kroppen

All None Save

• Levande organsimer, vad är liv Gemensamma kännetecken. De är uppbyggda av en eller flera celler, kan röra sig och föröka sig, har en ämnesomsättning och innehåller DNA i cellerna.
• Virus Kan inte föröka sig utanför en levande cell, har ofta RNA, ibland DNA och har arvsmassa
• Olika typer av levande celler Nervceller i hjärnan. b) Växtceller med kloroplaster. c) Amöba. d) Hårceller från innerörat.
• Allt levande består av celler, olika sätt att dela in dem. encelliga organismer ( bakterier, amöbor) De flesta celler har en cellkärna som innehåller genetisk information i form av DNA. Detta gäller inte bakterier, som saknar cellkärna och där DNA finns i cytoplasman. Celler, som har cellkärna, kan också delas in i växt- och djurceller.
• Ämnesomsättning - metabolism Celler har ämnesomsättning. olika energirika molekyler reagerar med syre för att till slut bilda framför allt koldioxid och vatten. Samtidigt omvandlas kemisk energi till värme och rörelseenergi
• Löslighet Vattenlösliga ämnen transporteras i blodet till och från kroppens celler, där de befinner sig i den vattenbaserade cytoplasman. Fettlösliga ämnen kan lagras i fettvävnader. Det gäller till exempel hormoner och vitamin A och D.
• Vad är cellmembran, cellkärna och mitokondrier och vad har de för funktioner? Cellmembran – ”påsen” som allt ligger i. Skiljer den yttre från den inre miljön och sköter transport in och ut ur cellen. Cellkärnan innehåller DNA – ”recept” för alla proteiner. Mitokondrie – här sker cellandningen
• Vad är en organell Cellens motsvarighet till organ. Exempelvis mitokondrien, cellkärnan, ribosomen, lysosomen
• Vad är en vävnad Vävnader är en samling celler med liknande utseende och egenskaper.
• Ange fyra kategorier av vävnader Epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad
• Ge exempel på en epitelvävnad och beskriv den vävnadens funktion Hud och slemhinnor. Skyddar den inre miljön från den yttre miljön, skydd som exempelvis nötning, bakterier och andra ovälkomna organismer, uttorkning och UV-strålar
• Ge exempel på en stödjevävnad Bindväv, broskvävnad, benvävnad, fettvävnad
• Vilket uppdrag i kroppen har stödjevävnaden? Stödjer, skyddar och håller ihop kroppen. Ge specifika exempel.
• Beskriv sambandet mellan följande begrepp: organ, cell, organism, vävnad Cellerna måste samarbeta i flercelliga organismer (transport av näringsämnen, syrgas och avfallsämnen bland annat). Celler av samma slag bildar vävnader. Vävnader bildar organ och organ samarbetar och bildar organsystem och allt tillsammans bildar en organism. . Celler vävnad organ organism
• Hur är huden uppbyggd och vad har den för funktioner Ny hud produceras underifrån. Det finns blodkärl, känselkroppar, svettkörtlar och talgkörtlar i huden. Hårrötterna finns i huden. Huden skyddar, håller kroppstemperatur (svett, isolering), har känsel och bildar D-vitamin.
• Beskriv hjärtats uppbyggnad Hjärtmuskulatur. Höger och vänster förmak. Höger och vänster kammare. Se föreläsning och kurslitteratur för tydligare beskrivning
• Cellmembranet yttreskyddet för cellen, det är ej vattenlösligt men både vattenlsöliga och fetlösliga ämnen kan ta sig igenom - membranen är uppbyggda av fosfolipider och protein. Fosfolipider är fetter som har en vattenlöslig del och de bildar en brygga mellan vatten och fett. Vatten kan passera genom membranen, liksom fettlösliga ämnen
• Gifter i kroppen: gifter som DDT, kvicksilver och PCB är problematiska beror på att de är fettlösliga och också stabila. De reagerar inte så lätt med andra ämnen och omvandlas därmed inte. När man väl fått in dem i kroppen lagras de, i princip för alltid, i fettvävnader.
• Mänsklig befruktning När en människa blir till genom att ett ägg befruktas av en spermie är de första cellerna inte differentierade, det vill säga de ser utifrån likadana ut. Men redan några dagar efter befruktningen börjar differentieringen, och den lilla cellklumpen utvecklas till ett foster med allt mer specialiserade celler, organ och organsystem. Efter cirka nio månader är fostret fullgånget och barnet föds.
• Organ och organsystem I en människa finns ett antal organsystem som på olika sätt samverkar så att kroppen fungerar väl och cellerna förses med de ämnen de behöver och avfallsprodukter transporteras bort.
• organsystem Organsystemen arbetar tillsammans så att cellernas behov tillgodoses. Cellen är alltså grundbulten och kroppens organsystem sköter logistiken.
• Muskelsystemet: olika typer av muskler Muskelvävnad är uppbyggd av muskelceller. Man brukar dela in musklerna i tvärstrimmig och glatt muskulatur samt hjärtmuskeln. De tvärstrimmiga musklerna är de muskler som med några undantag fäster vid skelettet och möjliggör rörelse av yttre kroppsdelar. Cellerna som bygger upp den tvärstrimmiga muskulaturen kallas muskelfibrer. Den glatta muskulaturen finns i de inre organen och möjliggör till exempel tarmrörelser.
• Vilka två protein i muskelcellerna? Aktin och myosin - som åstadkommer rörelsen. De ligger som trådar omlott i
• Matspjälkningssystemet mekaniskt och kemiskt Mekanisk bearbetning: Födan sönderdelas till mindre bitar. Sker i munnen när vi tuggar och använder tungan. Fortsätter i magsäcken och tarmarna genom rörelser. Kemisk bearbetning: Stora molekyler (kolhydrater, fett, protein) bryts ner till mindre.
• Kolhydrater: Består av stärkelse, socker och cellulosa. Sackaros = glukos + fruktos. Laktos = glukos + galaktos. Stärkelse = många glukosmolekyler. Amylas bryter ner socker och stärkelse. Cellulosa = fibrer, kan inte brytas ner av människan. Fibrer viktiga för tarmarnas arbete och bakterier (producerar bl.a. vitamin K).
• Fett: Bryts ner till glycerol + fettsyror av lipas. Galla från levern underlättar nedbrytning. Bilirubin i galla gör avföring brun och urin gul.
• Proteiner Bryts ner till aminosyror. Pepsin i magsäcken. Trypsin i tolvfingertarmen.
• Miljö i matsmältningen Saliv och tarmsaften är svagt basiska. Amylas, lipas och trypsin fungerar i basisk miljö. Pepsin fungerar i sur miljö. Saltsyra i magsäcken ger lågt pH → dödar bakterier.
• Upptag i tunntarmen Små molekyler tas upp i blodet. Även vitaminer, mineraler och salter. Tunntarmen ca 5 m lång. Hålls på plats av tarmkäx (bindväv med blod- och lymfkärl). Insidan har slemhinna och tarmludd → yta ca 30 m². Tarmsaft produceras i körtlar.
• Transport via blodet Kapillärer samlas i portådern. Portådern leder blodet till levern. Levern tar hand om skadliga ämnen innan blodet går vidare.
• Tjock tarmen: 1.5 kg bakterier. Lever på cellulosa - vaäxtfiber som kroppen inte kan ta aand om. Fibrerna gör också att avföringen får en lagom konsistens. Till slut lämnar avföringen kroppen via ändtarmen.
• Andningssystemet: Luft andas in och går ner i lungorna där syre förs över till blodet för transport till cellerna. Genom andningen lämnar också koldioxid och vatten kroppen i utandningsluften. Systemet består av följande organ: näsa, luftstrupe, luftrör och alveoler (lungblåsor).
• Andningsystemet: delar Inandning: Diafragma sänks, bröstkorg vidgas → undertryck → luft in via näsa/mun. Luftens väg: Luftstrupen → luftrör → alveoler. Näsa/svalg: Värmer luften, flimmerhår + slem → renar från smuts/bakterier. Gasutbyte: Syre → kapillärer. Koldioxid + vattenånga → utandningsluft. Utandning: Diafragma höjs → luft pressas ut.
• Cirkulationssystemet Organ: hjärta, blodkärl, blod. Funktion: transport av syre, näring (glukos, aminosyror) till celler. Avfall: koldioxid + restprodukter → njurar + lungor.
• Kretslopp hjärta Lilla kretsloppet: Höger kammare → lungor → syresättning → vänster förmak. Stora kretsloppet: Vänster kammare → aorta → hela kroppen → tillbaka till höger förmak.
• Blodkärl Artärer: leder blod från hjärtat (oftast syrerikt). Kapillärer: minsta kärlen, ämnesutbyte med celler. Vener: leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. (Alla vener har syrefattigt blod, förutom lungvenerna som har syrerikt blod)
• Blodets funktioner Transporterar syre, näring, avfall, hormoner, signalsubstanser Reglerar pH, salthalt, temperatur Viktig del av immunförsvaret Ca 5 liter hos vuxen Blodet levrar sig vid skada → stoppar blödning
• Blodets innehåll Röda blodkroppar: hemoglobin (järnprotein) → transporterar syre Vita blodkroppar: immunförsvar Blodplätta(trombocyter): koagulation, Små partiklar från benmärgen. Blodplättar eller trombocyter är egentligen inte celler, utan en sorts partiklar som frisläpps från större celler i benmärgen. De har betydelse för att stoppa blödningar. Plasma: vatten + lösta ämnen
• Utsöndringssystemet renar bloder och avfallsprodukter lämnar kroppen
• Njurarnas funktion Renar blodet → avfall lämnar kroppen som urin. Urinväg: njurbäcken → urinledare → urinblåsa → urinrör. Urin innehåller: vatten, urinämne, salter, läkemedel, hormoner. Gul färg från gallfärgämnen. Reglerar urinens volym, salthalt, pH.
• Nefron ca 1 miljon per njure) Består av njurkropp (kärlnystan + säck) + njurkanal (rörsystem med kapillärer). Steg 1: Blod filtreras → primärurin (≈ blodplasma utan blodkroppar). Steg 2: Vatten + nyttiga ämnen tas tillbaka → urinen koncentreras. Hormoner (binjurebark, hypofys) styr slutlig sammansättning.
• Urinproduktion Ca 180 liter primärurin/dygn. Koncentreras → 2–3 liter slutlig urin/dygn (beroende på vätskeintag/svettning). Ämnen utsöndras även via svett.
• njurars funktion 2 Bildar hormoner (t.ex. renin). Reglerar blodtryck. Stimulerar bildning av röda blodkroppar. Aktiverar vitamin D.
• Skelettet uppgifter Ger stadga och möjliggör upprätt gång. Skyddar organ: hjärna, ryggmärg, lungor, hjärta. Fäste för muskler → rörelse. Förråd av mineraler. Bildar blodkroppar i röd benmärg.
• Skelettets uppbyggnad Ca 200 ben i olika storlek. Exempel: lårben (stort), mellanörats ben (minsta). Benvävnad: kompakt (yttre lager) + svampaktig (inre). Röd benmärg i svampaktig benvävnad → blodkroppar. Gul benmärg (fett) i vissa ben. Endast kompakt ben → kroppen skulle bli mycket tung.
• Typer av ben Rörben: armar, ben (delvis ihåliga). Korta/oregelbundna ben: hand- och fotleder, kotor. Platta ben: bröstben, skulderblad, skallben
• Leder Ben förbinds med leder. Änden täcks av glatt ledbrosk. Ledkapsel = bindväv runt leden. Ledvätska + brosk → smidig rörelse. Typer: gångjärnsled, kulled, vridled, tvåaxlad led. Skallen: ben sammanväxta.
• Vävnader i skelettet Benvävnad Brosk Bindväv Blod Nervvävnad
• Muskeltyper Tvärstrimmig muskulatur: skelettmuskler, fäster med senor vid ben. Kontraktion → rörelse. Arbetar i par (agonist/antagonist). Exempel: ringmuskeln (ej fäst vid skelett). Hjärtmuskulatur: ej viljestyrd. Glatt muskulatur: i inre organ, ej viljestyrd.
• Musklernas uppgifter Bildar rörelseapparaten tillsammans med skelettet. Möjliggör rörelser: tugga, svälja, tala, tarm- och blåskontroll. Ger stadga och skydd åt inre organ. Producerar värme → reglerar kroppstemperatur.
• Nervsystemet Nervsystemet samordnar verksamheten och ger signaler till olika kroppsdelar. Systemet består av hjärnan och ryggmärgen (centrala nervsystemet CNS) samt nerverna (perifera nervsystemet).
• Centrala nervsystemet (CNS) Tar emot info från sinnesorgan och receptorer. Bearbetar info → styr kroppens funktioner via nervsignaler + hormoner. Signaler går till muskler, körtlar, andra nervceller.
• Nervvävnad Består av nervceller + gliaceller. Nervcell: cellkropp, axon (leder signaler), dendriter (tar emot). Nerver = buntar av axon. Nervsignal = elektrisk impuls via natrium-kalium-pump. Myelin (fett) isolerar → vit substans. Grå substans = cellkroppar. Synapser: signal vidare med signalsubstanser eller stoppas. Motorändplatta: nerv → muskel.
• Hjärnan Storhjärna: lober (framlob, nacklob), funktioner: rörelse, syn, lukt, tal, språk, tänkande, medvetande. Hjärnbarken: grå substans, nervbanor = vit substans. Lillhjärna: balans. Hjärnstammen: mellanhjärna, mitthjärna, brygga, förlängda märgen. Styr hormoner, andning, hjärta, temperatur, ämnesomsättning, vakenhet. Hjärnstammen → ryggmärg.
• Ryggmärg Kopplar signaler mellan kropp och hjärna. Reflexer: snabb respons utan hjärnan (blink, knä, smärta).
• Nerver 12 par hjärnnerver från hjärnstammen. 31 par ryggmärgsnerver. Förgrenas till muskler och organ. En nervcell kan ha kontakt med tusentals andra.
• Endokrina systemet Styr kroppens funktioner tillsammans med nervsystemet. Använder hormoner som kemiska signaler.
• Viktiga hormonproducerande organ Hypofysen (överordnad, styr andra körtlar). Bisköldkörtlar. Binjurar. Bukspottkörtel. Äggstockar & testiklar. Även mag-tarmkanalen & njurar producerar hormoner.
• Funktioner som styrs av hormoner Ämnesomsättning. Tillväxt. Salt- och vätskebalans. Könsmognad, sexualdrift, fortplantning.
• Feedbackmekanism: Hög hormonnivå → produktion minskar. Låg hormonnivå → produktion ökar. Ofta via mellanled med andra hormoner.
• Kvinnans könsorgan äggstockar, äggledare, livmoder, slida (vagina), klitoris och blygdläppar
• Mannens könsorgan testiklar, bitestiklar, sädesledare, sädesblåsor, prostata och penis.
• Kvinnans reproduktionscykel Ägg bildas i äggstockarna. Ca var 28:e dag → ägg lämnar äggstocken → äggledaren. Befruktning sker i äggledaren → ägg till livmodern. Livmoderns slemhinna byggs upp, blodfylls → redo ta emot ägg. Om ej befruktat → slemhinna stöts bort → menstruation. Cykel + graviditet styrs av hormoner via feedbacksystem.
• Manliga könsceller och fortplantning Spermier bildas i testiklarnas sädeskanaler. Mognad sker i bitestiklarna. Transport: via sädesledare → prostata. Sädesvätska: produceras i sädesblåsor + prostata → blandas med spermier. Erektion: svällkroppar i penis fylls med blod. Ejakulation: sädesvätska lämnar kroppen via urinröret. Styrning: hormon reglerar spermieproduktionen.
• HÄLSA WHO (1948): Hälsa = fysiskt, psykiskt, socialt välbefinnande – inte bara frånvaro av sjukdom. Begreppet är brett → innefattar hela människans välbefinnande.
• Infektioner Vanliga men oftast milda: förkylning, maginfluensa. Allvarliga: lunginflammation, sepsis.
• Orsaker till sjukdom Mikroorganismer: parasiter, virus, bakterier, svampar. Spridning: luft, vatten, livsmedel, beröring, sår. Djur kan sprida: myggor, flugor, löss, fästingar.
• Smittspridning Nysning → virus i luften. Dålig handhygien → bakterier sprids via mat. Barn → mycket kroppskontakt → lätt smitta.
• Förebyggande Hindra spridning av mikroorganismer. God handhygien. Rätt hantering och förvaring av livsmedel. Vatten- och avloppssystem viktiga för hygien.
• Immunförsvar Barriärer: hud, slemhinnor, slem + flimmerhår, ögonbryn/fransar. Magsäck: lågt pH → dödar mikroorganismer. Tarmflora → konkurrerar ut inkräktare. Vita blodkroppar: Makrofager → slukar bakterier. B-lymfocyter → antikroppar. T-lymfocyter → angriper infekterade celler. Minnesceller → snabbare försvar vid ny smitta.
• Vaccination Injicerar avdödat/försvagat smittämne → immunitet. Aktiverar B-lymfocyter → antikroppar. Minnesceller → snabbare respons vid smitta. Kräver ibland flera doser. Svenska programmet: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, mässling, påssjuka, röda hund, Hib, pneumokocker, HPV (för flickor). Start vid 3 mån → pågår till 16 år. Resultat: många sjukdomar minskat/försvunnit (smittkoppor, polio). Biverkningar: rodnad, ömhet, feber (milda).
• Antibiotika Används mot bakterier (t.ex. lunginflammation, sepsis). Introducerades på 1940-talet → stort framsteg. Ej verksamt mot virus (förkylning, influensa). Problem: antibiotikaresistens → globalt hot. Läkare restriktiva med utskrivning idag.
• Kondition Kondition = ork + uthållighet vid muskelarbete. God kondition → effektiv syresättning (hjärtats slagvolym + musklernas syreupptag). Träning stärker hjärtat + fler kapillärer i muskler. Lungvolym ökar ej, men används effektivare. Tränad person → lägre vilopuls. Konditionsträning: löpning, skidåkning, rodd, cykling, rask promenad m. stavar. Aerob förbränning = glukos + syre. Anaerob förbränning → mjölksyra → smärta, ej konditionshöjande. Träna nära maxpuls, men under.
• Kost Födan ger byggstenar + energi (fett, kolhydrater, protein, mineraler, vitaminer, vatten). Problem globalt: undernäring, bristsjukdomar, fetma. Viktreglering: balans mellan energiintag och behov. Gå ned i vikt → mindre energirik mat, mer rörelse, kontrollera hunger/sug. Diskussion: fett vs. socker som bov vid viktökning. Individuella skillnader → anpassa kostvanor. Ingen diet tillåter obegränsat intag.
• Rörelse och hälsa Rörelse → starkare, bättre koordination, minskad skaderisk, bättre hälsa. Barn enligt Lpfö18: ska ges möjlighet till fysisk aktivitet, naturmiljö, rörelseglädje. Vuxna: minst några timmar träning/vecka. Träning bör inkludera både kondition och styrka. Viktigt med kunskap + kritiskt förhållningssätt för att undvika felbelastning.
• Beskriv stora och lilla blodomloppet/kretsloppet Lilla kretsloppet går till lungorna där blodet syrgassätts och koldioxid avges. Stora kretsloppet går ut till kroppen – syrgas transporteras till kroppsceller och koldioxid transporteras bort.
• varför andas vi För att vi behöver syrgas till cellandningen. Syrgasen transporteras via blodet (röda blodkropparna) till varje cells mitokondrier där cellandningen sker. I cellandningen omvandlas kemisk energi från maten (glukos) till värme och rörelseenergi (energi som cellerna kan använda sig av). I den här processen krävs syrgas och biprodukter är koldioxid och vatten. Cellandning: glukos + syrgas energi + koldioxid + vatten
• Koppla gasutbytet till mitokondrierna Cellandning sker i mitokondrierna: socker + syrgas → koldioxid + vatten + energi. Det är till mitokondriernas cellandning syrgasen används till och det är koldioxiden från mitokondriernas cellandning vi andas ut
• Vad är en artär Ett blodkärl som går från hjärtat
• Varför är alla artärer utom lungartären röda? De innehåller syrgasrikt blod. Lungartären innehåller syrefattigt blod (varför?)Detta blod är syrefattigt eftersom det just har passerat kroppens vävnader och lämnat av syre.
• Vad är en ven? Varför är alla vener utom lungvenen blåa Ett blodkärl som går till hjärtat. Alla vener utom lungvenen innehåller syrgasfattigt blod och därför är venerna blå. Lungvenen innehåller syrgasrikt blod (varför?)Lungvenen (vena pulmonalis): Här är det annorlunda. Den leder blod från lungorna till hjärtats vänstra förmak.
• Vad är aortan? Den stora kroppspulsådern. Kroppens huvudartär som utgår från hjärtats kammare och är moderartär för hela kroppens cirkulationssystem.
• Vilken muskeltyp omger blodkärlen? Glatt muskulatur
• Får vi fler muskelceller när vi tränar Nej, antalet muskelceller vi har är konstant från födseln – de blir bara större när vi växer och när vi tränar
• Vad betyder PNS? Vilka delar ingår PNS? Perifera nervsystemet. Det består av det som inte är hjärna och ryggmärg. Sensoriska och motoriska nerver, sinnesceller
• Vad har centrala nervsystemets för uppgifter? Nervsignaler skickas mellan olika kroppsdelar och hjärnan (ex upplevelser av värme, kyla, beröring, musklers rörelse, kiss- eller bajsnödig). Ryggmärgens uppgift är att ta emot och skicka vidare nervsignaler mellan hjärna och kropp. Hjärnan tar emot och tolkar signaler och skickar tillbaka signaler om hur kroppen ska reagera på upplevelsen. Hjärnan gör oss medvetna om omgivningen.
• vad har det perifera nervsystemet för uppgifter? Består av nervtrådar (axon) som går till alla kroppens delar. Det finns tre grupper av nerver i det perifera nervsystemet: Hjärnnerver som tar emot signaler från kroppens olika delar och styr rörelser, ryggmärgsnerver som går till muskler och hud och nerver som inte går att styra med viljan som styr bland annat hjärta, andning, blodtryck, tarmrörelser
• Förklara skillnaden mellan en motorisk och en sensorisk nerv En motorisk nerv går ut från det centrala nervsystemet till t. ex. en muskel och får den att kontrahera (tänk på ordet motor). En sensorisk nerv går in till det centrala nervsystemet från sinnesceller. Tänk på ordet sensor. Örat, näsan. känseln, lukten osv är sensorer.
• När du lägger handen på en varm platta drar du snabbt undan den. Det kallas reflex
• varför har vi reflexer? För att skydda oss från skada
• Beskriv i detalj hur informationen går från att du lägger handen på plattan tills en stund efter att du har dragit bort den. Använd termerna sinnesceller, sensoriska nerver, centrala nervsystemet (flera delar), motoriska nerver m.m. Sinnesceller registrerar hettan. Sensoriska nerver för signalen till ryggmärgen. Då signalen är så stark skickar ryggmärgen direkt en signal via motoriska nerver. Dessa får muskler att kontrahera och dra bort handen. Samtidigt som signalen skickas till muskeln skickas en signal (sensoriska nerver) till hjärnan. Först efteråt upplever du (registrerar hjärnan) hettan (smärtan)
• Vad menas med allergi? Allergi innebär immunologisk överkänslighet mot ett ämne som är ofarligt. Ämnet man är allergisk mot kallas allergen
• Varför uppstår ingen allergisk reaktion första gången du kommer i kontakt med en allergen? Första kontakt: Ingen reaktion, men kroppen kan bilda antikroppar. Andra kontakt: Antikroppar fäster på vita blodkroppar → frisätter histamin. Symtom: Rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa/ögon, astma. Allvarliga reaktioner: Kan utlösas av t.ex. . getinggift eller nötter.

All None Save