Kemi prov 1

All None Save

• Grundämne atom eller molekyl som endast består av en sorts atom.
• Kemisk förening molekyl som består av två eller flera olika grundämnen.
• Kokpunkt temperaturen när ett ämne övergår från flytande till gas.
• Smältpunkt temperaturen när ett ämne övergår från fast till flytande.
• Rent ämne består av ett enda ämne (grundämne/kemisk förening)
• Blandning består av två eller flera rena ämnen.
• Blandning, homogen de olika beståndsdelarna kan inte urskiljas, t.ex. lösningar (finns i fast flytande och gasform) och legeringar (legeringar är en fast lösning.
• Blandning, heterogen man kan urskilja beståndsdelarna, t.ex. bergarter, en blandning av sand och vatten eller järnfilspån och svavelpulver.
• Separationsmetoder dekantering, filtrering, indunstning, destillation och separation med separationstratt.
• Kemisk reaktion två eller flera ämnen (reaktanter) reagerar med varandra och bildar ett eller flera nya ämnen(produkter).
• Inerta(reaktion tröga) ämnen har svårt att bilda kemiska föreningar och finns i fri form i naturen, ädelmetallerna och ädelgaserna.
• Reaktiva ämnen de grundämnen som är mycket reaktionsbenägna, finns i allmänhet inte i fri form i naturen.
• Atomens byggnad atomkärna med protoner och neutroner runt om kring kärnan finns elektroner i olika elektronskal (energinivåer)
• Universella massenheten u - 1 u vikten för en atom kol-12( en kolatom med 6 protoner och 6 neutroner)/12
• Jon bildas när en atom förlorar eller tar emot en eller flera elektron/er
• Joniseringsenergi den energi som krävs för att ta bort en elektron från en atom.
• Orbital - ett område runt atomkärnan där man kan finna en elektron med en viss given energi. I K-skalet finns endast en orbital med plats för 2 elektroner. I de övriga elektronskalen finns flera energinivåer och på varje nivå kan det finnas ett bestämt antal orbitaler. De två elektroner som kan finnas i en orbital bildar ett elektronpar med gemensamt elektronmoln.
• Elektronkonfiguration eller elektronfördelning anger hur elektronerna är fördelade på olika orbitaler i de elektronskal som omger kärnan.
• Atomnummer antal protoner i kärnan
• Masstal summan av antalet neutroner och protoner
• Isotop Isotoper har samma antal protoner men olik antal neutroner i atomkärnan
• Valenselektroner elektronerna som finns i det yttersta elektronskalet.
• Grupp - lodrät kolumn. Atomerna hos grundämnena i samma grupp har lika många valenselektroner och därför liknande egenskaper. Metall Karaktären hos grundämnena ökar nedåt i en grupp. De kemiska och fysikaliska egenskaperna ändras stegvis inom en grupp.
• Period vågrät rad. atomer i samma period har lika många elektronskal. Metallkaraktären hos grundämnena avtar ju längre till höger man kommer i en period. Joniseringsenergin ökar ju längre till höger man kommer i en period.
• Grupp 18, ädelgaserna de har fullt yttre skal och vill därför inte gärna reagera med andra ämnen.
• Grupp 1, alkalimetallerna 1 valenselektron som de lätt ger bort och bildar joner med laddningen 1+. De är därmed väldigt reaktiva, reaktiviteten ökar nedåt i gruppen.
• Grupp 17, Halogenerna 7 valenselektroner så de tar lätt upp en elektron och bildar joner med laddningen 1-. De är därmed väldigt reaktiva, reaktiviteten avtar nedåt i gruppen.
• Grupp 2, alkaliska jordartsmetallerna 2 valenselektroner och ger därmed joner med laddningen 2+. Reaktiviteten ökar nedåt i gruppen.
• Grupp 16, syregruppen 6 valenselektroner och ger därmed joner med laddningen 2-. Reaktiviteten ökar nedåt i gruppen.
• Grupp 13, borgruppen 3 valenselektroner och ger därmed joner med laddningen 3+.
• Grupp 14, kolgruppen i grupp 14 är det särskilt tydligt hur metallkaraktären ökar desto längre ned i gruppen man kommer.
• Grupp 15, kvävegruppen 5 valenselektroner och ger därmed joner med laddningen 3-
• Grupp 3-12 Alla grundämnen i grupp 3-12 är metaller och kallas övergångsmetaller, de har 1 eller 2 valenselektroner enligt elektronkonfigurationen i periodiska systemet.
• John Dalton Moderna kemins grundare,”All materia är uppbyggd av odelbara partiklar som kallas atomer”
• Jöns Jacob Berzelius Svenska kemins fader, upptäckte kisel, selen, torium och cerium. bekräftade daltons atomteori. gav grundämnen en egen bokstav. En av moderna kemins grundare tillsammans med Dalton, Boyle och Lavoisier.
• Joseph John Thomson Drog slutsatsen att elektroner var negativt laddade. en stor positiv degklump med negativa russin i
• Ernest Rutherford Antog att en atom hade en En kärna med elektroner runt.
• Niels Bohr I bohrs atommodell kretsar elektronerna kring kärnan i bestämda energinivåer eller skar.

All None Save