massmedier prov v. 42

All None Save

• Sändare Sprida budskap
• Mottagare Tar emot budskapet
• Media Hjälpmedel för att sprida budskap
• Nämn några massmedier Internet, tv, radio, tidningar, sociala medier osv
• Vad betyder ordet massmedier Betydelsen av ordet massmedium får vi om vi delar upp ordet i medium och mass. ’Medium’ är i detta fall ett medel eller teknik för att nå ut med ett budskap där ’mass’ som i folkmassa, står för att mediet når många samtidigt.
• Massmediernas uppgifter i samhället - Granska makthavare. Massmedier ska granska alla sorters makthavare som politiker, företag, andra massmedier och myndigheter. Medierna ska kunna avslöja om någon makthavare missbrukar sin makt eller att demokratin i samhället hotas. - Informera. Medierna ska ge oss fakta om samhället och samhällsförändringar. För att vi medborgare ska kunna reagera på olika samhällsfrågor måste vi få information. Förklara komplicerade samhällsfrågor och göra dem begripliga för allmänheten. Informationen kan gälla från lokala till globala frågor. - Skapa debatt och kommentera. Massmedia har även en stor roll i att skapa debatt kring viktiga samhällsfrågor och att lyfta fram och kommentera frågorna från flera olika synvinklar. - Massmedier ger även oss: nöje och underhållning, bildning, känsla av gemenskap och socialisation och delaktighet i samhället. Underhållningen är en stor del av dagens massmediala uppgift. Via reklam säljer även massmedier budskap om en viss vara eller tjänst.
• Vanlig term för massmedier En vanlig term för massmedier är den tredje statsmakten då riksdagen och regeringen är den första, respektive andra statsmakten. Detta visar på att massmedier fyller en viktig demokratisk uppgift.
• Masskommunikation att kunna kommunicera med massan. Detta innebär att massmedier ofta har en opersonlig kommunikation då budskapet inte är riktat till ett fåtal människor utan till en stor grupp människor.
• Kommunikationsmodell Kommunikationsmodell visar hur kommunikationen går mellan sändaren, exempelvis en tidning, till mottagaren– tidningsläsaren. (Sändare med syfte, budskap, kanal/medium, mottagare/effekt och återkoppling)
• Ge exempel på hur kommunikationsmodell fungerar Om vi nu tar tidningen som exempel så är själva tidningen sändaren av ett budskap, exempelvis en artikel om stadens soptipp. Artikeln skickas genom en kanal eller medium. I detta fall bli mediet tidningen i sig. Mottagaren är tidningsläsaren som kanske reagerar på artikeln om soptippen och ger då en feedback– återkoppling på artikeln. Läsaren skriver exempelvis en insändare i tidningen eller kontaktar tidningen om artikeln.
• Opinionsbildning Inom medieforskningen kallas just skapandet av åsikter för opinionsbildning.
• Opinionsbildare, exempel & vad som kännetecknar De som skapar opinion kallas för opinionsbildare. En opinionsbildare kan vara ett politiskt parti eller företag men vanligtvis enskilda personer som politiker, forskare och kändisar. Det som kännetecknar opinionsbildaren är att hon eller han har expertkunskap inom området, har mediavana på det sättet att opinionsbildare aktivt söker information via medier och kan använda media för att sprida sitt budskap. Exempelvis kan en modebloggare vara en opinionsbildare då personen kan ha en stor kunskap om mode och vad som är ”inne” eller ”ute”.
• Vad ger nyheter ett nyhetsvärde - Är oväntad. - Påverkar stora delar av samhället. Blir den mer uppmärksammad. - Berör många. Väcker känslor eller extra dramatisk. Konflikter, kriser och speciellt krig. - Handlar om eliten i samhället, makthavare eller kändisar. Nyheter om dem har stort nyhetsvärde, speciellt om det är dramatisk eller de gör något speciellt.
• Gatekeepers + exempel När en tidning eller annat massmedium ska avgöra vilka nyheter som ska publiceras används gatekeepers, grindvakter. En gatekeeper ska sortera ut de nyheter som har störst nyhetsvärde för tidningen eller radiokanalen. Gatekeepers ska inte enbart sortera ut viktiga nyheter utan även kontrollera nyhetens omfång så att det passar in i tidningen. Exempel kan vara journnalister/chefer, En tidning eller nyhetsprogram kanske inte vill publicera en nyhet som kan skada tidningens eller nyhetsprogrammets ägare.
• Hur är man källkritisk - Vilka källor är det som förmedlar nyheten? - Verkar nyheten alls trovärdig? - Kan nyheten bekräftas av andra källor? - Har källan ett speciellt syfte med att förmedla just denna nyhet? - Det gäller att även använda flera olika massmedier som tv, radio och tidningar för att få bättre koll på olika samhällsfrågor.
• Tryckfrihetsförordningen Tryckfrihetsförordningen, är den grundlag som skyddar friheten att skriva fritt i främst tidningar, böcker och tidskrifter. Text som inte är tryckt, främst på internet, regleras av yttrandefrihetsgrundlagen.
• Offfentlighetsprincipen Enligt offentlighetsprincipen (inom tryckfrihetsförordningen) har alla rätt att ta del av allmänna handlingar. Allmän handling (offentlig handling) är dokument som har kommit in till en myndighet eller skapats där. En allmän handling kan exempelvis vara… betyg från kommunala skolor domstolsdom i en rättegång. Offentlighetsprincipen har stor betydelse för demokratin i samhället då den blir ett av journalisternas främsta medel för att granska makthavare. Genom offentlighetsprincipen kan journalister, men även allmänheten, undersöka att politiker och ansvariga myndigheter behandlar alla lika och att alla beslut tas på ett korrekt sätt. Principen ger även medborgarna ökad kunskap om samhället. Kunskap ger medborgarna mer makt.
• Sekretess Vissa handlingar som skrivs eller kommer in till myndigheter är alltså hemliga på grund av sekretess för att bland annat förhindra brott, skydda personers privatliv och rikets säkerhet. Sekretess kan gälla skrivelser som rör Sveriges försvarshemligheter eller sjukvårdsjournaler. Sekretessen är ett undantag; det normala är att en allmän handling är offentlig.
• Etableringsfriheten Vem som helst ska även kunna starta en tidning, bokförlag eller på annat sätt sprida texter. Detta kallas etableringsfriheten. Du ska även kunna skriva en bok eller artikel anonymt. Det måste ändå alltid finnas en ansvarig utgivare för en bok, tidning eller tidskrift som ansvarar för att den skrivna texten följer de regler som finns kring tryckfriheten. Det är inte journalisten som skriver texten utan den ansvariga utgivaren som kan ställas inför ansvar om texten bryter mot tryckfrihetsförordningen.
• Meddelarfriheten En annan viktig princip är meddelarfriheten som ger alla offentliganställda rätt att ge information till massmedier som tidning, tv och radio. Exempelvis har en anställd inom den kommunala äldrevården rätt att slå larm till massmedier om stora brister inom äldreomsorgen som kommunen vill hemlighålla.
• Källskydd + vilka har rätt till meddelarfriheten Uppgiftslämnare till massmedier har rätt att vara anonym och hennes/hans identitet får inte lämnas ut av en tidning som använt uppgiftslämnarens information. Detta kallas källskydd. Meddelarfriheten och källskyddet gäller inte privatanställda, men privatanställda som jobbar offentligt finansierad vård, skola och omsorg har meddelarfrihet och skydd.
• Censur och hur det påverkar oss Censur är en slags myndighet som förbjuder en viss information att nå folket i landet, detta finns främst i diktaturer. Tryckfrihetsförordningen förbjuder all form av censur, förhandsgranskning av tidningar eller böckers innehåll. Hur censur påverkar just dig - Censur kan användas för att begränsa människors synpunkter, uttalanden och till och med fakta ... och det kan påverka hur människor kommunicerar och utbyter kunskap. Censur påverkar vår uppfattning av världen och samhället omkring oss, ofta genom att framhäva en mer positiv bild av det egna samhället. Det hindrar oss även från att ta del av information om andra levnadssätt runt om i världen.
• Exempel på tryckfrihetsbrott Spioneri eller utlämning av hemlig handling om Sveriges försvar till annat land. Högförräderi eller försök att hetsa fram krig mellan Sverige och annan stat eller hetsa fram väpnat uppror mot Sveriges styre. Hets mot folkgrupp vilket innebär att man sprider hot, hat och förakt mot folkgrupper. Förtal. När någon vill skada en annan persons rykte genom att anklaga personen för att ha utfört brott eller gjort något annat allvarligt utan att det finns grund för anklagelsen. Förolämpning. Ligger nära förtal. Förolämpning kan vara när någon grovt kränker en annan person. Olaga hot. Om en person hotar en annan person med våld, död eller annat allvarligt hot.
• Yttrandefrihetsgrundlagen + skillnader från tryckfriheten Yttrandefrihetsgrundlagen, reglerar radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor, webbplatser och bloggar som har skapats för ett journalistiskt syfte. En viktig skillnad mellan yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen är att etableringsfriheten är mer begränsad när det gäller radio och tv. En orsak till detta är teknisk, att det är svårt att ha hur många tv- eller radiokanaler som helst i etern. Sedan finns det politiska orsaker att just staten vill kontrollera tv och radio samt ansvara för visst utbud på radio och tv som Sveriges Television.
• Yttrandefrihetsbrott Stort sätt samma sak som tryckfriheten. En viktig skillnad är att yttrandefrihetsgrundlagen har striktare regler för vad som visas i rörlig bild som teve och film. Orsaken till den hårdare regleringen är att teve och film har större genomslagskraft. Syftet med denna begränsning är att framförallt skydda barn från sådana bilder. Det finns ingen filmcensur för vuxna utan det är enbart åldersgränser som reglerar film.
• Vem äger massmedierna i Sverige De svenska massmedierna är koncentrerade till ett fåtal bolag där de största mediebolagen är Bonnier, Schibsted, Kinnevik (Stenbecksfären) och Stampengruppen.
• Public service + exempel Genom att låta public serviceföretag ansvara för en betydande av del radio- och tv-produktionen har den svenska staten valt att få ett betydande inflytande över innehållet i tv och radio. Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) är Public serviceföretag. Public service betyder ”i allmänhetens tjänst” vilket i det här fallet innebär att public serviceföretag ska tjäna alla människor i samhället. Sändningstillstånden utfärdas av regeringen efter riksdagens beslut. Det mest kända public serviceföretaget: British Broadcasting Corporation (BBC).
• Fördelar och nackdelar + skillnader från privatpersoner - public service Tanken med public service är att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom olika områden. Finns ingen reklam då det finansieras via en avgift. Nackdel dock att man måste betala det fast man inte tittar på några av public service kanalerna. Det kan även bli en slags propaganda eller censur då public service tjänsterna granskar allt de visar innan de lägger ut det. Stort utbud, kan vara tråkigt för många. Skillnader på tv kanaler/nyheter som ägs av public service eller privatpersoner. - Det som inte ägs av public service kan då ha reklamer och annat men det kostar i alla fall inte, bara tiden.
• Krav public service måste fylla Krav måste fyllas, såsom att kanaler måste presentera ett allsidigt programutbud till olika grupper i samhället. Det finns även inskrivet att public service ska ha en hög kvalité på sina program som bland annat ska folkbilda, informera och underhålla.
• Public service avgiften Avgiften tas ut som en skatt av Skatteverket. Public service-avgiften innebär att SVT, SR och UR inte behöver – får inte heller vara beroende av reklamintäkter eller andra pengar från privata företag eller organisationer.
• Hur är public service oberoende och varför kommer de antagligen inte vara i framtiden Verksamhet ska bedrivas självständigt och vara oberoende till staten men även andra maktsfärer i samhället. kommer inte vara om flera år politiska krafter kontrollera dem, försöker stifta lagen att regeringen ska ta över.
• Veem äger public service En stiftelse, Förvaltningsstiftelsen, som ska sköta SVT:s och SR:s pengar. Tanken är att stiftelsen ska vara oberoende staten men även vinstdrivande företagsintressen. Stiftelsen har i sin tur ingen makt över SVT:s och SR:s innehåll utan det styrs enbart av riksdagens lagar och sändningsavtal. Personerna i stiftelsen tillsätts politiskt av regeringen men vid tillsättningen ska det finnas ett politiskt samförstånd mellan alla riksdagspartier.
• Den frihetliga medieideologin Den frihetliga medieideologin förespråkar att massmedier ska vara helt fria från staten och utan någon kontroll, varken juridisk eller ekonomisk. Utbudet av massmedier ska regleras på samma sätt som marknadsekonomin, det vill säga genom människors efterfrågan. De massmedier som är bäst överlever. Den tidning eller tv-kanal som är dålig försvinner då läsarna eller tittarna sviker.
• Den auktoritära medieideologin Inom den auktoritära medieideologin kontrolleras massmedier av staten. Där ses massmedier som statens och de styrandes verktyg att kontrollera befolkningen där massmediers största uppgift är att sprida statens budskap samt styra befolkningens tankar om staten.
• Propaganda är ett medel för att starkt påverka människors tankar. Propaganda förknippas mest med diktaturer, för att syftet med propaganda ofta inte är att föra fram sanningen eller fakta utan att istället gärna förvränga sanningen så att den passar makthavarnas syften.
• Censur inom den auktoritära medieideologin Inom den auktoritära medieideologin är censuren hård mot all media som är kritisk till staten. Journalister som försöker granska den statliga ledningen blir förföljda, fängslade eller till och med dödade.
• Exempel från förr i tiden + nu auktoritära medieideologin Exempel – nazistiska diktaturen. Förbjöd allt som kritiserades, spred sina budskap genom bl.a radio. Eller Nordkorea.
• Den sociala ansvarsideologin Den sociala ansvarsideologin förespråkar public serviceföretag som BBC, British Broadcasting Corporation, innehåller då också public service Den frihetliga medieideologin är i grunden bra men om enbart marknadsekonomin får styra finns det enligt den sociala ansvarsideologin en risk att endast underhållning och säljande nyheter sprids. Lösningen enligt den sociala ansvarsideologin blir att staten reglerar och stöttar viss media som kan göra program som kanske når mindre grupper i samhället och som producerar mer seriösa nyheter eller program som kanske inte lockar så många.
• Vad har Sverige för ideologi Sverige har en blandning av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Den frihetliga ideologin finns i den starkt skyddade yttrande- och tryckfriheten och i den delvis oreglerade mediemarknaden som får domineras av ett fåtal mediebolag. Den sociala ansvarsideologin finns i public serviceföretagen SVT och SR och att staten ger presstöd till vissa tidningar.
• Grävande/undersökande journalister + exempel Journalister som gräver fram sanningen och ställer de obekväma frågorna är en avgörande faktor för demokratin. Grävande eller undersökande journalistiken. Denna sorts journalistik fokuserar på att just gräva fram orättvisor eller andra samhällsproblem och sedan belysa problemen i mer djupgående reportage. Josefsson är ett exempel, han har ibland använt sig av kontroversiella metoder som att smyg-filma intervjuer eller använda dold mikrofon för att kunna få personer att säga saker som de aldrig skulle säga om de visste att det skulle spelas in.
• Effekter av att journalister finns inom olika massmedier + exempel + varför de ska vara försiktiga För att en politiker effektivt ska nå ut med sin och sitt partis politik måste hon eller han använda medier som instrument. Exempelvis kan en riksdagspolitiker skriva en debattartikel som kan hamna i Dagens Nyheter, budskapet når många. För nyhetsmedierna gäller det att sälja nyheter som bland annat är nya och oväntade. Den främsta informationskällan om den aktuella politiken blir då politiker. Det kan alltså skapas ett ömsesidigt beroende men samtidigt måste journalisten vara rädd om sitt oberoende. Om en journalist inte upplevs som trovärdig eller som alltför nära en politiker blir det problem för journalisten.
• Vad gör politiker för att bli mer folkkära För de politiska partierna har medierna blivit en avgörande faktor för att kunna lyckas nå ut med politiken och övertyga väljarna. Medier är dock ett tveeggat vapen då negativa avslöjanden lätt kan minska partiets väljarförtroende. Politiker använder även medier för att framställa sig som en förtroendefull person. Det är vanligt att partiledare deltar i nöjesprogram på tv eller i radio där de låter sig intervjuas om mer personliga saker som filmsmak eller om sitt privatliv. Detta kan vara en metod för att framstå som mer ”folklig”, en person som väljarna kan känna igen sig hos.
• Yrkesetiska regler för journalisters oberoende I Sverige har journalisters branschorganisationer enats om yrkesetiska regler som ska hjälpa journalister att vara oberoende. Bland annat ska journalister inte bli påverkade genom övertalning, hot eller gåvor. Journalisten ska inte heller använda sin makt som journalist för egen personlig vinning, exempelvis kräva pengar för att skriva positivt om ett företag. Andra journalistiska krav är att inte förfalska källor eller bilder.
• Vad är internet Vad är internet? Internet är både en informationskanal där en person kan skicka ett personligt meddelande till en person, men även ett massmedium då en person, organisation, eller nyhetssajt kan sprida information till miljontals människor. Internet är unikt på det sättet att det har inneburit en revolution för att ... skaffa och sprida information kommunicera på individuell nivå och genom masskommunikation. Internet som demokratins försvarare Internet kan vara ett starkt vapen för demokrati Ökad chans att rapportera och slå larm
• Varför är internet en odemokratisk regims mardröm Internet är lite av en odemokratisk regims mardröm. Tv, radio och press är relativt lätt att kontrollera för en stat, men internet är avsevärt svårare att överblicka och därmed även att kontrollera och censurera. Både mottagare av budskap anonyma. Sociala medier som Facebook och Twitter har även blivit en viktig källa för att kritisera odemokratiska regimer.
• Medborgarjournalister vanliga medborgare utan journalistutbildning, som sprider nyheter och filmklipp med en mobiltelefon eller dator. Övergrepp i krig som förr inte kom fram kan nu lätt spridas via internet.
• Hur kan internet bidra med en demokratisering i samhället Det finns även andra argument som talar för att internet kan vara ett bidrag till en demokratisering av samhället. Kunskap är makt. Aldrig har det varit så lätt att få information från våra myndigheter och förtroendevalda. Statistik, lagar, information om myndighetsbeslut, även vissa domstolsbeslut – allt kan nås via internet. Vi kan bara med några knapptryck på datorn se vad politiker på riksdags-, region- och kommunnivå har diskuterat eller beslutat. Vi kan enkelt följa lagstiftningsprocessen från förslag till riksdagsbeslut tack vare internet.
• Minskad klyfta mellan beslutsfattare och medborgare Internet kan minska gapet mellan politiker, myndigheter och väljarna, medborgarna. Vi kan lätt skicka meddelanden via e-post till våra förtroendevalda eller chatta med myndighetspersoner. Politiker har verkligen tagit till sig av den nya tekniken där så gott som alla förtroendevalda har egna bloggar eller Twitterkonton där de lägger ut kommentarer eller beskriver sitt arbete vilket även ger utrymme för allmänhetens kommentarer.
• Hur kan internet + censur vara ett hot mot demokratin + exempel Genom censur och bevakning av internetanvändare kan internet bli en diktaturs vapen för att förtrycka folket. I takt med den snabba internetutvecklingen har internet även blivit en teknik som kan hota det demokratiska samhället. Just anonymiteten och chansen att sprida information snabbt via internet till en stor grupp människor kan också ge mer antidemokratiska rörelser möjlighet att sprida hot, hat och direkta lögner. Bl.a den kinesiska diktaturen har lyckats att stänga flera av de mest kända utländska sökmotorerna och sociala medierna som Google, Facebook och Twitter och ersatt med kinesiska variianter. Den kinesiska polisen använder nu internet för att leta efter oppositionella debattörer som kritiserar den kinesiska regimen.
• Positiva/negativa effekter internet har på demokratin Ett tydligt exempel på att internet kan ha både positiva och negativa effekter på demokratin är att i princip alla som har tillgång till dator eller mobiltelefon kan publicera på internet. Tidigare i texten beskrevs detta som något positivt: fler kan diskutera samhällsfrågor, fler kan rapportera om demokratiska brister. Detta kan även ses som ett demokratiskt och samhälleligt problem. Ett allt större antal människor utan källkritiska kunskaper, utan vetskap om lagar kring yttrande- och tryckfrihet och pressetiska regler kan publicera material som ofta når fler antal läsare än vad den utbildade journalisten gör.
• Digitala påverkarkampanjer Digitala påverkanskampanjer är ett gemensamt begrepp för flera olika metoder för att använda internet och informationsteknik där målet är att på ett aggressivt sätt påverka beslutsfattare, den allmänna opinionen eller vissa målgrupper som journalister.
• Internettroll Nättroll eller internettroll är ett samlingsnamn på de personer eller organisationer som vill provocera fram speciella diskussioner och skapa splittring på sociala medier. Ofta tar nättrollen hjälp av desinformation för att provocera fram en diskussion kring ett ämne.
• Annat sätt att sprida desinformation Att kapa en hemsida eller någon persons blogg är en annan metod för att sprida desinformation. Om det är en välkänd hemsida eller en känd persons konto som blir kapat kan kaparen få en stor spridningseffekt på rykten eller falska nyheter. En kapning kan även leda till att förtroendet för sidan som blir kapad sjunker.
• Problem för journalister Ofta förekommer hot i kommentarsfält till tidningsartiklar som nättidningar publicerar. Problemet är att journalisterna är mer tillgängliga på internet med sociala medier och e-post. Samtidigt gör digitaliseringen det enklare att skriva anonyma kommentarer till journalister. Hoten kan även skrämma journalister att inte rapportera om vissa ämnen eller inte beskriva det så kritiskt som de egentligen vill.
• Påverkan av valrörelser + exempel Den här typen av digitala påverkanskampanjer går ut på att med odemokratiska metoder påverka ett lands politiska styre. Kampanjernas direkta syften har varit att sprida oro och splittring i landet, direkt skada en politisk kandidat och skada förtroendet för politiker och valsystemet. Falska nyheter under amerikanska presidentvalet 2016 Facebook och Google har rapporterat att företagens tjänster utnyttjades före och efter det amerikanska presidentvalet 2016 av ryska så kallade trollfabriker med kopplingar till den ryska regeringen.
• Utmaningar för nyhetspressen/mediabolag Digitaliseringen och internet är speciellt svåra utmaningar för nyhetspressen men också för andra mediebolag som producerar nyheter. Den tuffa ekonomiska situationen för tidningspressen har tvingat flera dagstidningar lägga ned eller gå ihop i större tidningsbolag. För nyhetsbolagen har det blivit allt svårare att konkurrera i det stora nyhetsflödet då nyheter sprids via sociala medier, gratiskanaler och gratistidningar. Ett annat problem är att nyhetsbevakning och förmedlingen av nyheter går i en snabbare takt tack vare internettekniken. Detta har lett till att alla nyheter som publiceras av nyhetsbolagen inte hinner fakta- och källgranskas.
• Medieskuggaa Medieskugga - det vill säga att nyheter inte bevakas av lokala journalister. De nyhetsbolag som överlever den hårda konkurrensen blir koncentrerade till storstäderna.
• Vad händer utan granskade massmedier Utan granskande massmedier finns det risk att makthavare och antidemokratiska grupper helt kan styra vad vi ska tycka och tänka. Extra allvarligt är det när styrande politiker använder sociala medier för att både kringgå kontakten med massmedier och för att ifrågasätta massmediernas roll som granskare av makten.
• Vårt ansvar inom media Undvik digitala löpeldar – dela inte allt, besvara inte allt. Vi vet att rykten, hot eller hat snabbt sprids via sociala medier. Sprid inte nyheter som verkar osannolika och som saknar en tydlig avsändare. Var överlag källkritisk och utgå ifrån de grundläggande källkritiska kriterierna. Spräck filterbubblan. Filterbubbla betyder att vi har individuella filter för vad vi läser på internet. Att du väljer helt fritt stämmer inte. Ditt sökande på internet och sociala medier styrs av din sökhistorik på nätet. Forskning har också visat att vi brukar gilla texter och vara mindre källkritiska till texter som våra kompisar delar. Därför är det viktigt att spräcka den så kallade filterbubblan. Använd alltid många olika informationskanaler. Vidga dina vyer. Följ även personer eller organisationer som du inte håller med. Sprid inte texter och bilder som du tror kan skada någon.
• Citat om krig I krig är sanningen det första offret
• Vad blir det för krav på massmedier under krig Krig är något extremt vilket även ställer extrema krav på massmediers rapportering om väpnade konflikter. Massmedier har alltid använts och kommer alltid att användas som en del av krigsföringen och de olika parternas propagandakrig. Detta gör det väldigt svårt att avgöra vad som är sant eller falskt under en pågående konflikt.
• Krigsproopaganda Krigspropagandans syfte kan vara att lugna den egna befolkningen eller rättfärdiga kriget på hemmaplan. Krigspropagandan kan hota, vilseleda och skrämma fienden och påverka omvärlden för att få moraliskt eller militärt stöd.
• Inbäddade journalister + problem Det innebär att journalister får följa med en militär grupp under en längre tid, även vara i närheten när militären strider. Detta ger journalisten en chans att direkt observera ett krig från de stridandes synvinkel. Kriget blir inte heller förskönat utan journalisten får med egna ögon uppleva krigets fasor. Problemet med inbäddade journalister är just att de följer militären och blir en del av samhörigheten i gruppen soldater. Det kan då bli svårt för journalisten att hålla sig objektiv. Journalisten får enbart se konflikten från ena krigförande partens sida.
• Wikileaks WikiLeaks är ett exempel på avslöjande journalistik i samband med krig. Organisationens syfte är att avslöja hemligstämplade dokument som WikiLeaks anser att allmänheten bör känna till.
• Whistleblowers WikiLeaks största källa är så kallade whistleblowers, personer som uppmärksammar massmedier om demokratiska felaktigheter eller olagligheter. Dessa whistleblowers är ofta personer som är anställda vid en myndighet eller företag där det sker felaktigheter och de har därför en speciell tillgång till hemligstämplat material. Uppgiftslämnaren kan anonymt skicka in material till WikiLeaks som inte ska avslöja uppgiftslämnaren.
• Wikileaks kritiseringar WikiLeaks har släppt en mängd konfidentiella diplomathandlingar som avslöjar staters inbördes relationer och staters inofficiella kommentarer om andra stater vilket skapade stort förtret bland flera staters regeringar. WikiLeaks har kritiserats av bland annat människorättorganisationer för att ha släppt ut dokument vars innehåll direkt kan hota soldaters och civilas säkerhet.
• Journalister världens farligaste yrke Det är inte enbart i krig som journalister lever farligt. Flera tusen journalister riskerar dagligen sina liv för att de granskar en stats brott mot de mänskliga rättigheterna eller avslöjar organisationer och företag som förhindrar befolkningens rätt till demokrati och fred. 2020 dödades 49 journalister direkt på grund av sitt yrke. Samma år var 387 journalister fängslade på grund av sitt yrke. De klart farligaste länderna för journalister mätt i antal mord på journalister (2020) var Mexiko, Irak, och Afghanistan. De länder som fängslade störst antal journalister var Kina och Myanmar.
• Fallet Nils Horner 2014 mördades den svenska utrikeskorrespondenten Nils Horner i Kabul, Afghanistans huvudstad. Nils Horner som arbetade för Sveriges Radio var på uppdrag i Afghanistan för att rapportera om presidentvalet som skulle hållas i landet. Horner sköts ihjäl på öppen gata och hittills har ingen person dömts för mordet. Motivet till mordet är oklart men troligtvis var det talibaner som låg bakom dödsskjutningen. Nils Horner hade setts som ett hot mot terroristorganisationen vilken har utfört många riktade attacker mot utlänningar eller höga chefer inom landets myndigheter. Afghanistan är ett extremt farligt land för journalister. Under det senaste decenniet har omkring tjugo utländska och afghanska journalister mördats i Afghanistan, ett land som är svårt plågat av krig, terrorism och fattigdom.
• Sociala medier fördelar/nackdelar Fördelar: Mer yttrandefrihet Mer tryckfrihet Möjlighet att snabbt sprida nyheter till många människor Skapa debatt Nackdelar: Troll; framstår som trovärdiga Anonymitet; sprida hat, hot, lögner, desinformation, fake news Bootar; lurar oss att många står bakom en åsikt Lätt för stater att kontrollera. Exempel: Iran: regimkritiker, Egypten: homosexuella

All None Save