Nervssystemet

All None Save

• nervimpuls är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information.
• myelin är det skyddande fettlager som omger vissa nervtrådar och som gör att nervimpulserna går snabbare.
• synaps är kopplingar mellan olika nervceller där nervsignalerna överförs.
• centrala och perifera nervsystemet Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Kroppens alla övriga nerver, som går till och från hjärna och ryggmärg, bildar det perifera nervsystemet.
• motorisk nervsignal En nervsignal som sänds ut från hjärnan och som till exempel kan ge order till en muskel att röra sig.
• sensorisk nervsignal En nervsignal som leds in i hjärnan, till exempel en synimpuls från ögonen som tolkas i hjärnan.
• viljestyrda nervsystemet De delar av nervsystemet som vi kan styra med vår vilja, till exempel de nerver som går till skelettmusklerna och som gör att vi kan röra oss. Det viljestyrda nervsystemet kallas också det somatiska nervsystemet.
• hjärncentra är ett område i hjärnan som är specialiserat på vissa uppgifter.
• spegelneuron En typ av nervceller i hjärnan som aktiveras till exempel när vi ser en annan person göra en rörelse. Spegelneuronen har stor betydelse för vår förmåga att härma och lära in olika beteenden och även för vår förmåga att känna medkänsla, empati.
• hippocampus är en del av hjärnan som är viktig för att minnen ska kunna lagras in i hjärnan.
• savant är människor som har hjärnor som kan minnas i princip hur mycket som helst.
• luktsinnescell är specialiserade på att reagera på ett eller några få doftämnen.
• smaklök De tusentals som finns på tungan innehåller smaksinnescellerna.
• grundsmak är en smak som tungans smaksinnesceller kan uppfatta. Sött, salt, beskt, surt och umami
• känselkropp finns i huden kan känna av värme, kyla, beröring, tryck och smärta.
• näthinna innehåller cirka 130 miljoner synsinnesceller, som kan omvandla ljusstrålarna till nervimpulser.
• synnerv leder nervimpulserna från synsinnescellerna till syncentrum i bakre delen av hjärnan.
• syncentrum är den del av hjärnan som tolkar nervimpulserna så att vi blir medvetna om vad vi ser.
• hornhinna är ögats yttersta hinna. Här bryts ljusstrålarna.
• pupill är den öppning i ögat som ljuset passerar in igenom.
• lins finns framtill i ögat, alldeles bakom pupillen. Kan ändra form och därmed bryta ljusstrålarna olika mycket för att bilden ska bli skarp.
• tappar är de synsinnesceller som kan registrera färger. 7. Hjärnan styr hela din kropp
• stavar är ljuskänsliga synsinnesceller som bara kan skilja på ljus och mörker, och med dem kan vi bara se i svartvitt. Näthinnan innehåller många fler stavar än tappar.
• gula fläcken är den del av näthinnan som innehåller allra flest tappar. Där ser vi skarpast, och med den fokuserar vi blicken för att se detaljer.
• blinda fläcken är den del av näthinnan där synnerven går in till hjärnan, och där finns inga synsinnesceller.
• närsynt ser bra på nära håll men suddigt på långt håll. Det beror oftast på att ögat är för långt så att ljusstrålarna bryts samman framför näthinnan och bilden blir suddig.
• översynt ser bra på långt håll men suddigt på nära håll. Det beror oftast på att ögat är kortare än normalt så att ljusstrålarna samlas bakom näthinnan och bilden blir suddig.
• trumhinna är ett runt membran som börjar vibrera när det träffas av ljudvågor.
• hörselben finns innanför trumhinnan och sätts i rörelse när trumhinnan börjar vibrera.
• hörselsnäcka är en spiralformad, vätskefylld snäcka som innehåller våra hörselsinnesceller.
• hörselsinnesceller är de celler som reagerar på vätskans rörelser i hörselsnäckan. När hörselsinnescellerna reagerar uppstår nervimpulser.
• hörselnerv leder nervimpulserna från hörselsinnescellerna in till hjärnans hörselcentrum.
• hörselcentrum är den del av hjärnan som tolkar nervimpulserna så att vi uppfattar olika ljud.
• tinnitus som bland annat kan orsakas av buller, betyder att det så gott som ständigt susar i öronen på ett besvärande sätt.
• båggångar är tre vätskefyllda kanaler som innehåller sinnesceller och ingår i vårt balansorgan.
• vävnadshormon (lokala hormoner) kan bara påverka celler som finns i närheten av de celler som bildar hormonerna.
• klassiska hormon bildas i körtlar. De transporteras med blodet och kan nå alla celler och organ i kroppen.
• receptor är mottagare som finns på cellernas yta. Receptorerna kan ta emot budskap från och reagera på olika hormoner.
• hypotalamus finns i nedre delen av hjärnan. Den kontrollerar livsviktiga funktioner som hunger, törst och vätskebalans och styr också hormonsystemet.
• hypofysen är en liten körtel på hjärnans undersida som bland annat tillverkar tillväxthormon. Hypofysen reglerar också hur mycket hormoner som andra körtlar ska tillverka.
• adrenalin är ett hormon som bildas i binjurarna. Det är ett så kallat stresshormon och gör bland annat att pulsen ökar och blodtrycket höjs.
• insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och som gör att blodsockret hålls på en normal nivå.
• glukagon är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. Det kan sönderdela det glykogen som lagrats i lever och muskler till glukos. 7. Hjärnan styr hela din kropp
• östrogen är ett kvinnligt könshormon som bildas i äggstockarna.
• testosteron är det manliga könshormonet som bildas i testiklarna
• självständiga nervsystemet De delar av nervsystemet som vi inte kan styra med vår vilja, till exempel de nerver som styr hjärtats slag och muskler i blodkärl och tarmar. Det självständiga nervsystemet kallas också det autonoma nervsystemet.
• storhjärna består av två halvor, höger och vänster hjärnhalva. I den yttre delen av storhjärnan finns hjärn- barken, och den inre delen består mest av nervtrådar och kallas märg.
• hjärnbark är storhjärnans yttre del, som vi tänker med och som innehåller hela vårt medvetande. Den är 2-4 mm tjock och innehåller alla nervcellskroppar.
• hjärnbalk består av cirka 500 miljoner nervtrådar som förbinder vänster och höger hjärnhalva.
• hjärnstam är den nedre delen av hjärnan som styr många automatiska funktioner som andning, kroppstemperatur och blodcirkulation.
• lillhjärna finns i hjärnans bakre del. Den kontrollerar vår balans och samordnar våra muskelrörelser.
• reflex utnyttjar ”snabbkopplingar” i ryggmärgen som gör att nervimpulserna tar en genväg till musklerna utan att först passera hjärnan.

All None Save