Konstruktionteknik 2

The exercise was created 2025-11-23 by nicolehannah. Question count: 258.




Select questions (258)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Vad är ett annat namn för den vanligaste betongen som används? cementbetong
  • Nämn två olika betonger, förutom cementbetong. asfalt, svavelbetong
  • Vilket är bindemedlet för asfaltbetong? bitumen
  • Vad är bindemedlet för svavelbetong? svavel
  • Vilka två delar ingår i betong? cementpasta, ballast
  • Vad ingår i cementpasta? cement, tillsatsmaterial, tillsatsmedel, vatten
  • Vad ingår i ballast? sten, grus
  • Vad är den ungefärliga andel cement i betong? (i %) 14
  • Vad är den ungefärliga andel sten i betong? (i %) 40
  • Vad är den ungefärliga andel vatten i betong? (i %) 6
  • Vad är den ungefärliga andel grus och sand i betong? (i %) 40
  • Vad är den ungefärliga andel tillsatsmedel i betong? (i %) <1
  • Vad är ett annat ord för cementreaktion? hydration
  • Vad är cementreaktionen? cement+vatten
  • Vad är "ämnena" som skapas i cementreaktionen cement+vatten? cementgel+kalciumhydroxid
  • Vad bidrar cementgel till i cementreaktionen? hållfasthet
  • Vad bidrar kalciumhyrdroxid till i cementreaktionen? högt pH, vilket rostskyddar armeringen
  • Vad är formeln för vattencementtalet? vct=vatten(kg/m^3)/cement(kg/m^3)
  • Högt vct innebär mycket vatten.
  • Högt vct innebär lite cement.
  • Lågt vct innebär lite vatten.
  • Lågt vct innebär mycket cement.
  • Högt vct ger stort avstånd mellan cementpartiklarna.
  • Lågt vct ger litet avstånd mellan cementpartiklarna.
  • Stort avstånd mellan cementpartiklarna gör cementen lätt att gjuta.
  • Litet avstånd mellan cementpartiklarna gör cementen svår att gjuta.
  • Högt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... dålig beständighet, god beständighet, hög temperaturutveckling, kort uttorkningstid
  • Högt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... låg hållfasthet, god beständighet, hög temperaturutveckling, kort uttorkningstid
  • Lågt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... god beständighet, dålig beständighet, låg hållfasthet
  • Lågt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... hög temperatur utveckling, dålig beständighet, låg hållfasthet, otät betong
  • Lågt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... kort uttorkningstid, dålig beständighet, låg hållfasthet
  • Många grova kanaler mellan partiklarna i cement leder till otät betong vilket leder till dålig beständighet.
  • Lågt vct innebär många och grova kanaler mellan partiklarna, vilket leder till egenskaperna... hög hållfasthet, dålig beständighet, låg hållfasthet
  • Lågt vct i betong leder till stor täthet vilket leder till god beständighet.
  • Lågt vct uppkommer då man har mycket cement vilket leder till hög temperaturutveckling.
  • Betongens kretslopp: Efter kalsten tillförs värme och blir bränd kalk.
  • Betongens kretslopp: Till bränd kalk tillförs vatten och kalciumhydroxid bildas.
  • Betongens kretslopp: Till kalciumhydroxid tillförs koldioxid och kalksten bildas.
  • Betongens kretslopp: Kalksten-> bränd kalk -> Kalciumhydroxid->
  • Betongens kretslopp: Bränd kalk -> kalciumhydroxid -> Kalksten ->
  • Betongens kretslopp: Kalciumhydroxid -> kalksten -> Bränd kalk ->
  • Produktion av 1000kg cement avger 700-900kg koldioxid.
  • Under vilken process återtar betongen ungefär hälften av den koldioxid som drivits ut? karbonatiseringen
  • Under karbonatiseringen återtar betongen cirka 15-20 % av koldioxiden av totalen.
  • Vad står CCS för? carbon capture storage
  • Enligt infång och lagring av koldioxid (CCS), vad är mest rationellt att hantera utsläppen? punktformiga stora utsläpp, tusentals små
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är kalcium? (%) 60-70, 17-25, 2-8, 0-6, 0-4, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är kisel? (%) 17-25, 60-70, 2-8, 0-6, 0-4, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är aluminium? (%) 2-8, 60-70, 17-25, 0-6, 0-4, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är järn? (%) 0-6, 60-70, 17-25, 2-8, 0-4, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är magnesium? (%) 0-4, 60-70, 17-25, 2-8, 0-6, 1-4
  • Cement är en kombination av oxider. Hur stor andel är svavel? (%) 1-4, 60-70, 17-25, 2-8, 0-6, 0-4
  • Nämn tre olika cementtyper. portlandcement, sammansatta portlandcement, slaggcement
  • Vad är en stor anledning till att använda tillsatsmaterial idag? minska koldioxidutsläpp
  • Nämn tre olika tillsatsmaterial som används för cementersättning. flygaska, slagg, silikastoft
  • Vad står vbt för? vattenbindemedelstal
  • När man gör cement kan (vatten relaterad) starkt salthaltigt vatten inte användas.
  • När man tillverkar betong kan man använda bräckt vatten , men inte för spännarmering.
  • För att få bättre konsistens vid låga vct används... flyttillsatsmedel
  • För att få bättre konsistens vid lågt vct, men svagare effekt än flyttillsatsmedel används? vattenreducerare
  • Vad tillsätter man för att göra betong mer frost beständigt? luftporbildare
  • Vad använder man för att påskynda tillstyvnandet för betongen? accelerator
  • Vad tillsätter man för att sakta ner tillstyvnandet av betong? retarder
  • Vilken betong behöver ingen vibrering? självkompakterande betong
  • Vad betyder SKB självkompakterande betong
  • Den färska betongen benägenhet att inte separera kallas... stabilitet
  • Seperationen under betongens härdning då sten är tyngre än cementpasta kallas... stenseperation
  • Seperationen under betongens härdning då vattnet är lättare kallas... vattenseperation
  • Vad kallas seperationen då cementbruket kommer upp i ytan under betongens härdning? bruksseperation
  • Vad kallas det när vatten och luft avgår mot ytan under betongens härdning? sättning
  • Under de 2-4 första timmarna av betongens tillstynande sker vattenavgång som leder till ändring av konsistens.
  • Under betongens tillstyvnande mellan 2-4 och 8-10 timmar av processen sker skelettuppbyggnad vilket leder till ändring av penetrationsmotstånd.
  • Under betongens tillstyvnande, efter 8-10 timmar under processen sker ändring av hållfasthet .
  • Under betongens hårdnande kallas betongen i fas 1... färsk betong
  • Under betongens hårdnande kallas betongen i fas 2... ung betong
  • Under betongens hårdnande sker hållfasthetstillväxt i fas 3.
  • Under betongens hårdnande sker hårdnad av betong i fas 4.
  • Under betongens härdning måste... vattenavgång förhindras från första början.
  • Under betongens härdning måste vattenavgång förhindras från första början, annars kan plastiska krympsprickor uppstå.
  • Helst skall härdning göras med vatten begjutning .
  • Under betongens härdning vid höga vct kan plasttäckning eller membranhärdare räcka, p.g.a. vattenöverskott.
  • Betong har hög tryckhållfasthet.
  • Betong har låg draghållfasthet.
  • Lågt vct ger (hög eller låg) hög hållfasthet.
  • Hållfastheten minskar med (ökande eller minskande) ökande lufthalt.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar med ökande ballaststyrka.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar med ökande mängd ballast.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar med tiden
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar vid god härdning.
  • Hållfastheten minskar vid (höga eller låga) höga temperaturer.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) minskar vid fuktmättnad.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) ökar vid ökande belastningshastighet.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) minskar vid långvarig belastning.
  • Hållfastheten (ökar eller minskar) minskar vid upprepad belastning (utmattning).
  • Nämn de fyra olika typer av betongens deformationer. elastisk deformation, krypning, krympning, temperaturändring
  • Betong (utvidgas eller krymper) utvidgas vid temperaturhöjning.
  • Längdutvidgning kan variera beroende på ballasten .
  • Betongens krympning ökar vid (ökande eller minskande) ökande vattenmängd.
  • Betongens krympning ökar vid (ökande eller minskande) ökande cementpastainnehåll.
  • Betongens krympning ökar vid (låg eller hög) låg relativ luftfuktighet.
  • Betongens krympning ökar vid (ökat eller minskat) ökat antal uttorkningsriktningar.
  • Betongens krympning ökar vid (minskande eller ökande) minskande dimensioner.
  • betongens krympning (ökar eller minskar) ökar med tiden.
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller sjunkande) ökande temperatur.
  • Betongens krypning (ökar eller minskar) ökar med lastens varaktighet.
  • Betongens krypning (sjunker eller ökar) sjunker med ökande ålder vid pålastning.
  • Betongens krypning (ökar eller sjunker) ökar vid ökande spänningsnivå.
  • Betongens krypning (ökar eller minskar) ökar med mer vatten och cementpasta.
  • Betongens krypning ökar med (ökande eller minskande) ökande temperatur.
  • Betongens krypning (ökar eller minskar) ökar då temperatur och RH varierar.
  • Betongens krypning ökar vid (hög eller låg) låg relativ luftfuktighet.
  • Sprickbildning p.g.a. alkali-kiselsyra-reaktion kräver tillgång till... fukt
  • Armeringskorrosion kan ske med karbonatisering eller kloridinträngning .
  • Frostskador i betong (förvärras eller förbättras) förvärras i närvaro av salt.
  • Fukt och vatten skapar följande fyra problem: frost, korrosion, alkalikiselreaktioner, urlakning
  • Vad står AKR för? alkalikiselreaktioner
  • Vilken faktor påverkar alla typer av nedbrytning av betong negativt? vatten och fukt, syre, hög temperatur, låg temperatur
  • Korrosion sker vid (hög eller låg) hög temperatur.
  • En faktor för att korrosion ska ske är syre, låg temperatur
  • En faktor till att AKR kan ske är (hög eller låg) hög temperatur.
  • En faktor till att urlakning kan ske är (hög eller låg) låg temperatur.
  • Vid val av ballast skall man undvika lermaterial för att behålla beständigheten.
  • Beständig ballast skall vara frost -beständig.
  • Beständig ballast (ska eller får inte) får inte vara alkalireaktiv och/eller innehålla sulfat eller sulfider.
  • Beständig ballast får/ska innehålla (liten eller stor) liten mängd organiska föreningar.
  • Krav på luftporsystemet: 1. Volymen luftporer har utrymme för vattnets expansion (det totala luftbehovet).
  • Krav på luftporsystemet: 2. Avståndet från vattnet till närmste luftpor är så litet att vattnet inte spränger transportvägens väggar (den kritiska avståndsfaktorn),
  • Krav på luftporsystemet: 3. Luftporsystemet är beständigt över tiden.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. ytskydd , 2. Riktig produktion, 3. Beständig betong, 4. Lämplig detaljutformning, 5. Val av rätt konstruktionstyp.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. Ytskydd, 2. riktig produktion , 3. Beständig betong, 4. Lämplig detaljutformning, 5. Val av rätt konstruktionstyp.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. Ytskydd, 2. Riktig produktion, 3. beständig betong , 4. Lämplig detaljutformning, 5. Val av rätt konstruktionstyp.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. Ytskydd, 2. Riktig produktion, 3. Beständig betong, 4. lämplig detaljutformning , 5. Val av rätt konstruktionstyp.
  • Krav på beständiga betongkonstruktioner: 1. Ytskydd, 2. Riktig produktion, 3. Beständig betong, 4. Lämplig detaljutformning, 5. val av rätt konstruktionstyp .
  • Utformning av beständiga betongkonstruktioner: armering , täckande betongskikt, avledning av ytvatten, övergångskonstruktioner.
  • Utformning av beständiga betongkonstruktioner: armering, täckande betongskikt , avledning av ytvatten, övergångskonstruktion.
  • Utformning av beständiga betongkonstruktioner: armering, täckande betongskikt, avledning av ytvatten , övergångskonstruktioner.
  • Utformning av beständiga betongkonstruktioner: armering, täckande betongskikt, avledning av ytvatten, övergångskonstruktioner .
  • Man skyddar betongens livslängd mot kloridinträngning med lågt vct vilket ger tätare betong, tjockare tätskickt och vatten avstötande impregneringar (silaner, siloxaner m.m.)
  • Man skyddar betongens livslängd mot kloridinträngning med lågt vct (d.v.s. tätare betong), tjockare tätskikt och vatten avstötande impregneringar (silaner och siloxaner m.m.)
  • Man skyddar betongens livslängd mot kloridinträngning med lågt vct (d.v.s. tätare betong), tjockare täckskikt och vattenavstötande impregneringar (silaner, siloxaner m.m.)
  • Livslängden för betongen ökas med avseende på frostangrepp med lågt vct (d.v.s. tätare betong) och luftporbildare.
  • Livslängden för betongen ökas med avseende på frostangrepp med lågt vct (d.v.s. tätare betong) och luftporbildare .
  • Luftporbildare ökar livslängden för betong med avseende på frostangrepp, dem skapar (många små eller få stora) många små och jämnt fördelade porer med små inbördes avstånd.
  • vct är mindre än 0.55 är måttligt betongaggressiv miljö (XF1).
  • vct är mindre än 0.45 är mycket betongaggressiv miljö (XF4).
  • Armeringens uppgifter i första hand är att ta upp dragspänningar och i andra hand att fördela sprickor.
  • Armeringens uppgifter i första hand är att ta upp dragspänningar och i andra hand att fördela sprickor .
  • Sprickor ska helst vara (måna fina än grova få eller grova få än många fina) många fina än grova få .
  • Armeringens uppgifter i pelare är att bidra till bärförmågan i tryck.
  • Armering (krymper eller krymper inte) krymper inte .
  • Armering (kryper eller kryper inte) kryper inte .
  • Spänningar i (betongen måste kunna överföras till armeringen eller armeringen måste kunna överföras till betongen) betongen måste kunna överföras till armeringen .
  • Armeringen behöver vara förankrad i betongen.
  • Böjarmering ska ta hand om dragspänningar av böjande moment.
  • Stansarmering ska förhindra genomstansning i plattor .
  • Sprickarmering ska fördela grova sprickor i många fina .
  • Fördelningsarmering ska fördela spänningar av stora punktkrafter .
  • Upphängningsarmering ska lyfta krafter från under till överkant i höga balkar/väggar.
  • Genom att spännarmeringen spänns får man tryck i betongen och drag i spännarmeringen.
  • Genom att spännarmeringen spänns får man ryck i betongen och drag i spännarmeringen .
  • Betong är mycket (bra eller dåligt) bra i tryck.
  • Betongen är mycket bra i tryck vilket leder till att betongen förblir osprucken i bruksskedet och därmed mindre deformationer och (bättre eller sämre) bättre beständighet.
  • Ett syfte med att ha ett täckande betongskikt (TB) är att förhindra att armeringen dras ut ur betongen .
  • Ett syfte med att ha ett täckande betongskikt (TB) är att skydda armeringen från korrosion (salt m.m.).
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus , miljöpåverkan, livslängd, vct, stålsort, impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan , livslängd, vct, stålsort, impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan, livslängd , vct, stålsort, impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan, livslängd, vct , stålsort, impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan, livslängd, vct, stålsort , impregnering.
  • Det som påverkar täckande betongskiktets tjocklek är inom eller utomhus, miljöpåverkan, livslängd, vct, stålsort, impregnering .
  • Vad betyder TB? täckande betongskikt
  • I Stadium I är betongen osprucken och armeringen bidrar (mycket eller lite) lite .
  • I Stadium II är betongen sprucken och armeringen tar... hela dragkraften, lite av dragkraften, inget av dragkraften
  • I Stadium I är betongen osprucken och punktlasten (<, = eller >) < brukslasten (vanligen).
  • I Stadium II är betongen sprucken och punktlasten (<, = eller >) = brukslasten.
  • I Stadium III är betongen i brottstadiet och punktlasten (<, = eller >) = brottlasten.
  • Lite armering leder till att armeringen flyter
  • När man har lite armering och armeringen flyter blir betongen (väldigt skadad eller begränsat skadad)... begränsat skadad
  • Mycket armering leder till att betongen krossas och armeringen inte når flytgränsen.
  • Mycket armering leder till att armeringen (når eller inte når) inte når flytgränsen och betongen krossas.
  • Betongen krossas samtidigt som armeringen flyter då man har balanserad armering .
  • Plötslig, kraftig glidning i sned böjspricka ger.. böjskjuvbrott
  • Då huvuddragspänningen är större än draghållfastheten blir det... livskjuvbrott
  • Tryckbrott i sned betongsträva (främst i fall med kraftig armering) ger... livskjuvbrott
  • Vid livskjuvbrott är huvuddragspänningen (<, = eller >) > draghållfastheten.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd , större tvärsnittsbredd, högre tryckhållfasthet, mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd, större tvärsnittsbredd , högre tryckhållfasthet, mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd, större tvärsnittsbredd, högre tryckhållfasthet , mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd, större tvärsnittsbredd, högre tryckhållfasthet, mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering.
  • För att höja momentkapaciteten kan man ha större tvärsnittshöjd, större tvärsnittsbredd, högre tryckhållfasthet, mer dragarmering eller inlägg av tryckarmering .
  • Pelare påverkas huvudsakligen av... tryckkrafter
  • Bärande väggar påverkas främst av tryckkrafter i pelarens plan, men kan även behöva ta upp vindlaster och källarväggar kan ibland behöva ta upp jordtryck.
  • Bärande väggar påverkas främst av tryckkrafter i pelarens plan, men källarväggar kan ibland behöva ta upp jordtryck .
  • Knäckning i styva riktningen är (sannolikt eller osannolikt) osannolikt .
  • Risken för knäckning (ökar eller minskar) ökar med ökande tryckkraft och ökande slankhet (L/h).
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet , beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, damfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet , slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brand och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka , slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka , jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet , sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning , fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet , installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för väska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer , utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör , dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehagighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas , halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet , rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien , gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet , brandmotstånd och rökutveckling.
  • Krav på betonggolv är: lastkapacitet, beständighet, slitstyrka, slagstyrka, jämnhet (buktighet och lutning), sprickbegränsning, fuktsäkerhet, installationer och ingjutningsgods, utseende och kulör, dammfrihet, täthet för vätska och gas, halksäkerhet, rengörbarhet och hygien, gångbehaglighet, brandmotstånd och rökutveckling .
  • Bärlagret bidrar till industrigolvets... bärförmåga
  • Ifall inga fuktkänsliga mattor eller ytskikt appliceras kan kapillärbrytande skikt uteslutas.
  • För att undvika krympsprickor kan man eliminera orsakerna genom att minska krympningen eller minska tvånget.
  • För att undvika krympsprickor kan man eliminera orsakerna genom att minska tvånget eller minska krympningen.
  • För att undvika krympsprickor kan man begränsa konsekvenserna genom att armera eller lägga in fogar.
  • För att undvika krympsprickor kan man begränsa konsekvenserna genom att lägga in fogar eller armera.
  • Strategier för sprickkontroll: Välj en betong med (hög eller låg) låg krympning och stor töjbarhet -> sprickfrihet.
  • Strategier för sprickkontroll: Välj en betong med (stor eller liten) töjbarhet och låg krympning -> sprickfrihet.
  • Strategier för sprickkontroll: Åstadkom ett finmaskigt sprickmönster -> begränsad sprickbredd
  • Genom att lägga in fogar kan man begränsa fogbredd , få god lastöverföring och ingen katerosion.
  • Genom att lägga in fogar kan man få god lastöverföring , använda begränsad fogbredd och inte få någon kanterosion.
  • Genom att lägga in fogar kan man se till att man inte får någon kanterosion , begränsa fogbredd och få god lastöverföring.
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) ökande mängd vatten i betongreceptet.
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) ökande mängd cementpasta i betongreceptet.
  • Betongens krympning ökar med antalet uttorkningsriktningar .
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) minskande dimensioner.
  • Betongens krympning ökar med tiden .
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) minskande relativ luftfuktighet i omgivningen.
  • Betongens krympning ökar med (ökande eller minskande) ökande temperatur.
  • För att reducera betongen krympning kan man (öka eller minska) öka steninnehållet.
  • För att reducera betongen krympning kan man (öka eller minska) öka maximal stenstorlek.
  • För att reducera betongen krympning kan man (höja eller sänka) höja relativa luftfuktigheten.
  • För att reducera betongen krympning kan man förbättra och (förlänga eller förkorta) förlänga härdningen.
  • För att reducera krympningen kan man använda krympreducerare , vakuumbehandling, krympningskompenserande betong eller stenfyllnadsbetong (injekteringsbetong).
  • För att reducera krympningen kan man använda vakuumbehandling krympreducerare, krympningskompenserande betong eller stenfyllnadsbetong (injekteringsbetong).
  • För att minska tvånget i betongen kan man isolera mellan konstruktioner , undvika kantbalkar, undvika språng, åstadkomma ett jämnt underlag och säkerställa rörelsefrihet i båda riktningarna.
  • För att minska tvånget kan man isolera mot andra konstruktioner, undvika kantbalkar , undvika språng, åstadkomma ett jämnt underlag och säkerhetsställa rörelsefrihet i båda riktningarna.
  • För att minska tvånget kan man isolera mot andra konstruktioner, undvika kantbalkar, undvika språng , åstadkomma ett jämnt underlag och säkerhetsställa rörelsefrihet i båda riktningarna.
  • För att minska tvånget kan man isolera mot andra konstruktioner, undvika kantbalkar, undvika språng, åstadkomma ett jämnt underlag , säkerställa rörelsefrihet i båda riktningarna.
  • För att minska tvånget kan man isolera mot andra konstruktioner, undvika kantbalkar, undvika språng, åstadkomma ett jämnt underlag, säkerställa rörelsefrihet i båda riktningarna .
  • För att begränsa konsekvenserna av krympningen kan man lägga in fogar , armera med lösa stänge eller nät och använda fiberbetong.
  • För att begränsa konsekvenserna av krympningen kan man lägga in fogar, armera med lösa stänger eller nät , använda fiberbetong.
  • För att begränsa konsekvenserna av krympningen kan man lägga in fogar, armera med lösa stänger eller nät och använda fiberbetong .
  • Tre typer av fogar är kontraktionsfog , arbetsfog och isolationsfog.
  • Tre typer av fogar är kontraktionsfog, arbetsfog , isolation.
  • Tre typer av fogar är kontraktionsfog, arbetsfog, isolationsfog .
  • Fogen utgör en (styrka eller svaghet) svaghet i betonggolvet och kostar pengar.
  • Fem typer av armering är nätarmering , stångarmering, stålfibrer, plastfibrer och spännarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering , stålfibrer, plastfibrer, spänningsarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering stålfibrer , plastfibrer, spänningsarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering, stålfibrer , plastfibrer och spänningsarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering, stålfibrer, plastfibrer och spänningsarmering.
  • Fem typer av armering är nätarmering, stångarmering, stålfibrer, plastfibrer och spänningsarmering .
  • Att begränsa sprickbildning med slakarmering är dyrt och ger (mycket eller lite) mycket koldioxid avtryck.
  • Dålig härdning ger sämre hållfasthet , slitstyrka, beständighet och större krympning.
  • Dålig härdning ger sämre hållfasthet, slitstyrka , beständighet och större krympning
  • Dålig härdning ger sämre hållfasthet, slitstyrka, beständighet och större krympning.
  • Dålig härdning ger sämre hållfasthet, slitstyrka, beständighet och större krympning .

All None

Shared exercise

https://spellic.com/eng/exercise/konstruktionteknik-2.12802702.html