Läroplansteorier (begrepp och förklaringar)

behaviorism (S) lärandet är erfarenhetsbaserat och kan observeras som beteendeförändring

förstärkning (positiv/negativ) (S) straff och belöning, komplexa beteenden kan byggas upp med positiv förstärkning - inte straff utan ignorera det som är fel

formning (S) formning (shaping) är en del av operant betingning. Används när man vill få fram mer komplexa beteenden (flera delsteg), reaktion efter förstärkning

intermittent förstärkning (S) oregelbunden förstärkning (+ -)

positivistisk kunskapssyn (S) man mäter sin hypotes undersöker för att komma fram till ett resultat, motsats till rationell kunskapssyn

mentalt schema (P) grundantaganden (mappar i hjärnan) om hur världen fungerar som bygger på våra kategoriseringar, svåra att förändra

kognitivism (P) människan ses som en informationsbehandlande varelse, lärandet handlar om att ta in, bearbeta och lagra information, fastnar i långtidsminnet genom repetition

genetisk epistemologi (P) Piagets teori om hur barnets kunskap om omvärlden utvecklas

stadieteori (P) Piagets teori om olika utvecklingsstadier, alla lär sig olika saker under olika livsperioder, 4 utvecklingsstadier: sensomotoriska, preoperationella, konkreta operationernas, formella operationerna

konstruktivism (P(&V)) skolbildning betonar att människor själva skapar och konstruerar kunskap i interaktion med omvärlden

adaption (P) kognitiv anpassning, jämviktstillstånd som uppstår i spelet mellan assimilation och ackommodation

assimilation (P) utveckling/utökning av mentala scheman, tex annan hundras

ackommodation (P) radikal förändring av mentala scheman, tex katt passar inte in i hundschemat - nytt schema

kognitiv konflikt (P) steget innan adaption, assimilation, ackommodation, "något stämmer inte"

sociokulturellt perspektiv (V) Vygotskys teori om att människor är individer i grupper och sociala sammanhang

mediering (V) kunskapsprocess av stimuli och respons, innebär att människan inte upplever världen direkt utan att hon agerar och ser omvärlden i samspel med andra människor och externa redskap

appropriera (V) vi lär oss vardagliga begrepp genom erfarenhet och vetenskapliga begrepp genom undervisning

proximala utvecklingszonen ZPD (V) 3 delar: det man vet, det man kan göra om man får hjälp, det kan inte kan göra (än)

scaffolding (V) stöttning av eleven så att den senare kan stå på egna ben

stimuli (S) påverkan

respons (S) konsekvens

pragmatism (D) livserfarenheter och skolkunskaper ska befrukta varandra - learning by doing

inquiry (D) lärandeprocess genom att ställa frågor

learning by doing (D) man lär sig genom att utföra, interaktion med omgivningen är central för lärandet

kunskapens cash-value (D) den funktion som en viss kunskap uppfyller i vardagen, vilken nytta en viss kunskap har, det man lär sig i skolan ska kunna appliceras i livet

sensitiva perioder (M) övergående faser där barnen är mer mottagliga för olika typer av kunskap beroende på dess svårighetsgrad

pedagogiskt material (M) didaktiskt material specifikt för olika förmågor

observation (M) metod som används inom Montessoripedagogik, läraren observerar barnen och stimulerar genom att tex placera dem i en förberedd miljö

hjälp till självhjälp (M) bidrar till autonomi - man hjälper eleverna så att de senare kan hjälpa sig själva

förberedd miljö (M) en del av Montessori-metoden där klassrummen är anpassade och utrustade med rätt redskap, både leksaker och andra didaktiska föremål

medvetandegörande pedagogik (F) Freires metod som handlar om att förändring (bildning) kan nås genom att medvetandegöra eleverna, kritisk pedagogik

människan som subjekt (F) Freire menar att insikten om att man själv är subjekt bidrar till bildning

frigörelse (F) utbildning som frigör > förslavar

alfabetisering (F) spridning av förmågan att läsa och skriva, Freire

kulturcirkel/studiecirkel (F) metod inom Freires ideal med utgångspunkt i horisontell dialog

Click

Type

Listen

Games

Print