär att nervcellernas cytoplasma har kontakt med varandra, förmedlingen av impulser sker extremt snabbt

hjärnhinnorna dura mater, spindelhinnan, pia mater, cerebrospinalvätska (finns mellan spindelhinnan och pia mater)

cerebrospinalvätska skyddar hjärnan eftersom den fungerar som stötdämpare

commisures and tracts buntar av nervceller som förmedlar information om samma sak i hjärnan

pyramidbanan korsar över i hjärnstammen så att höger hjärnhalva styr vänster sida av kroppen och tvärtom

ascenderande bansystem (tracts) förmedlar information från kroppen till hjärnan

descenderande bansystem (tracts) förmedlar information från cortex till ryggmärgen och ut i kroppen

grå massa utgörs av nervcellernas cellkroppar

vit massa utgörs av myelin dvs oligodendrocyter i hjärnan

limniska systemet sysslar med känslor, stöttar minnet och är inblandad i smak, luktupplevelser och upplevelse av smärta

basala ganglierna sysslar med trötthetskänsla, växling mellan olika aktiviteter och är involverat i belöningssystemet i hjärnan eftersom de har mycket dopaminreceptorer

hjärnbarken (4 delar) frontala cortex, parietala cortex, temporala cortex och occipitala cortex

frontalloben består av prefrontala cortex och motoriska cortex

prefrontala cortex sysslar med högre kognitiva funktioner tex koncentration, tal, abstrakt tänkande och självkontroll

motoriska cortex sysslar med kontroll av våra kroppsrörelser

parietalloben (dvs hjässloben) somatosensoriska områden som får information om beröring, smärta, temperatur och proprioception (ledernas läge)

occipitalloben syncentrum: visuell perception

temporalloben processar auditiv information

Click

Type

Listen

Games

Print