Kvalitativa termer

All None Save

• Saturation (mättnad) Punkt där datasamling inte ger ny information (kvalitativt)
• Trovärdighet (trustworthiness) Övergripande kvalitetskriterium i kvalitativ forskning
• Tillförlitlighet (credibility) Att resultatet speglar deltagarnas verklighet. Att resultatet speglar deltagarnas verklighet. Handlar om i vilken grad tolkningar, resultat och slutsatser är grundat i det insamlade materialet.
• Pålitlighet (dependability) Att forskningen är logisk, spårbar och väldokumenterad
• Överförbarhet (transferability) I vilken mån resultaten kan tillämpas i andra sammanhang
• Innehållsanalys Kan vara mer eller mindre tolkande. Forskaren bearbetar texterna för att identifiera mönster, likheter eller skillnader. Texten bryts ner i koder.
• Koder En kortfattad beskrivning eller etikett som sammanfattar innehållet i ett stycke text.
• Kategorier Koder som bedöms ha gemensamma nämnare sorteras sedan in i olika kategorier som i sin tur kan utgöras av ett antal underkategorier. Slutligen kan kategorierna forma ett övergripande tema.
• Latent analys Den kvalitativa forskningen innebär bl.a. att det finns en mått av tolkning i analysfasen vilket gör att denna kan vara latent. Latent analys är en kvalitativ metod som tolkas för att hitta underliggande, dolda betydelser och teman i text och data.
• Manifest analys En manifest analys innebär att analysen och därmed det resultat som forskaren kommer fram till ligger nära texten, dvs. det som deltagarna uttrycker. Forskaren gör således inga tolkningar av det som sägs.
• Giltighet Handlar om det insamlade materialets stabilitet över tid och således även resultatets stabilitet över tid. Ett sätt att öka giltigheten är att använda en intervjuguide, beskriva när och under vilken tid data samlades in eller på annat sätt försäkra sig om att datainsamling och analys inte förändras under studiens gång.
• Nominalskala Ingen rangordning, inga definierade skalsteg, ingen definierad/vedertagen nollpunkt (t.ex. könstillhörighet).
• Ordinalskala Rangordning, okänt avstånd mellan skalstegen, ingen definierad/vedertagen nollpunkt (t.ex. nöjdhetsfrågor).
• Grounded theory (grundad teori) Målet är att komma fram till en teori, dvs. analysen är induktiv (utgår från de enskilda intervjuerna/delarna för att komma fram till en helhet/teori). Analysen sker successivt där nya informanter tas in allt eftersom analysen fortskrider och teorin växer fram. I analysen är mättnad ett centralt begrepp som innebär att forskaren inte slutar att samla in data förrän det är uppenbart att ingen ny information kan framkomma som ytterligare kan utveckla den framväxande teorin.
• Underkategorier En av de stora utmaningarna med innehållsanalys är att varje subkategori ska vara tillräckligt generell för att inkludera flera koder (och därmed de meningsbärande enheterna), men samtidigt tillräckligt specifik för att koderna inte ska passa in under fler än 1 subkategori. Det är vanligt att forskaren i slutet av analysen har koder som inte passar in i någon subkategori eller att vissa subkategorier inte passar in i någon kategori. Det är också vanligt att vissa subkategorier utan vidare kan flyttas och passar in i en annan kategori än vad som först var tänkt. Forskaren får då revidera och fortsätta sin analys.

All None Save